<p>Örebro universitet</p><p>Institution för beteende-,social- och rättvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60p</p><p>Sammanfattning</p><p>Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien</p><p>Författare: Cecilia Flodström</p><p>Handledare: Munir Dag</p><p>Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar.</p><p>Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien</p>

Örebro universitet Institution för beteende-,social- och rättvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60p Sammanfattning Titel: Statligt stöd till föräldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och Storbritannien Författare: Cecilia Flodström Handledare: Munir Dag Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet är även att undersöka vilka upplevelser föräldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med föräldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till föräldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika länderna, skilde sig från varandra. I Storbritannien ligger det ett större ansvar på den egna familjen att ta hand om sina barn, funktionsnedsatta eller ej, medan man i Sverige ser det som ett gemensamt åtagande för hela befolkningen. I resultaten framkom även att föräldrarna i de båda länderna, i stort sett, upplevde samma för- och nackdelar med den servicen som de blev erbjudna. De mest övergripande förändringar som föräldrarna i båda länderna ville ha mer av var mer information om den service som de har rätt till samt mer teckenspråk i skolorna. Slutsatsen till varför stödsystemen skiljer sig från varandra, i dessa länder, kan förklaras genom globaliseringsteorin. Den teorin skulle säga att dessa skillnader har uppkommit som ett resultat av att Storbritannien har kommit längre i globaliseringsprocessen, vilket har givit dem ett mer individualistiskt tänkande och större ansvar ligger på den egna familjen att ta hand om sina barn. Slutsatsen till varför föräldrarna i de båda länderna har liknande upplevelser av det stöd som ges kan bero på deras utmanande situation. En förälder till ett barn med en utvecklingsstörning känner oftast större påfrestningar och det statliga stödet kan nästan aldrig leva upp till deras förväntningar. Nyckelord: Funktionsnedsättning, barn, föräldrar, stödsystem, Sverige och Storbritannien

Sedan 1 januari 2005 måste alla noterade bolag i Europa upprätta sin redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Syftet med detta var att harmonisera redovisningen och göra den mer jämförbar mellan länderna i Europa. I och med att IFRS är ett principbaserat regelverk innebär det att användarens grundkunskaper och bakgrund kan påverka hur olika regler tolkas och implementeras. Då reglerna i IFRS kan tolkas på olika sätt innebär det även att dessa kan utnyttjas och användas för resultatmanipulering. En vanlig metod för resultatmanipulering kallas för big bath accounting, detta innebär att ett bolag skriver ner sitt resultat ett år, för att sedan kunna påvisa ett bättre resultat under de efterföljande åren. Big bath accounting är vanligt förekommande vid chefsbyten där de skriver ner resultatet det år de kliver på sitt uppdrag i och med att resultatet kan hänföras till den tidigare chefen. Efterföljande år kan de sedan påvisa ett bättre resultat och få det att se ut som att de gör ett bra jobb. Big bath accounting förekommer ofta genom diskretionära periodiseringar och nedskrivningar. Efter implementeringen av IFRS kan det dock finnas ytterligare ett verktyg som fastighetsbolag kan använda för att manipulera resultatet. Fastighetsbolag kan i enlighet med IAS 40 värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, där värderingen görs med hjälp av subjektiva antaganden om framtiden. Då värdet kan skrivas ner ett år och upp nästa år kan detta användas av en nytillsatt chef för att manipulera resultatet. Denna studie avser därför att undersöka huruvida tecken på resultatmanipulering förekommer i enlighet med big bath accounting genom värderingen av förvaltningsfastigheters verkliga värden vid chefsbyten inom fastighetsbranschen. För att kunna undersöka om tecken på resultatmanipulering via förvaltningsfastigheters verkliga värden sker i samband med chefsbyten har vi utfört en kvantitativ studie med en linjär regressionsmodell på fastighetsbolag inom Sverige och Storbritannien. I studien har orealiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter i samband med chefsbyten studerats hos 91 noterade fastighetsbolag mellan åren 2005–2018. Studien är utvecklad och uppbyggd utifrån tidigare forskning och teorier som agentteorin, big bath accounting, positiv redovisningsteori med flera. Datan som använts för att genomföra studien har hämtats från bolagens årsredovisningar och Thomson Reuters Eikon.    Slutsatsen i studien är att det inte förekommer något tecken på resultatmanipulering med hjälp av förvaltningsfastigheter vid chefsbyten. Studien visar också på att det inte finns någon skillnad på redovisningen av verkliga värden beroende på om det är en ekonomichef eller VD som byts ut. Däremot visar studien att det finns skillnader i redovisningen av förvaltningsfastigheters verkliga värden mellan Sverige och Storbritannien, vilket talar för att försöken att harmonisera redovisningen mellan länderna i Europa inte har lyckats.