Denna studie undersöker vilka relationella aspekter chefer och medarbetare lyfter fram för ett gott ledarskap. De senaste åren har relationernas betydelse för ledarskapet uppmärksammat mer och mer utifrån ett tidigare fokus på ledares egenskaper, stilar eller beteenden. I denna studie undersöks de relationella aspekterna av ledarskapet i en svensk kontext. Studiens teoretiska ram är teoribildningen kring det relationella ledarskapet utvecklad av Mary Uhl-Bien och Sonia Ospina. Det empiriska underlaget består av fem intervjuer. Både chefer och medarbetare från två olika organisationer har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med den kvalitativa forskningsintervjun som grund och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är fem teman som beskriver de relationella aspekterna som utgör ett gott ledarskap. Utifrån chefernas perspektiv är det tre teman: förtroende och tillit, delaktighet och engagemang samt omsorg och omtanke. Utifrån medarbetarna är det två teman: förtroende och tillit samt respekt och bekräftelse.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anser utmärker en god relation till elever och hur lärare upplever att relationer påverkar elevers lärande. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur lärarna arbetar relationsskapande i och utanför klassrummet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare från olika gymnasieskolor i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av sociokulturella teorin.   Respondenter var eniga om att goda relationer är viktiga. En god relation handlar om förmågan att se alla elever, om respekt, tillit och förmågan att ha kul. I klassrummet upplevde respondenterna att många elever vill att man är nyfiken på dem. En god relation skapas när det finns ett intresse för eleverna, när de är delaktiga och när det finns en kommunikation. Det är okej att vara personlig men relationen ska inte vara privat. Goda relationer utanför klassrummet var av lika stor vikt. Det relationella mötet startar redan i korridoren menar respondenterna. Mentorskapet är en viktig del i relationsskapandet då det handlar om att vara tillgänglig för eleverna. Relationen lärare har till sina elever påverkar inte betyget men påverkar möjligheten till att prestera och därigenom visa att man kan nå högre betyg.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om F-3 lärares upplevelser av derasledarskapshandlingar i klassrummet för att skapa ett gott klassrumsklimat. Metoden somanvänts är kvalitativ och de teoretiska perspektiven som hjälp oss att tolka vår empiri, är derelationella och punktuella perspektiven. Resultatet sammanställer de intervjuade lärarnasupplevelser av deras ledarskapshandlingar och besvarar hur dessa används för att styraklassen. Slutsatsen är att när lärare tillämpar ett relationellt perspektiv i deras synsätt kanelevers intellektuella och sociala utveckling påverkas positivt.

Lärarkompetens rymmer såväl ämneskunskap och didaktisk färdighet, som ledarskap och relationell kompetens. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare uppfattar betydelsen och utvecklingen av relationell kompetens i sin yrkesroll utifrån följande frågeställningar: •Hur uppfattar gymnasielärare den relationella kompetensens betydelse i sin yrkesroll? •Hur uppfattar gymnasielärare att den relationella kompetensen utvecklas? Data har samlats in genom fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen har genomförts utifrån modeller över lärarkompetensens yttre formella perspektiv och det inre personliga perspektivet. Resultatet visar att i mötet med eleverna blir den relationella kompetensen central och vilket i sin tur förutsätter en reflekterande och etisk dimension. När personliga erfarenheter och värderingar vävs samman med yrkesmässig kunskap kan läraren utveckla en autentisk yrkespersonlighet. Det sker över tid, i praktiken, tillsammans med kollegor och inom den gemensamma professionen. / Teacher competence holds content knowledge as well as didactic skills, leadership and relational competence. The aim of this study is to increase understanding of how upper secondary school teachers perceive the meaning and development of relational competence. Research questions: •How do upper secondary teachers perceive the significance of relational competence in their professional role? •How do upper secondary teachers perceive the development of relational competence? The research uses four semi-structured qualitative interviews. The analysis has been conducted based on models of teacher competence's external formal perspective and the inner personal perspective. The findings show that in interactions with students, relational competence becomes central and presupposes a reflective and ethical dimension. When personal experiences and values are integrated with professional knowledge, the teacher can develop an authentic professional personality. This happens over time, in practice, in collaboration with colleagues, and within the shared profession.

Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie utförd inom den offentliga sektorn. Studien syftar till att studera hur det talas om kvinnor i chefsposition inom ramen för den offentliga sektorn. Detta har vi gjort för att synliggöra betydelsen av dagens könsneutrala organisations- och ledarskapsteorier. Med hjälp av en deduktiv ansats och baklängesarbete har teorier och frågeställningar trätt fram ur empirin, som är grundad på åtta semistrukturerade intervjuer. Genom vår studie har vi kommit fram till att den offentliga sektorns kvinnodominans baseras på tradition och föreställningar om kön och påverkar arbetsorganisationer idag. Vidare har vi kunnat se en problematik kring organisationernas arbete vad gäller jämställdhet och mångfald och vilka effekter detta får på grund av att de är kvinnodominerade. Studien har även visat vikten av relationellt ledarskap. / This paper consists of a qualitative study conducted within the public sector. The studyinvestigates how women managers are perceived in the public sector. We have done this in order to highlight the importance of today’s unisex organizational leadership theories. With the help of a deductive approach, work theories and research questions emerged from the empirical data, which is based on eight semi-structured interviews. Through our study, we have concluded that the public sector is dominated by women due to tradition and beliefs about gender and the impact of labor organizations today. Furthermore, we have been able to see the problems surrounding the work of organizations in the terms of equality and diversity, and the effects this has on the grounds that they are female-dominated industries. The study has also shown the importance of relational leadership.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. / This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.

Denna studie syftar till att undersöka faktorer som främjar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Fokus är på att undersöka hur skolpersonal beskriver studiero, samt attidentifiera de specialpedagogiska förhållningssätt som skapar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Studien har genomförts med kvalitativa metoder, och skolpersonal från två olikaskolor har intervjuats. Genom tematisk analys av insamlat material har återkommande temanoch mönster i relation till arbetet med studiero identifierats. Resultaten framhäver betydelsenav att skapa en inkluderande och relationell skolmiljö där positiva kamratrelationer,samarbetslärande och relationellt ledarskap bidrar till en harmonisk och gynnsam atmosfär förlärande. Specialpedagogiska anpassningar spelade en avgörande roll för att möta elevernasindividuella behov, säkerställa delaktighet i utbildningen samt främja elevernaskunskapsinhämtning. Samtidigt visar resultatet att skolornas arbete med studiero varierar, medpåtagliga brister i systematik och samarbete. Slutsatsen betonar vikten av att införastrukturerade strategier för att främja studiero, baserade på en gemensam förståelse blandberörda parter. Hantering genom inkluderande och individanpassade tillvägagångssätt kanleda till förbättrad studiero. / The purpose of this study is to explore factors that foster a 'positive and peaceful studyenvironment' (Skolverket, personal communication, August 8, 2023) for students in need ofspecial support. The focus is on investigating how educational staff describe a positive andpeaceful study environment, and to identify challenges and opportunities that exist for specialeducational approaches within this context. A qualitative research method was used, andsemi-structured interviews with educational staff in two different schools were conducted. Athematic analysis of the data was performed, identifying recurring themes and patterns relatedto the creation and maintenance of a positive and peaceful study environment. The resultshighlight the importance of creating an inclusive and relational school environment, in whichpositive peer interactions, cooperative learning, and relational leadership contribute to aharmonious and favourable atmosphere for learning. Special educational adjustments played acrucial role in meeting the diverse needs of students and ensuring their complete participationin the learning process and promoting their academic development. At the same time, theresults show that the way schools work in relation to a positive and peaceful studyenvironment varies, and there are some shortcomings in terms of systematisation andcooperation. The conclusion emphasises the importance of implementing structured strategiesto promote a positive and peaceful study environment, based on a shared understandingamong stakeholders. Addressing these issues through inclusive and personalised approachescan lead to an improvement in creating a positive and peaceful study environment.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat & slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result & Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.