Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger uppfattar att fritidsverksamheter arbetarmed specialpedagogiska anpassningar på fritidshemmen, i syfte att öka delaktigheten för elever medsärskilda behov. Jag har i studien intervjuat sex pedagoger på sex olika fritidshem om derasuppfattningar kring det. Analysen av det insamlade materialet har genomförts med stöd av enfenomenografisk metodansats. Studiens resultat visar på att respondenterna uppfattar elever påfritidshemmet som mer delaktiga än i skolan. De specialpedagogiska insatserna på fritidshemmetuppfattas däremot begränsade i jämförelse med skolan. Respondenterna uppfattar att deraskompetens och fortbildning är bristfällig gällande anpassningar på fritidshem för elever med särskildabehov samt att samverkan med vårdnadshavare har betydelse för delaktigheten på fritidshemmet. / <p>2020-10-20</p>

Syftet med denna uppsats är att utforska vad rollen som resurspedagog i en inkluderande förskoleverksamhet innebär. Denna roll ser olika ut beroende på vilket behov av särskilt stöd barnet i fråga är i. Därför utgår uppsatsen från författarens roll i sitt dagliga arbete med Molly, ett barn med diagnos inom autismspektrumet. Essän börjar med två självupplevda berättelser där resurspedagogen hamnar i situationer där agerandet inte är självklart. Utifrån dessa berättelser följer en reflektion över varför resurspedagogen agerade som den gjorde, vilka alternativ till agerande var möjliga och vad de olika scenarierna hade kunnat betyda för Molly. Frågeställningarna som besvaras i essän är först vad inkludering innebär och vad det har inneburit för Molly och hennes resurspedagog. Därefter besvaras frågan om hurresurspedagogens roll i en inkluderande verksamhet kan se ut och vilka krav som kommer med rollen. Slutligen besvaras frågan om vilka pedagogiska utmaningar som kan uppstå för en resurspedagog till ett barn med diagnos inom autismspektrumet i en inkluderande verksamhet. Uppsatsen är skriven i vetenskaplig essäform vilket betyder att reflektioner över resurspedagogens egen erfarenhet blandas med en diskussion av vetenskaplig litteratur. Reflektionsdelen inleds med en redogörelse för diagnosen autism och vad den praktiskt innebär för rollen som resurspedagog. Detta för att samarbetet med habiliteringen och den föreskrivna träningen utgör sådan stor del av rollen. Därefter fortsätter texten med att besvara ovan nämnda frågeställningar.

Denna studie syftar till att undersöka faktorer som främjar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Fokus är på att undersöka hur skolpersonal beskriver studiero, samt attidentifiera de specialpedagogiska förhållningssätt som skapar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Studien har genomförts med kvalitativa metoder, och skolpersonal från två olikaskolor har intervjuats. Genom tematisk analys av insamlat material har återkommande temanoch mönster i relation till arbetet med studiero identifierats. Resultaten framhäver betydelsenav att skapa en inkluderande och relationell skolmiljö där positiva kamratrelationer,samarbetslärande och relationellt ledarskap bidrar till en harmonisk och gynnsam atmosfär förlärande. Specialpedagogiska anpassningar spelade en avgörande roll för att möta elevernasindividuella behov, säkerställa delaktighet i utbildningen samt främja elevernaskunskapsinhämtning. Samtidigt visar resultatet att skolornas arbete med studiero varierar, medpåtagliga brister i systematik och samarbete. Slutsatsen betonar vikten av att införastrukturerade strategier för att främja studiero, baserade på en gemensam förståelse blandberörda parter. Hantering genom inkluderande och individanpassade tillvägagångssätt kanleda till förbättrad studiero. / The purpose of this study is to explore factors that foster a 'positive and peaceful studyenvironment' (Skolverket, personal communication, August 8, 2023) for students in need ofspecial support. The focus is on investigating how educational staff describe a positive andpeaceful study environment, and to identify challenges and opportunities that exist for specialeducational approaches within this context. A qualitative research method was used, andsemi-structured interviews with educational staff in two different schools were conducted. Athematic analysis of the data was performed, identifying recurring themes and patterns relatedto the creation and maintenance of a positive and peaceful study environment. The resultshighlight the importance of creating an inclusive and relational school environment, in whichpositive peer interactions, cooperative learning, and relational leadership contribute to aharmonious and favourable atmosphere for learning. Special educational adjustments played acrucial role in meeting the diverse needs of students and ensuring their complete participationin the learning process and promoting their academic development. At the same time, theresults show that the way schools work in relation to a positive and peaceful studyenvironment varies, and there are some shortcomings in terms of systematisation andcooperation. The conclusion emphasises the importance of implementing structured strategiesto promote a positive and peaceful study environment, based on a shared understandingamong stakeholders. Addressing these issues through inclusive and personalised approachescan lead to an improvement in creating a positive and peaceful study environment.