<p>Over the last 30 years, technology has made it possible for people to travel to other cultures in a cheaper and more efficient way. The increased traveling has made it possible for an increase in trade and as the trade flourishes the need for people that can handle the differences between the cultures in the world increase. Some people handle cross-cultural negotiations better than others; we want to know how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process.</p><p>To find out how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process we choose to conduct qualitative interviews with a few Swedish companies that have experiences of cross-cultural negotiations with China.</p><p>The findings indicate that Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process by different factors such as engagement, communication and understanding. The greater engagement and understanding the negotiator has of the different parts the more likely it is that the business negotiation process will have a positive outcome.</p><p>We studied as much literature as we could find about cultural intelligence and the business negotiation process. Out of our findings, we build a model, and this gave the opportunity to test the different parts of the model in our research.</p><p>Our contributions to the field are foremost the discovery of the two new dimensions: Structure and Power Dependency that can be added to both Cultural intelligence and The Business Negotiation Process. In future research, these two dimensions can be further researched and developed. In our research, statements from our respondents create a small practical guideline for cross-cultural business negotiations with China. The negotiators might have use for this guideline when negotiating with Chinese companies.</p>

Over the last 30 years, technology has made it possible for people to travel to other cultures in a cheaper and more efficient way. The increased traveling has made it possible for an increase in trade and as the trade flourishes the need for people that can handle the differences between the cultures in the world increase. Some people handle cross-cultural negotiations better than others; we want to know how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process. To find out how Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process we choose to conduct qualitative interviews with a few Swedish companies that have experiences of cross-cultural negotiations with China. The findings indicate that Cultural Intelligence influences The Business Negotiation Process by different factors such as engagement, communication and understanding. The greater engagement and understanding the negotiator has of the different parts the more likely it is that the business negotiation process will have a positive outcome. We studied as much literature as we could find about cultural intelligence and the business negotiation process. Out of our findings, we build a model, and this gave the opportunity to test the different parts of the model in our research. Our contributions to the field are foremost the discovery of the two new dimensions: Structure and Power Dependency that can be added to both Cultural intelligence and The Business Negotiation Process. In future research, these two dimensions can be further researched and developed. In our research, statements from our respondents create a small practical guideline for cross-cultural business negotiations with China. The negotiators might have use for this guideline when negotiating with Chinese companies.

Tidigare forskning har belyst vikten av att vara kulturellt intelligent i en globaliserad värld och hur en individ behöver både interna och externa faktorer för att kunna vara kulturellt intelligent. Interna i form av personliga egenskaper och externa i from av exponering av kulturer. Studien ämnar således att undersöka hur olika faktorer spelar in för att en ledare ska kunna vara kulturellt intelligent i en främmande kultur. För att genomföra studien har en kvalitativ metod valts där företagsledare och medarbetare på fem franska företag i Sverige har intervjuats. Undersökningen visar på att ett samspel av olika faktorer, både interna och externa, behövs för att vara kulturellt intelligent. Viktiga egenskaper var att kunna skilja på individ och kultur, kunna observera beteenden och ha motivation att förstå främmande kulturer. Externa faktorer i from av tidigare erfarenheter av kulturer, deltagande i formella sammankomster med syfte att diskutera kulturella utmaningar samt innehavandet av en tolkande roll var också viktigt.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat &amp; slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result &amp; Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.

The aim of this thesis is to create an understanding about how and to what extent a Swedish expatriate manager needs to adapt his/her leadership in accordance with the culture of the host country. Thus shall different managers’ perceptions of experienced management overseas be studied. To accomplish our aim, three different problems have been designed. These are as follows: In what way does the manager’s earlier experiences and knowledge about expatriation affect her or his leadership in a new cross-cultural context? How does the culture of the host country affect the expatriate manager’s leadership? How does the expatriate manager handle contradictory demands: that is differences in expectations from subordinates and the higher management?   We have chosen to use an abductive approach in order to do a qualitative study and we have therefore conducted eight case studies to create a foundation for distinguishing patterns.The case studies are based on eight Swedish managers with experience from expatriation.   The theoretical framework is structured upon three main themes including; knowledge and skills a global leader needs to possess, the relation between the leader and subordinates, and contradictory demands. The theory is followed by a combined empirical data- and analysis chapter where we present our eight respondents, whom are then analyzed and interpreted based on the theory. In the empirical data- and analysis chapter the patterns we have been able to distinguish presented. The three main themes are consistently throughout this chapter.   The conclusion of the study is that a managers experiences and knowledges affects his or her leadership and perception of the culture in the host country. Furthermore, we can conclude that a Swedish leadership is applicable in an international context, and that contradictory demands are more distinct at home than in the host country. Finally we can summarize our study by stating that home is good, but overseas may be just as good. / Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur och i vilken utsträckning en svensk utstationerad ledare behöver anpassa sig och sitt ledarskap efter kulturen i värdlandet. Följaktligen skall olika ledares uppfattningar om tidigare utlandsstationeringar undersökas. För att uppnå syftet med studien har vi utformat tre problemformuleringar. Studiens problemformuleringar är som följande; På vilket sätt påverkar ledarens tidigare erfarenheter och kunskaper rörande utlandsstationering hennes/hans ledarskap i ett nytt tvärkulturellt sammanhang? Hur påverkas en ledares ledarstil av kulturen i värdlandet? Hur hanterar utstationerade ledare motstridiga krav, det vill säga skillnader i förväntningar från medarbetarna och den högre ledningen?   Vidare har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats för att genomföra en kvalitativ forskningsstrategi och tillämpat åtta fallstudier för att skapa underlag för att kunna urskilja mönster. Fallstudierna baseras på åtta svenska ledare med erfarenhet av utlandsstationering.   Den teoretiska referensramen är strukturerad efter tre huvudteman som innefattar; kunskaper och kompetenser en global ledare bör besitta, relationen mellan ledare och medarbetare, samt motstridiga krav.  Teorin följs av ett kombinerat empiri- och analysavsnitt där det redogörs för studiens åtta respondenter, som sedan analyseras och tolkas utifrån teorin.  I empiri- och analyskapitlet presenteras de mönster vi har kunnat urskilja. Studiens tre huvudteman är även genomgående för empiri- och analyskapitlet.   Studiens slutsats påvisar att en ledares tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar dennes ledarskap och uppfattning av kulturen i värdlandet. Vidare kan vi konkludera att ett svenskt ledarskap är tillämpningsbart i en internationell kontext, samt att motstridiga krav är mer påtagliga på hemmaplan än i värdlandet. Avslutningsvis kan vi sammanfatta att hemma må vara bäst, men borta är nog minst lika bra.