Covid-19-pandemin och de åtföljande restriktionerna i samhället har haft stor effekt på våra liv och ekonomi. Företag har fått anpassa sig och digitala lösningar har implementerats för att möjliggöra arbete på distans, i hopp om att minska pandemins spridning. Distansarbete har hindrat fysiska träffar och därför har företag tvingats att hitta nya lösningar för att hjälpa de anställda att fortsätta sitt arbete. Följaktligen har kommunikation och samarbete på distans blivit viktiga faktorer för att kringgå de utmaningar som har uppstått till följd av pandemin. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utmaningar som finns inom semi-virtuella teams från medarbetarnas perspektiv. Även medarbetarnas upplevelser har undersökts med fokus på samarbete och kommunikation.  En kvalitativ intervjustudie har genomförts för att samla empiriska data om kommunikation och utmaningar inom semi-virtuella teams baserat på fynd av Daim et al. (2012). Författarna beskriver att kommunikation och utmaningar inom virtuella grupper är baserat på tillit, relationer, ledarskap och teknologi.  Empiriska resultatet har sedan analyserats och jämförts med litteraturen från litteraturstudien, samt har en metodreflektion gjorts om undersökningens metodval och genomförande. Utmaningar inom semi-virtuella teams har hittats och presenterats och likaså har informanternas erfarenheter angående samarbete och kommunikation undersökts och presenterats. Kommunikation räknas som det viktigaste kriteriet för ett lyckat samarbete. Även att samarbete och kommunikation i semi-virtuella grupper är sammanhängande eftersom bra kommunikation är avgörande för ett lyckat samarbete vid distansarbete. Svårigheten att kommunicera eller komma i kontakt med gruppmedlemmar är en utmaning. Brist på sociala interaktioner gör det svårt att främja relationer. Det leder till minskat förtroende inom gruppen speciellt för nya medarbetare. Forskning visar att teknologen har varit en har varit en utmaning när arbetet skiftades digitalt. / The Covid-19 pandemic and the subsequent restrictions in society have had a major impact on our lives and economy. Businesses have had to adapt and digital solutions have been implemented to allow remote work in the hopes of minimizing the spread of the pandemic. However, remote work has hindered physical encounters and so companies have been forced to find new solutions to help employees continue their work. Subsequently, communication and remote collaboration have become important factors in evading the challenges that have emerged due to the pandemic. The purpose of the thesis has been to investigate the challenges that exist within semi-virtual teams from the employees' perspective. Also, the employees' experience has also been examined with a focus on cooperation and communication. A qualitative interview study has been conducted to gather empirical data on communication and challenges within semi-virtual teams based on the findings by Daim et al. (2012). The authors explain that communication and challenges within virtual teams are based on trust, relationships, leadership, and technology. The empirical results has been analysed and compared with the literature from the literature study, and a method reflection has been made on the survey's method choice and implementation. Challenges within semi-virtual teams were found and presented and the informants' experience regarding cooperation and communication has also been investigated and presented. Communication is considered the most important criterion for a successful collaboration. Also that collaboration and communication in semi-virtual groups are coherent because good communication is crucial for successful collaboration in telework. The difficulty of communicating or getting in touch with team members is a challenge. Lack of social interactions makes it difficult to promote relationships. This leads to reduced trust within the group, especially for new employees. Research shows that technology has been a challenge when the work was shifted digitally.

Bakgrund: Den rådande Covid-19-pandemin har lett till ett ökat distansarbete där projektledare ställts inför nya utmaningar för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt inom projektgrupper. Tidigare forskning har visat att kunskapsdelning sker effektivt via social interaktion, och att det sociala utbytet är en viktig faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Därav blir det intressant att undersöka vilka effekter det ökade distansarbetet har haft på kunskapsdelningen inom projektgrupper när den sociala kontexten förändras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de förändringar som projektledare har gjort för att försäkra att kunskap kommuniceras och delas inom projektgrupper under den rådande Covid-19 pandemin. Forskningsfrågor:  1) Hur arbetar projektledare med att försäkra att kunskapsdelning sker effektivt i projekt under Covid-19 pandemin? 2) Hur arbetar projektledare med att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap under Covid-19 pandemin? Resultat: Det sociala utbytet har visat sig vara en avgörande faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Studien visar att digitala hjälpmedel har varit viktiga för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt, men att de inte är en helhetslösning. Kunskapsbidrag: Studien utvecklar och nyanserar tidigare publicerad litteratur genom att identifiera viktiga faktorer för effektiv kunskapsdelning under distansarbetet, såsom snabba kommunikationsvägar, uppföljningar, tydlighet, tillgänglighet, bekräftelse och motivation. / Background: The current Covid-19 pandemic has led to increased distance work where project managers are faced with new challenges to ensure that knowledge sharing within project groups can be done effectively. Previous research has shown that social interaction is the most effective way to share knowledge, and that social exchange is an important factor in motivating project members to knowledge sharing. Therefore, it is interesting to investigate what effects the increased distance work has had on the sharing of knowledge within project groups when the social context changes.Purpose: The purpose of the thesis is to examine the changes that project managers have made in order to ensure that knowledge is being communicated and shared within project groups during the current Covid-19 pandemic.  Research questions:  1) How do project managers ensure that knowledge sharing is being done effectively during the Covid-19 pandemic? 2) How do project managers motivate the project members to share knowledge during the Covid-19 pandemic? Results: Social exchange has proven to be a crucial factor in motivating project members to share knowledge. The study shows that digital tools have been important to ensure that knowledge sharing can take place efficiently. However, digital tools are not a complete solution to becoming more effective.  Knowledge contribution: The thesis develops previously published literature by identifying important factors for effective knowledge sharing during distance work, such as fast communication paths, follow-ups, clarity, availability, acknowledgement, and motivation.

