Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i Sverige. Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och modeller som tjänar till att hjälpa och stötta alkoholberoende mot tillfrisknande. Dock saknas det ett lättillgängligt stöd via mobil teknik. Denna studie tjänar därför till att undersöka behovet av och möjligheter till ett mobilt stöd för alkoholberoende. Baserat på behovet som identifieras tjänar studien till att utveckla en mobil applikation som möter behovet.  Projektet är ett designfall och arbetets designprocess har baserats på en målinriktad designmetod. Detta har inneburit att personor utvecklats som främsta verktyg för designutvecklingen. Dessa har skapats utifrån projektets datainsamling som utgjorts av intervjuer med personer som genomgår någon form av behandling för alkoholberoende. Personerna som intervjuades tillhörde även den tilltänkta målgruppen för arbetet.  Resultatet av datainsamlingen visade att den mest uppskattade och effektiva behandlingsmetoden för alkoholberoende, enligt dem själva, är gruppbehandling. Baserat på detta resultat finns det ett tänkbart behov av att utveckla en mobil tjänst som bygger på att skapa ett likande stöd som det som ges vid gruppbehandling. Detta skulle kunna uppnås genom en mobil tjänst som erbjuder användaren stöd till att hantera sitt alkoholberoende genom kommunikation med andra användare. Datainsamlingen visade även att det stöd som skapas genom gruppbehandling bidrar till att förändra beteenden och tankemönster hos deltagarna. För att skapa ett mobilt stöd som bygger på gruppbehandlingens beteendeförändrande effekter skulle designprinciper för beteendeförändrande stödsystem kunna tillämpas.  Designprocessens steg och utveckling samt utvärdering av prototyp genererade en slutgiltig produkt och design för en mobil applikation som möter, det för arbetet, identifierade behovet. / Alcohol dependence is the most common form of addiction and substance abuse in Sweden. There is a wide range of treatment methods and models that serve to aid and assist against alcohol addiction recovery. However, lacking a readily accessible support through mobile technology. Therefore this study serves to examine the need for and possibilities of a mobile support for people with a alcohol dependence. Based on the needs identified in the study the project also aims to develop a mobile application that meets the need. The project is a design case and the design process for the work is based on a goal-oriented design method. This means that personas have evolved as the primary tool for design development. These personas have been created from the project’s data collection, which consisted of interviews with people who were undergoing some kind of treatment for alcohol dependence. The people interviewed also belonged to the intended target group for the work. The results of the data collection showed that the most valued and effective treatment method for alcohol dependence, according to the interviewed, is group therapy. Based on this result, there is a potential need to develop a mobile service that is based on creating a similar support to that offered by group therapy. This could be achieved through a mobile service that provides user support to manage their alcohol dependence through communication with other users. The collection of data also showed that the support, which is created through group therapy, helps to change behavior and thought patterns of the participants. To create a mobile support that is based on group therapy behavior-altering effects, design principles for behavioral modification scheme can be applied. The steps in the design process and development and evaluation of a prototype generated a final product and design for a mobile application that face the need the study identified.

