Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur olika lärare förhåller sig till elever som tappar sin koncentrationsförmåga, inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger på hur olika lärare agerar i bemötandet när en elev tappar sin koncentration, om det fanns några skillnader i hur lärare agerar när det gäller barn med generella koncentrationssvårigheter jämfört med barn utan generella koncentrationssvårigheter, samt vilken effekt lärarens agerande får för den fortsatta undervisningen. Metod Denna undersökning består av 14 strukturerade observationer, vilket innebär att vi på förhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera. Teoretiska perspektiv Det kategoriska och det relationella perspektivet är de två perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljön vara problemet. Syfte Syftet med undersökningen är att studera hur olika lärare förhåller sig till elever när de tappar sin koncentration inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Resultat Undersökningen visar på skillnader i elevers koncentrationsförmåga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass. Dessutom har vi hittat skillnader i hur lärare bemöter elever och vi kan se att detta påverkar elevernas förmåga eller vilja till fortsatt koncentration under lektionen. Ett lugnt förhållningssätt från läraren ger bättre koncentration bland eleverna än en affekterad hållning.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

Syftet med vår studie var att undersöka lekens betydelse för specialpedagogiken i förskolan. Studien består av två olika delar, där delstudierna inriktar sig på förskollärares och specialpedagogers syn på det nämnda syftet. I studien intervjuades sex förskollärare och fyra specialpedagoger.   I detta arbete har vi, genom intervjuer, tagit del av förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om lekens betydelse, särskilt för barn i behov av särskilt stöd och vilka arbetssätt de har. En annan fråga studien lyfter handlar om de nämnda respondenternas syn på barn som inte leker. De intervjuades erfarenheter var en viktig faktor när vi valde respondenter, eftersom vi ville ta del av deras specifika kunskaper inom ämnet, i högsta möjliga grad. Teorierna vi använt oss av i studien är det psykologiska och biologiska perspektivet, vilket kort innefattar att barns individuella färdigheter bedöms, samt det kulturella och sociala perspektivet, som beskriver barnens gemensamma lek.   Resultatet av studien visar att de specialpedagoger och förskollärare som intervjuats tycker att leken är en avgörande faktor för samtliga barn, samt att det finns delade meningar om vilka som anses vara i behov av särskilt stöd och vad stödet innebär. Andra resultat som studien visar är att det behövs mer forskning i ämnet, samt att mycket av den forskningen som gjorts främst fokuserar på skolan och inte på förskolan. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna, samt egna slutsatser kring forskares och författares synpunkter om ämnena.

<p>Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor. Vår empiri bygger på intervjuer med nio informanter som alla gått den nya lärarutbildningen. Som stöd för vår analys av informanternas beskrivningar har vi valt att använda Bruners teori och begrepp om mentala representationer. Enligt Bruner finns det tre olika sätt att hantera och ta till sig kunskap. Dels är det via symboliska representationer, tillägnandet av kunskap genom ord och språk. Dels via ikoniska representationer, tillägnandet av kunskap genom förebilder och igenkännande av situationer och slutligen enaktiva representationer, själva lärandet genom handling. Vi har kunnat se att våra informanter har nytta av teorierna från utbildningen och att de fungerar som verktyg, men de har inte tillgång till utbildningens alla teoretiska delar. I vår tolkning av deras beskrivningar såg vi att de använde symboliska och ikoniska representationer i sin vardag. Dessa gav dem någon sorts trygghet och styrka i de enaktiva handlingarna. Informanterna beskrev att det framförallt var kunskapen om utvecklingspsykologi och lärandeteorier som de hade nytta av. Denna kunskap hjälpte dem att anpassa undervisningsmetoder efter olika elevers behov. Teorierna, även om de inte alltid kunde sätta ord på dessa, gav dem också en känsla av trygghet att möta vardagen.</p><p>Abstract The purpose of our investigation was to determine how useful new graduates found the theoretical courses from their studies at the Stockholm Institute of Education. Earlier research shows that new graduates experience many difficulties when they begin in the profession. The new teachers program, which began in 2001, aimed towards being more scientific and academic. We investigated if teachers who graduated from the new program found any of the theoretical courses useful and which of these courses, in any way, made their everyday teaching life easier. We conducted a qualitative study with semi-structured questions. Our empirical data is based upon interviews with nine graduates of the new teachers’ education program. To support the analysis of our respondents’ descriptions we have used Bruner’s theory and concept of mental representations. According to Bruner there are three different ways of handling and receiving knowledge: symbolic representations, the acquisition of knowledge through words and language, iconic representations, the acquisition of knowledge through role models and recognition of situations and, finally enactive representations, the learning through actions. We found that our respondents benefited from the educational theories which worked as tools for them. However, they didn’t seem to have command of all theoretical aspects of their education. In our interpretation of their descriptions we have also seen that the respondents used symbolic, iconic and enactive representations in their everyday teaching profession. The representations themselves became a sort of support and strengthened the respondents´ enactive actions. According to the respondents themselves, it was knowledge of the psychology of development and the theories of teaching which were most useful. This knowledge helped enable them to adapt their teaching methods to the different needs of the pupils and gave a feeling of security which helped them face everyday life in the classroom.</p>

