Syftet med denna studie är att undersöka hur kvarvarande anställda upplevernedskärningar i personalstyrkan, samt det stöd som erbjuds dem under dennaförändringsprocess. Eftersom nedskärningar i personalstyrkan kan skapa stress och oroför de kvarvarande anställda kan denna studie hjälpa till att belysa hur nedskärningarkan hanteras på ett så bra sätt som möjligt för de kvarvarande anställda och på så visöka deras motivation under förändringsprocessen.Studien baseras på fem respondenters berättelser om nedskärningar de upplevt. Denutgår från frågeställningarna ”Hur upplevde respondenterna nedskärningen?” och ”Hurupplevde respondenterna de stödsystem de hade under nedskärningen?”.Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer. Mönster ochteman identifierades i respondenternas berättelser och dessa tolkades sedan utifrånMishra och Spreitzers modell samt begrepp från Hackman och Oldhams JCT.Studiens huvudsakliga resultat visar att nedskärningarna i flera fall påverkatrespondenternas motivation, att flera av dem upplevt brister i kommunikationen undernedskärningarna, samt att vissa önskat mer, eller bättre, stöd från sina chefer. Irespondenternas berättelser uppfylldes flera av de kriterier som kan hjälpa anställdaunder förändringsprocessen. Detta kan vara en del i förklaringen till varför de flestarespondenterna, även om några av dem rörde sig mellan olika roller, verkar ha intagitrollen som Förespråkare under förändringsprocessen. Med andra ord har de förståttvarför nedskärningen utförts, och har intagit en aktiv roll i förändringsprocessen.Resultaten av denna studie kan ligga till underlag för att förbättra hanteringen avframtida nedskärningar.