Inom litteraturen för innovationsintermediärer har många studier utförts med syftet att kartlägga intermediärers bidrag till enskilda företag. Däremot finns det ett forskningsgap gällande hur intermediärer bidrar till det system de verkar inom. Den här uppsatsen adresserar detta gap genom att visualisera hur ett regionalt stödsystem är organiserat och förklarar hur aktiviteter inom systemet kan analyseras i relation till litteratur på intermediärer inom innovation. För att åstadkomma detta kombineras en litteraturstudie med empiriska data insamlade från det regionala stödsystemet i Östergötland. Vidare kategoriseras systemiska aktörer och projekt i ett modifierat nätverk för interna nischprocesser med syftet att kunna analysera deras individuella funktioner och kvantifiera deras kollektiva bidrag för att underlätta utvecklingen och spridningen av eko-innovationer.   Studien indikerar att stödsystemet som helhet har gjort mycket för att generera och sprida information om systemförbättringar – ett arbete som underlättas genom det gemensamma målet som stödsystemets ingående aktörer verkar för att uppfylla, samt genom den transparens som råder mellan offentligt förankrade aktörer. Vidare har ett stort genomslag av den europeiska kommissionens reformerade sammanhållningspolitik i regionen resulterat i omfattande åtaganden för att bygga nätverksplattformar utifrån regionala styrkeområden.  Erhållna resultat antyder dessutom att det studerade systemet är koordinerat kring ett centraliserat kluster av aktörer med stora ekonomiska resurser samt med en potential att på ett effektivt sätt förmedla kontakter i nätverket, vilket bedöms vara en följd av systemaktiviteternas höga beroende av strukturfondsmedel från EU som genom sina krav på medfinansiering ”förskjuter” makt åt resursstarka organisationer. I det studerade systemet karaktäriseras dessa framförallt genom sin starka koppling till offentligheten. I Östergötland är det Region Östergötland, regionens motsvarighet till landsting, som har det offentliga ansvaret för tillväxt. Detta går också i linje med organisationens centrala roll och inflytande i nätverket samt övergripande strategiska och koordinerade roll inför resterande aktörer i systemet, vilket bland annat demonstreras genom organisationens förmåga att samla och mobilisera andra aktörer i systemet. Centralt i systemet förekommer även Linköpings Universitet, vars roll i stödsystemet framförallt består i att överföra kunskap från akademin till systemet, vilket bland annat illustreras i nätverkskartorna där universitetets starka inflytande springer ur forskares och studenters frekventa inblandning i olika typer av samverkansprojekt.  Bland de decentraliserade organisationerna i nätverket återfinns i större utsträckning offentligt (via finansiering) förankrade organisationer som operativt tillhandahåller företags- och innovationsstöd, och därmed fyller en viktig roll som ”förlängda armar” ut i näringslivet, samt som ingångsportar till systemet för entreprenörerna som söker stöd. Dessa decentraliserade organisationer arbetar även ofta med nischade fokusområden och erbjudanden, där till exempel Cleantech Östergötland arbetar för att främja samverkan mellan miljöteknikbolag från näringslivet med offentligheten och akademin, samtidigt som organisationen politiskt representerar miljöteknikbolag för uppströms påverkansarbete.  I vetenskaplig litteratur rörande intermediärers roll för att främja nischer presenteras policy- och regimförnyelse vara ett av de viktigaste åtagandena som systemiska intermediärer åtar sig. I uppsatsen redogörs det för hur Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland är de organisationer i det studerade systemet som arbetar med de tydligaste kanalerna för uppströms påverkansarbete och att utmana existerande samhällsstrukturer, vilket bland annat verkställs genom organisationernas åtagande att artikulera behov för det regionala näringslivet. Som offentliga organisationer präglade av teknologisk och politisk neutralitet finns det däremot en utmaning för dessa organisationer att kunna främja eko-innovation som nisch, vilket för stödsystemet i allmänhet, och Region Östergötland i synnerhet, bör innebära ökade incitament att belysa, vårda och främja de organisationer i systemet som fokuserar på att främja eko-innovation.

Validerat; 20101217 (root)

<p>Örebro universitet</p><p>Institution för beteende-,social- och rättvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60p</p><p>Sammanfattning</p><p>Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien</p><p>Författare: Cecilia Flodström</p><p>Handledare: Munir Dag</p><p>Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar.</p><p>Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien</p>

Örebro universitet Institution för beteende-,social- och rättvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60p Sammanfattning Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien Författare: Cecilia Flodström Handledare: Munir Dag Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar. Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien

In most countries around the world, women owned businesses form an important and significant part of the overall entrepreneurship. Entrepreneurship is fundamental for the prosperity of a country and for that reason there are constant efforts in order to create a favourable and equal business condition. The knowledge about entrepreneurship is continuously increasing and has, among other things, resulted in perceptions of who is an entrepreneur, what constitutes growth, and strategies for how gender equality in entrepreneurship should be promoted. The increased knowledge, and the specific strategies and targeted measures designed to increase women's share in the business world seem, however, not to have resulted in a more equal entrepreneurship. The purpose of the present study is to identify and analyze factors that are considered to affect start-up and growth decisions of women and men, and, to propose a conceptual model that shows how gender-linked beliefs (i.e. fallacies) about entrepreneurship growth and support systems can be obstacles for gender equality in entrepreneurship. Respondents in the thesis are entrepreneurs, women and men, in the county of Jämtland. The results from the five papers in the thesis show that women and men have a high passion and a strong self-efficacy to start businesses but that women's passion is negatively affected because of a higher risk perception. Another important result is that growth can be considered from a qualitative perspective where growth involves both a quest for survival and personal development. Women entrepreneurs do want employment growth but the condition for that is that they need access to a fair support system already in the previous lifecycle phases. The results further show that the current support system comprises a narrow definition of growth and that gender questions do not seem to have had an impact when allocating government funds. Together, the above results help to dispel some of the existing conceptions of reality. The thesis concludes: Women, as well as men, possess the passion and the self-efficacy to start and growth a business, but women are not perceived as potential growth entrepreneurs, and therefore they only receive a fraction of the total business support. This leads to a higher risk perception which cancels out the influence of passion on women’s start-up decision. Previous strategies for business equality in Sweden do not seem to have been successful. Instead strategies must be reshaped and based on a conception of reality where both women and men are considered growth entrepreneurs. Keywords: entrepreneurship, women entrepreneurs, risk, passion, self-efficacy, gender equality, business life cycle, business support system. / I de allra flesta länder runt om i världen utgör kvinnors företagande en viktig och betydande andel av det totala företagandet. Eftersom entreprenörskap och företagande är grundläggande för ett lands välstånd pågår ständigt ett arbete för att skapa ett gynnsamt och jämställt företagsklimat där kvinnor och män har lika rättigheter och förutsättningar. Kunskapen om entreprenörskap och företagande ökar kontinuerligt och har bland annat resulterat i föreställningar kring vem som är entreprenör, vad som avses med utveckling och tillväxt i ett företag, samt strategier för hur ett jämställt företagande ska främjas. Den ökade kunskapen samt de särskilda strategierna som syftar till att öka kvinnors andel i företagsvärlden verkar dock inte ha resulterat i ett mer jämställt företagande. Till exempel startar män, årligen i Sverige, dubbelt så många företag som kvinnor. Avhandlingens syfte är att identifiera och analysera faktorer som anses påverka att kvinnor och män startar och utvecklar företag i olika utsträckning samt att föreslå en förklaringsmodell som visar hur genusbundna föreställningar (läs villfarelser) kring entreprenörskap, tillväxt och stödsystem kan utgöra hinder för ett jämställt företagande. Respondenter i avhandlingen är företagande kvinnor och män i Jämtlands län. Resultaten från avhandlingens delstudier visar bland annat att både kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta företag men att kvinnors passion för att starta företag påverkas negativt på grund av en högre riskuppfattning. Ett annat resultat är att tillväxt kan betraktas ur ett kvalitativt perspektiv där tillväxt kan innefatta såväl en strävan efter överlevnad som personlig utveckling. Företagande kvinnor uttrycker att de vill ha sysselsättningstillväxt i sina företag men det förutsätter att de får ta del av ett rättvist stödsystem redan i tidigare faser i företagets livscykel. Resultaten visar vidare att dagens stödsystem utgår från en snäv definition av tillväxtbegreppet samt att jämställdhetsfrågor inte verkar beaktas när statliga medel fördelas. Ovanstående resultat hjälper tillsammans till med att slå hål på några av de föreställningar om den verklighet som för närvarande råder för företagande. Avhandlingens slutsats är följande: Kvinnor och män känner en stor passion för och har en stark självtillit att starta och utveckla företag men då företagande kvinnor inte uppfattas som potentiella tillväxtföretag får de endast ta del av en bråkdel av det totala företagsstödet. Detta leder till att de uppfattar högre risker med företagande, vilket också neutraliserar den identifierade effekt som passionen annars har för att starta företag. Den förda strategin för ett jämställt företagande i Sverige verkar inte ha varit framgångsrik. Strategier bör därför omformas och baseras på en verklighetsbild där såväl kvinnor som män betraktas som entreprenörer som startar och driver tillväxtföretag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvarvarande anställda upplevernedskärningar i personalstyrkan, samt det stöd som erbjuds dem under dennaförändringsprocess. Eftersom nedskärningar i personalstyrkan kan skapa stress och oroför de kvarvarande anställda kan denna studie hjälpa till att belysa hur nedskärningarkan hanteras på ett så bra sätt som möjligt för de kvarvarande anställda och på så visöka deras motivation under förändringsprocessen.Studien baseras på fem respondenters berättelser om nedskärningar de upplevt. Denutgår från frågeställningarna ”Hur upplevde respondenterna nedskärningen?” och ”Hurupplevde respondenterna de stödsystem de hade under nedskärningen?”.Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer. Mönster ochteman identifierades i respondenternas berättelser och dessa tolkades sedan utifrånMishra och Spreitzers modell samt begrepp från Hackman och Oldhams JCT.Studiens huvudsakliga resultat visar att nedskärningarna i flera fall påverkatrespondenternas motivation, att flera av dem upplevt brister i kommunikationen undernedskärningarna, samt att vissa önskat mer, eller bättre, stöd från sina chefer. Irespondenternas berättelser uppfylldes flera av de kriterier som kan hjälpa anställdaunder förändringsprocessen. Detta kan vara en del i förklaringen till varför de flestarespondenterna, även om några av dem rörde sig mellan olika roller, verkar ha intagitrollen som Förespråkare under förändringsprocessen. Med andra ord har de förståttvarför nedskärningen utförts, och har intagit en aktiv roll i förändringsprocessen.Resultaten av denna studie kan ligga till underlag för att förbättra hanteringen avframtida nedskärningar.

