<p>Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan. SET-metoden lyfter fram det viktiga värdegrundsarbetet som skolan strävar efter, det demokratiska samhället och alla människors lika värde. Det viktiga med undervisningen är kontinuitet, delaktighet, genomtänkt dialog och reflektion. För att det skall fungera i skolan krävs att det är integrerad med resten av skolarbetet, att ledningen stöttar lärarna, att alla strävar åt samma håll och att förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten. Det kan finnas visst motstånd i lärarkåren, men i stort är de positiva. Stödet från ledningen är en förutsättning för att SET skall kunna bedrivas.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan. SET-metoden lyfter fram det viktiga värdegrundsarbetet som skolan strävar efter, det demokratiska samhället och alla människors lika värde. Det viktiga med undervisningen är kontinuitet, delaktighet, genomtänkt dialog och reflektion. För att det skall fungera i skolan krävs att det är integrerad med resten av skolarbetet, att ledningen stöttar lärarna, att alla strävar åt samma håll och att förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten. Det kan finnas visst motstånd i lärarkåren, men i stort är de positiva. Stödet från ledningen är en förutsättning för att SET skall kunna bedrivas.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ”Det är ditt val” och ”Livsviktigt” kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ”Det är ditt val” respektive ”Livsviktigt”. Det vi fann presenteras under sex olika rubriker där vi bl.a. ger svar på informanternas syn på arbetsro, belöning och straff och hur de upplevt arbetet. Vi har kommit fram till att elever och lärare är övervägande positiva, både till arbetet med metoderna och till den förändring de har bidragit till i och utanför klassrummet. Vi anser att båda metoderna fungerar att använda i det förebyggande värdegrundsarbete som landets grundskolor, enligt Lpo 94, ska ägna sig åt.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.