Many studies on mobile technology are based on the assumption that a mobile phone can be understood as a technical tool, a neutral technical solution with which, in the absence of physical presence, one can interact at a distance. However, there are studies that point to mobile technology as a highly bodily phenomenon capable of affecting time and space. In this qualitative interview study, experiences of intimacy in female friendship are explored and interpreted through direct communication via mobile phone trough a queer phenomenological perspective. The results show that direct communication through the phone is an action that takes place between friends, often using messaging features in applications such as snapchat or messenger. Friendship intimacy can be created and manifested in a way that confirms mobile technology that has become an integral part of self and an independent form of communication that either replaces or can be replaced by other communication, but adds its own value and constitutes an additional version of friendship and closeness.

<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>

Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.

När finlandssvenska fantasyförfattaren Maria Turtschaninoffs roman Maresi – Krönikor från Röda klostret publicerades 2014 blev Turtschaninoff särskilt uppmärksammad för hennes skildring av kvinnlig vänskap. Maresi utspelar sig på en ö dit endast kvinnor är tillåtna och i ett kloster där kvinnorna dyrkar gudinnan Urmoderns tre ansikten. I frånvaron av män lever kvinnorna i ett isolerat matriarkat där deras relationer till varandra hamnar i förgrunden. I kandidatuppsatsen Urmoderns döttrar analyseras temat systerskap i Maresi ur ett feministiskt perspektiv med fokus på hur klostersamhällets isolation och tro påverkar kvinnornas relationer till varandra och deras syn på sig själva som kvinnor. Utifrån premissen att skildringar av systerskap och kvinnlig vänskap är bristfällig i litteraturen diskuteras också vikten av att skildra dessa, samt hur romanens genre skapar annorlunda förutsättningar för en intressant skildring av kvinnliga relationer.

Att kvinnor i alla åldrar har vänner är ett allmänt känt faktum. Dock har denna relation ägnats lite uppmärksamhet. Det beror på att det samhälle vi lever i präglas av en maskulin dominans. Den styr vilka relationer som vi kommer att uppfatta som betydelsefulla, i vuxenlivet är detta främst den heterosexuella parrelationen. Hemsidan GoFrendly.se marknadsför en app som syftar till att hjälpa vuxna kvinnor finna vänner i andra kvinnor. Trots att vänskap är en relation som tenderar att ses som av liten betydelse spelar den en stor roll. Det visar bland annat materialet på hemsidan. Det är bland annat genom den som kvinnor tränar upp och diskuterar görandet av sin femininitet. Något som är avgörande för att den maskulina dominansen ska kunna upprätthållas. Utan en uppdelning mellan könen kan ingen överordnas den andre. Det finns även många andra aspekter av relationen utöver genus som gör den annorlunda mot ett heterosexuellt förhållande. Bland annat uppmuntras en gruppgemenskap och det dras många paralleller till relationer vi hade när vi var barn. Saker som dels kan uppfattas som del i underordnandet av kvinnan men som även kan ses som ett aktivt maktutövande av henne själv. Oavsett hur vi väljer att se på detta står det klart att strukturen producerar föreställningar om vänskap som i sin tur påverkar hur den framställs på hemsidan GoFrendly.se.

The aim of this essay is to investigate the meaning and importance of the female friendship within Ellen Moers tradition and theory regarding the female gothic. In this essay, I argue that the female friendship has played an important role in the portrayal of the Gothic fiction as socially critical of women’s position in the society, mainly by examining the two works Rebecca by Daphne du Maurier and Gone Girl by Gillian Flynn. The essay is also interested in how the female gothic has developed over time and whether the notion can be applied while analysing more contemporary gothic, and thus, considers the works’ different time periods.