Abstract   Title: Work to home- Home to work        - A qualitative study of the changes that has taken place in communication between                      managers and employees after reorganization to teleworking.    Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalen University Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Mahsa Shirkhan (920617), Henrik Snell (910618) & Sara Wadii (910304) Tutor: Kerstin Nilsson Date: 2021-06-03   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the leadership role and to research how leaders and employees compensate for the lost physical contact that the forced teleworking has entailed and how it has affected the communication between leader and employee. Through interviews, we intend to create an understanding of how leadership and communication play out with forced teleworking seen from the leader's and employees' perspective.   Research Questions: How can leaders and employees compensate for the lack of physical and social contact so that no information is lost through teleworking.    Method: Qualitative research method   Conclusion: The pandemic has meant that leaders and employees have been forced to work remotely. This comes with several challenges for companies and working groups that manifest themselves primarily in communication. From face-to-face communication in an office landscape to being spread out and only communicating digitally. Leaders and employees need to adapt to continue to be productive in the virtual work environment. The loss of body language that one could previously rely on and the rapid communication that could take place in the office needs to be compensated for. This study shows that leadership fulfils an important function for working remotely and by using the various digital communication solutions, one can compensate for the loss of the physical interactions so that productivity is maintained. In terms of work, efficiency and productivity can continue to be at levels like before in the office landscape. The study concludes that the biggest challenge lies in individuals' social and emotional needs.   Keywords: Communication, leadership, virtual teams, virtual leadership, teleworking

Begreppet Metaverse har på senare tid uppmärksammats som det allra hetaste området inom IT-branschen, före både kryptovaluta och artificiell intelligens. En stor anledning till detta är att Facebook valt att döpa om sitt varumärke till Meta och tydligt indikerat vad som är deras framtidsvision. Metaverse är ett begrepp som används för att beskriva olika virtuella miljöer och tillsammans med olika teknologier som Virtual Reality och Augmented Reality kan det användas för att berika och transformera virtuell kommunikation. Samarbete med hjälp av virtuell kommunikation har redan prövats när covid-19-pandemin slog hårt mot företag och anställda fick arbeta hemifrån. Med Metaverse intåg på marknaden kommer virtuell kommunikation stå inför en ännu större utmaning vilket kommer ställa ännu högre krav på hur företag väljer att kommunicera. Syftet med studien var därmed att ta reda på hur tekniska medel kopplat till Metaverse kan tillåta nya virtuella arbetssätt och ifall detta kan förbättra samarbete i organisationer, samt vilka utmaningar som detta för med sig och hur dessa kan bemötas.   För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har forskningsområdet undersökts på djupet och för att analysera resultatet har en tematisk analys använts som stöd. Samtliga respondenter som intervjuats har en expertis inom området Metaverse och flera års erfarenhet av arbete inom IT-branschen.  Studiens slutsats visar att Metaverse redan har en positiv påverkan på hur organisationer samarbetar och att utvecklingen inom området går med snabba steg framåt. Det finns flera fördelar med att använda sig av Metaverse-teknologier i organisationer, men samtidigt finns det utveckling kvar att göra då det finns en del utmaningar med Metaverse som kräver vidare forskning. / The term Metaverse has recently gained attention as the hottest area in the IT industry before both cryptocurrency and artificial intelligence. A big reason for this is that Facebook has chosen to rename its brand Meta and clearly indicated what their future vision is. Metaverse is a term used to describe different virtual environments and together with different technologies such as Virtual Reality and Augmented Reality it can be used to enrich and transform virtual communication. Cooperation through virtual communication has already been put to the test when the covid-19 pandemic hit companies hard, and employees had to work from home. With Metaverse entering the market, virtual communication will face an even greater challenge, which will place even higher demands on how companies choose to communicate. The purpose of the study was thus to find out how technical means linked to Metaverse can allow new virtual working methods and if this can improve collaboration in organizations, as well as what challenges this entails and how these can be met.  To achieve the purpose of the study, a qualitative approach has been applied. With the help of semi-structured interviews, the research area has been investigated in depth and to analyze the results, a thematic analysis has been used as support. All respondents interviewed have expertise in the Metaverse area and several years of experience working in the IT industry. The study's conclusion shows that Metaverse already has a positive impact on how organizations collaborate, and that the development is taking rapid steps forward. There are several benefits to using Metaverse technologies in organizations, but at the same time there is still development to be done as there are some challenges with Metaverse that require further research.

