Syftet med studien är att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda på vilka strategier som kan användas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram består av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, där hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kännetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material består av intervjuer med konsulter på konsultföretaget samt kunder till dem. Resultatet visar att majoriteten av kunderna upplever konsulternas strategier som framgångsrika och att de har fått ett förbättrat företagsklimat, främst i form av ett öppnare klimat mellan de anställda. Vidare visar resultatet att faktorer som berör det existentiella och personella har varit framträdande i konsulternas tillvägagångssätt. Resultatet visar även på att utvärdering av interventionen kan ses som ett utvecklingsområde, för att ur ett långsiktigt perspektiv kunna uttala sig om strategierna verkligen fungerar.

<p>Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling. De sammanlagda gruppernas mått på produktivitet var signifikant högre efter intervention. Man fann ett signifikant positivt samband mellan gruppens ålder och effektivitet samt ett signifikant samband i att grupper som befann sig i de högre utvecklingsfaserna själva ansåg sig vara mer produktiva. GDQ-metodens användbarhet på en svensk population samt den svenska översättningen av GDQ-enkäten diskuteras. Slutsatsen som dras är att fler studier, med mer rigorös vetenskaplig design, behövs för att pröva metodens användbarhet på en svensk population.</p>

<p>Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling.</p>

<p>För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.</p>

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling. De sammanlagda gruppernas mått på produktivitet var signifikant högre efter intervention. Man fann ett signifikant positivt samband mellan gruppens ålder och effektivitet samt ett signifikant samband i att grupper som befann sig i de högre utvecklingsfaserna själva ansåg sig vara mer produktiva. GDQ-metodens användbarhet på en svensk population samt den svenska översättningen av GDQ-enkäten diskuteras. Slutsatsen som dras är att fler studier, med mer rigorös vetenskaplig design, behövs för att pröva metodens användbarhet på en svensk population.

För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen. För att uppfylla syftet genomfördes en dubbel fallstudie som innefattade observationer och intervjuer. I studien ingick två lärare och två klasser från en gymnasieskola. Observationerna skedde vid två tillfällen då det ordnades teambuilding med klasserna. Intervjuer genomfördes sedan efteråt med de lärare som närvarade vid respektive observationstillfälle. Det var alltså dessa lärares beskrivningar studien utgick ifrån. Resultatet visar att lärarna har genomtänka strategier för att främja en god sammanhållning i sina klasser. De använder sig av många olika sorters gruppstärkande övningar och teambuilding för att stimulera gemenskapen och för att undvika grupperingar i klassen. Sammanhållning handlar till stor del om att det ska finnas ett gott gruppklimat och en form av ”vi-känsla” i klassen. För att kunna utveckla en ”vi-känsla” måste eleverna få möjlighet att lära känna varandra. Läraren måste följaktligen lägga tid till detta i undervisningen. Läraren roll är att fungera som något av vägledare för grupperna under deras utveckling.

Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling.

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat. Studien baserar sig på gruppklimatmätningar i nio olika högstadieklasser. Studien visar att beroende på vilket gruppklimat skolklasserna har så påverkar det elevernas studieresultat. Den visar också på att i vissa skolor det kan finnas behov av en extern expert på grupputveckling för att skapa en fungerande studiemiljö.

Sammanfattning Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper Syftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap. De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning. Relationen med ”mellanlagret” i gruppen är också viktig för att skapa de värdefulla relationerna i gruppen som kan vara till grund för att stärka både de svaga och de starka.  Den formella ledaren påverkar gruppen genom dennes förväntningar på den. Kanske är det viktigare att alla når kunskapsmålen än att sänka hierarkibildningen, om den sistnämnda inte är något problem. Valet är av vikt och här har jag förtydligat just detta, att det finns ett val och att man som ledare väljer. Resultatet när det gäller min forskningsdesign är att studien blir väldigt djup och praktiknära. Den korta tiden bidrog till att ledarens eventuella förändring inte hann märkas och att det är svårt att skapa bredd på studien. Därför rekommenderar jag metoden till längre studier. Men jag finner ändå att tillvägagångssättet skapar en bra kunskap och djupet innebär att man når längre än man skulle ha gjort i sin egen tolkning. Därför är den lämpligare i större studier. Nyttan med denna studie är att påvisa ledarens roll för gruppen. Med denna kunskap kommer man att kunna hjälpa grupper som har hög hierarkibildning och informella ledare som har en osund påverkan på gruppen. / Abstract Informal leadership and hierarchy formation in groups The purpose of this paper is mainly to study how a formal leader affects hierarchy formation and strength of the informal leadership. A second aim was also to examine whether the interactive research design is applicable to a master's thesis. The method I've used is the structured and unstructured observations which I have reflected upon with a practitioner. This has created a learning process for us both and has generated knowledge.The results I've come up with is that the relationship between the formal leader and each team member is important. The relationship prevents hierarchy formation and relieve the emotional stress that may precede hierarchy formation, by including conflict resolution. The relationship with the "middle layer" of the group is also important in creating the valuable relationships in the group that can be the basis for strengthening both the weak and the strong. The formal leader affects group through their expectations of it. Perhaps it is more important to reach all learning objectives than reducing hierarchy formation, if the latter is not a problem. The choice is important, and here I have clarified exactly this, that there is a choice and that as a leader chooses.The result in terms of my research design is that the study will be very deep and practical nature. The short time contributed to the leader of any change could not be labeled and that it is difficult to create width on the study. Therefore, I recommend the method to further studies. But I find, however, that approach creates a good knowledge and depth means that it reaches further than they would have done in their own interpretation. Therefore, it is more appropriate in larger studies.The benefit of this study is to demonstrate the role of the leader of the group. Having this knowledge will be able to help groups that have high hierarchy formation and informal leaders who have an unhealthy influence on the group.

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod. Därefter förändrades valet av analysmetod till en blandad metod istället. Detta för att kunna visa en så rättvis bild som möjligt av informanternas uppfattningar. Fenomenografin är fördelaktig gällande analysen av det syfte som är formulerat, vilket är att förstå på vilka olika sätt som deltagarna har uppfattat den aktuella grupputvecklingsmetoden. Resultatet som visade sig i studien var att arbetsmetoden för grupputveckling till viss del har gett ett positivt resultat. Dock visade det sig att alla uppgifter som skulle genomföras inte ännu hade hunnit fullföljas. Detta på grund av svårigheter med att finna vikarier till en slimmad vårdavdelning. Tidsaspekten för denna studie har varit 10 veckor.