Vad innebär begreppet lämplig barngruppsstorlek? Detta är något vi vill klargöra i denna undersökning. Rapportens syfte är att undersöka utifrån två perspektiv. Det första perspektivet handlar om bestämmelser från förskolechef, stat och kommun, det andra handlar om pedagogernas arbetssätt i praktiken. Frågeställningarna berör faktorer som påverkar besluten om en lämplig barngruppsstorlek i förskolan och även hur pedagogerna arbetar i verksamheten med barngruppsstorleken som utgångspunkt. Detta undersöks genom sex stycken kvalitativa intervjuer av både förskolechefer och pedagoger på två förskolor, genom att intervjua både förskolechefer och pedagoger kan resultatet få ett bredare resultat. Studiens resultat visar att budgeten har en stor inverkan på barngruppens storlek i förskolan och att pedagogerna arbetar med gruppindelning som arbetssätt, bland annat för att varje individ ska komma fram i den stora gruppen. Vi har kommit fram till att det finns flera sätt att hantera en stor barngrupp, inte enbart genom att sträva efter ett minskande av antal barn i gruppen på förskolan. Begreppet lämplig barngruppsstorlek är något som är ett oklart begrepp och det är flera faktorer som påverkar hur stor barngruppen upplevs.

<p>Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.</p><p>Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare. Pedagogerna ansåg att det finns två olika slags talare, varav den ena upplevdes som mer problematisk av pedagogerna. Pedagogerna menade att dessa elever måste styras upp på ett eller annat sätt. Den andra varianten av talare sågs som positiv på grund av att den skapar dynamik i klassrummet. Samtliga pedagogers åsikt var att tigarna kan göra sin röst hörd när de befinner sig i mindre grupper. Därmed funderade de inte nämnvärt över kategorierna tigare och talare vid gruppindelning.</p><p>Vår undersökning har visat på att det är en utmaning för pedagogen att få tigande och talande elever aktiva och engagerade i undervisningen.</p>

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider. Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare. Pedagogerna ansåg att det finns två olika slags talare, varav den ena upplevdes som mer problematisk av pedagogerna. Pedagogerna menade att dessa elever måste styras upp på ett eller annat sätt. Den andra varianten av talare sågs som positiv på grund av att den skapar dynamik i klassrummet. Samtliga pedagogers åsikt var att tigarna kan göra sin röst hörd när de befinner sig i mindre grupper. Därmed funderade de inte nämnvärt över kategorierna tigare och talare vid gruppindelning. Vår undersökning har visat på att det är en utmaning för pedagogen att få tigande och talande elever aktiva och engagerade i undervisningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur sex förskollärare arbetar med stora barngrupper i förskolan. Studien har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare och för att få fram resultatet har det använts en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det anses som ett hinder med stora barngrupper och att det är svårt att hinna med förskolläraruppdraget, men de flesta av de intervjuade förskollärarna anser att man ändå får med det man ska ur förskolans läroplan. I arbetet så finns det mycket man kan göra för att förbättra förutsättningarna för grupperna. I detta arbete finns olika teman som beskriver detta. De teman som presenteras i studien är: indelning i mindre grupper, samarbete mellan avdelningar, dokumentera och följa upp, barns inflytande, arbeta mot samma mål och en bra start. Under dessa olika teman så beskrivs det hur 6 förskollärare berättar om hur de arbetar med stora barngrupper och vad som anses viktigt i arbetet för att det ska bli så bra som möjligt för barnen på förskolan. Även om det blir större arbetsbelastning med barngrupper med många barn så finns det saker man kan göra för att förbättra arbetssituationen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaper om lågstadielärares uppfattning om pojkars och flickors delaktighet i samtal om samhällsfrågor, samt hur lärare möjliggör delaktigheten för eleverna i samtalen. För insamling av material till studien har fyra intervjuer gjorts med fyra lärare på lågstadiet. Resultatet pekar på både skillnader och likheter i pojkars och flickors deltagande i samtal. Resultatet visar också på hur lärare möjliggör för att få alla elever delaktiga i samtal. Lärarnas beskrivning av arbetssätt kan möjliggöra för elevers deltagande. Däremot finns det säkerligen flera strategier och metoder för att få alla elever delaktiga i samtal om samhällsfrågor. Det skulle då krävas fler studier för att undersöka detta.