Date: June 1st, 2022  Level: Bachelor/masters thesis, Business Economics, 15 hp  Institution: EST – Economy, Society & Technology, Mälardalens University  Authors: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10.  Title: THE BEST IS YET TO COME - A qualitative study of Hybrid Leadership  Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Digital leadership, leadership, teleworking, communication, information- and communication technology, digital communication, global teams, virtual teams, hybrid leadership and hybrid work. Research questions:  ●        How does hybrid leadership apply in practice?  ➢     What are the most apparent possibilities and challenges between workplace leadership and digital leadership?  ➢     How is the leadership affected in regards to clarity, trust, technology and teams, related to hybrid leadership? Purpose: The authors of this study aims to investigate how the phenomenon of hybrid leadership, leadership that occurs both at physical workplaces and digital workplaces, appears in practice. Method: In this study a qualitative research method has been applied where the empirical data has been gathered through semi structured interviews. The theoretical framework was the foundation for the interview questions and a total of 13 interviews were conducted. Thereafter the empirical material was analyzed through the theoretical framework, which led to the answering of the purpose and the research questions. Conclusion: Hybrid leadership has contributed to multiple possibilities and challenges for organizations. The most apparent possibility is for workers to conduct their work both from home and digitally, which contributes to efficiency since the workers can accomplish work rather than traveling. The respondents have stated that this is the future of working. Hybrid leadership consists of four important ground stones: Clarity, Trust, Technology and Team. The hybrid leader must communicate a clear objective, maintain an open and continuous two-way communication, contribute to as high a social presence as possible and promote team dynamics on the digital platform. To do this, the hybrid leader must have an increased focus on the workers social satisfaction and well-being through the digital platforms, by using cameras and conducting one-to-one-meetings regularly. / Datum: 2022-06-01  Nivå: C-uppsats, Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10 Titel: DET BÄSTA HAR INTE HÄNT ÄN - En kvalitativ studie av hybridledarskap  Handledare: Magnus Hoppe  Nyckelord: Digitalt ledarskap, ledarskap, distansarbete, kommunikation, informations- och kommunikationsteknik, digital kommunikation, globala teams, virtuella teams, hybridledarskap och hybridarbete.  Forskningsfrågor:  ●        Hur tillämpas ett hybridledarskap?  ➢     Vilka är de mest framträdande möjligheterna och utmaningarna mellan arbetsplatsförlagt ledarskap och digitalt ledarskap? ➢     Hur påverkas ledarskapets tydlighet, tillit, teknik och team vid ett hybridledarskap? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fenomenet hybridledarskap, ledarskap som äger rum både vid arbetsplatsförlagt och digitalt arbete, framträder i praktiken. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts där den empiriska datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen la grunden för intervjufrågorna och totalt genomfördes 13 intervjuer. Därefter analyserades det empiriska materialet med stöd från teorin, vilket resulterade i att syftet och forskningsfrågorna kunde besvaras.  Slutsats: Hybridledarskapet har bidragit till en rad möjligheter och utmaningar för organisationer. De främsta möjligheterna innefattar att medarbetarna kan arbeta hemifrån eller på plats, vilket bidrar till effektivitet, då tiden kan användas till arbetsuppgifterna istället för att resa. Respondenterna menar att detta är framtidens sätt att arbeta för organisationer. Hybridledarskapet bör hantera fyra viktiga beståndsdelar; Tydlighet, Tillit, Teknik och Team. Hybridledaren måste kommunicera ut en tydlig målbild, upprätthålla en öppen och kontinuerlig tvåvägskommunikation, bidra till hög social närvaro samt främja gruppdynamiken på den digitala plattformen. För att göra detta bör hybridledaren ha ett ökat fokus på medarbetarnas sociala tillfredsställelse och välmående via de digitala plattformarna, genom användandet av kamera och regelbundna one-to-one–möten.