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om extra anpassningar i grundskolan. Mer specifikt handlar syftet om vad som dokumenteras i extra anpassningar, synliggöra de åtgärder som finns samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som gör sig gällande i elevdokumentationen. Sedan extra anpassningar infördes i Skollagen, som den första individuella stödåtgärden, har skolor arbetat med att implementera dessa i den ordinarieundervisningen. Skolverket gav 2014 ut ett stödmaterial, där exempel på extra anpassningar beskrivs, dock saknas tydliga riktlinjer för vad som ska stå och hur de ska skrivas. I studien tolkades innehållet i dokumenterade extra anpassningar i olika analysprocesser, med syfte att få en djupare insikt i vilka extra anpassningar som beskrivs och vilket specialpedagogiskt perspektiv som uttrycks i anpassningarna. Metoden som använts är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys där textanalys står i centrum med inslag av tolkning. Tolkningsprocessen har inspirerats av Ludwik Flecks kunskapsteori om tankestilar och tankekollektiv, där komplettering, utveckling och omvandling är viktiga begrepp. Resultatet visar att extra anpassningar dokumenteras men vad som anses vara extra anpassningar varierar liksom hur de skrivs. Detta indikerar att uppdraget med extra anpassningar inklusive hur de ska dokumenteras är otydligt. Resultatet i studien visar också att de extra anpassningar som dokumenterades kan utföras inom ordinarie undervisning, att många anpassningar handlar om andra anpassningar än de förslag som Skolverket har angivit och att en relationell tankestil är rådande. Det senare är intressant då tidigare liknande studier visat det motsatta. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån styrdokument, inkluderingsbegreppet, specialpedagogiska perspektiv, tankestilar samt tidigare forskning.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lärare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrån lärarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation. Applikationen ger lärarna möjlighet till ett stödsystem med olika användningsområde som närvarokontroll, anmärkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt på plats. Stor vikt har lagts på att göra applikationen lättanvänd och användarvänlig och därför har tester med användare varit en stor del under utvecklingen.

Denna studie är baserad på en organisationsförändring inom Länsförsäkringsgruppen. Länsförsäkringar består av 23 lokala och självständiga försäkringsbolag som är verksamma under samma varumärke. Genom att införa ett gemensamt arbetssätt på samtliga länsförsäkringsbolagen för reglering av byggskador som är kopplat till stödsystemet Meps 2.0 avsågs att öka kundnöjdheten. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad som kan läras och förstås av användarnas perspektiv, i detta fall skadereglerarna, om möjligheter och hinder för lärande av nya arbetssätt i samband med implementering av nytt IT-system. Att förstå på vilka sätt personalens erfarenheter kan komma till användning för utveckling av ett gemensamt arbetssätt i en organisation är ett ytterligare syfte med undersökningen. I denna undersökning genomförs en enkätundersökning som bildar underlag för fallstudier på två utvalda länsförsäkringsbolag. Fallstudier består av individuella intervjuer med en gruppchef och tre medarbetare på länsförsäkringsbolagen samt observationer av informanterna. Insamlad data bearbetas och analyseras med koppling till litteratur och genom tematisk analys som metod. Resultaten visar att strukturer tillsammans med relationella och sociala aspekter har en väsentlig roll för att genomföra en lyckad förändring inom en organisation. Vikten av människors aktiva delaktighet i förändringsarbeten understryks och det hittas nödvändigt att de involverade människorna är med på vad en viss förändring innebär och varför den behövs. Vidare visar de uppnådda resultaten att Communities of practice med fördel kan tillämpas inom en organisation för att dra nytta av kollektivets styrka i olika områden och för att kunna utveckla nya kulturella resurser som nya sätt arbeta på i en organisation. / This study is based on an organizational change within the Länsförsäkringar group. Länsförsäkringar consists of 23 local and independent insurance companies operating under the same brand. By introducing a joint work method for settlement of building damages which is related to the support system Meps 2.0 to all insurance companies inside the group, it was intended to increase customer satisfaction. The overall aim of the study is to investigate what can be learned and understood from the users' perspectives, in this case the claims adjusters, about opportunities and obstacles for learning new ways of working in connection with the implementation of a new IT system. Understanding the ways in which staff experiences can be used to develop a common way of working in an organization is a further purpose of the study. In this study, a survey is conducted which forms the basis for case studies on two selected companies inside Länsförsäkringar group. Case studies consist of individual interviews with a group manager and three employees at each company as well as observations of the informants. Empirical data is processed and analyzed regarding literature and through thematic analysis as a method. The results show that structures together with relational and social aspects play an important role in implementing successful change in an organization. The importance of people's active involvement in a change is emphasized and it is found necessary that the people involved understand what a certain change means and why it is needed. Furthermore, the results achieved show that Communities of Practice can be used in an organization to benefit from the strengths of the community in different areas and to develop new cultural resources like new ways of working in an organization.