Skolverket försöker att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ämneslärarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansättningen och grupparbetet för känslor och attityd till ämnet matematik.Intervjuerna har visat att studenterna upplevt både positiva och negativa känslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansättningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till ämnet matematik nu på högskolan, än antalet studenter som hade en positiv attityd till ämnet matematik när de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade även att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik på gymnasiet. Resultatet ställs sedan i diskussionen mot tidigare forskning till attityd och lärande, och en slutsats är att grupparbete kan vara ett sätt att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik, men att vidare forskning först är önskvärt.

Syftet med studien är att belysa hur teaterlärare på gymnasiet resonerar kring gruppsammansättning i teaterundervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra teaterlärare vid fyra olika gymnasieskolor intervjuats. En modell om olika lärarroller vid arbete med grupparbete har utvecklats för att passa studien och används som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien visar att teaterlärarnas arbete med gruppsammansättning beskrivs som en slags erfarenhetsbaserad kunskap eller en slags osynlig kunskap som grundar sig i deras erfarenheter av att vara lärare och deras kunskaper om eleverna de undervisar. När det kommer till lärarnas didaktiska överväganden vid gruppsammansättning visar det sig att de främst handlar om elevernas ambitions- och prestationsnivå och elevernas relation till varandra. Det visar sig även att de erfarenheter lärarna har om elevers lärande i olika former av gruppsammansättning handlar om att elevers lärande utvecklas i homogena och heterogena grupper samt grupper där det i början finns ett motstånd. I resultatet och analysen visar det sig att lärarna pendlar mellan att använda de olika lärarrollerna när de arbetar med gruppsammansättning.

Grupparbeten och arbete i par är en vanlig arbetsmetod i skolans värld. I ämnet idrott och hälsa är det till och med framskrivet som ett kunskapskrav (Skolverket, 2017a) för elever, exempelvis att delta i lekar och spel samt rörelse till musik. Tidigare forskning som gjort inom gruppindelning och gruppdynamik i skolan lägger fokus på arbete i teoretiska ämnen och pekar på vikten av faktorer så som gruppens storlek och har bland annat presenterat modeller för olika typer av arbetssätt som används av elever. Detta är en kvalitativ studie av lärare i ämnet idrott och hälsa, valda enligt ett bekvämlighetsurval, där det empiriska materialet utgörs av en kombination av observationer och intervjuer. Målet med dessa observationer och intervjuer var att ta del av dessa lärares tankar och funderingar kring indelningsmetoder, arbetssätt och erfarenhet för att sedan ställa dessa i relation till Schultz FIRO-modell (byggledarskap.se, 2014) och Steiners modell (Hammar och Hempel, 2008). Resultatet pekar på en medvetenhet hos de deltagande lärarna och tydliga metoder när det kommer till hur de rent praktiskt delar in elever i grupper. Resultatet i denna studien pekar också på att arbete i grupp är ett vanligt arbetssätt som anses värdefullt i ämnet idrott och hälsa.

<p>The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others. The extra material has two purposes. On one hand the purpose is to help the children reach a higher academic level while on the hand the extra material is used as a distraction to keep the children busy. The seating arrangement in the classroom and ways of grouping the students is also tools to use for teachers to face all kind of children in school. The teachers often feel that the lack of time often forbid them to spend more time with each student. They also feel that the students that do well in school are the ones who suffer when they are the ones to receive the least amount of time as well as attention. To make all students develop equally on their individual levels it is necessary, according to the teachers interviewed, that the teachers find time for all students in the classroom. A lack of recourses always seem to be a problem in the school system but if the organization is well planed and the classrooms and the material is up to date this could help teachers spending their time on their students rather than the organization. In my opinion the teachers are ability to help all their students as well as the group constellation are crucial factors on how well students perform in school. Which seem to be a fact for all students, not only for the well achieving students.</p>