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor. Vår empiri bygger på intervjuer med nio informanter som alla gått den nya lärarutbildningen. Som stöd för vår analys av informanternas beskrivningar har vi valt att använda Bruners teori och begrepp om mentala representationer. Enligt Bruner finns det tre olika sätt att hantera och ta till sig kunskap. Dels är det via symboliska representationer, tillägnandet av kunskap genom ord och språk. Dels via ikoniska representationer, tillägnandet av kunskap genom förebilder och igenkännande av situationer och slutligen enaktiva representationer, själva lärandet genom handling. Vi har kunnat se att våra informanter har nytta av teorierna från utbildningen och att de fungerar som verktyg, men de har inte tillgång till utbildningens alla teoretiska delar. I vår tolkning av deras beskrivningar såg vi att de använde symboliska och ikoniska representationer i sin vardag. Dessa gav dem någon sorts trygghet och styrka i de enaktiva handlingarna. Informanterna beskrev att det framförallt var kunskapen om utvecklingspsykologi och lärandeteorier som de hade nytta av. Denna kunskap hjälpte dem att anpassa undervisningsmetoder efter olika elevers behov. Teorierna, även om de inte alltid kunde sätta ord på dessa, gav dem också en känsla av trygghet att möta vardagen. Abstract The purpose of our investigation was to determine how useful new graduates found the theoretical courses from their studies at the Stockholm Institute of Education. Earlier research shows that new graduates experience many difficulties when they begin in the profession. The new teachers program, which began in 2001, aimed towards being more scientific and academic. We investigated if teachers who graduated from the new program found any of the theoretical courses useful and which of these courses, in any way, made their everyday teaching life easier. We conducted a qualitative study with semi-structured questions. Our empirical data is based upon interviews with nine graduates of the new teachers’ education program. To support the analysis of our respondents’ descriptions we have used Bruner’s theory and concept of mental representations. According to Bruner there are three different ways of handling and receiving knowledge: symbolic representations, the acquisition of knowledge through words and language, iconic representations, the acquisition of knowledge through role models and recognition of situations and, finally enactive representations, the learning through actions. We found that our respondents benefited from the educational theories which worked as tools for them. However, they didn’t seem to have command of all theoretical aspects of their education. In our interpretation of their descriptions we have also seen that the respondents used symbolic, iconic and enactive representations in their everyday teaching profession. The representations themselves became a sort of support and strengthened the respondents´ enactive actions. According to the respondents themselves, it was knowledge of the psychology of development and the theories of teaching which were most useful. This knowledge helped enable them to adapt their teaching methods to the different needs of the pupils and gave a feeling of security which helped them face everyday life in the classroom.

Vår inspiration till detta arbete påbörjades i en tidigare kurs när vi diskuterade vilka räknemetoder vi använder oss av vid matematiska uträkningar och utifrån detta började vi diskutera hur det såg ut i dagens skola. Diskussionen kretsade kring algoritmer och skriftlig huvudräkning eftersom det var dessa två metoder vi lärt oss och använder oss av. Algoritmer och skriftlig huvudräkning har varit omdiskuterat de senaste åren på grund av de sjunkande matematikresultaten hos svenska elever och ibland har skriftlig huvudräkning blivit beskyllt. I litteraturen påstås det ofta att algoritmer är något som lärs in och som sedan sker mekaniskt, elevers taluppfattning och matematiska förståelse ska därför bli negativt påverkade medan skriftlig huvudräkning ska vara kreativare och utgå från eleven. Syftet med detta arbete är att, genom intervjuer, belysa hur 4 aktiva matematiklärare ser på dessa två lösningsmetoder. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån behandlar vilka arbetsformer och metoder som används vid utlärning samt vilka teoretiska perspektiv dessa grundas på. I intervjuerna framkom det att, de flesta, lärarna föredrar främst att lära ut algoritmer framför skriftlig huvudräkning och hade bristande kunskaper om de teoretiska perspektiven på lärande men är välbekanta med Vygotskij.

<p>I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser. En svårighet för Idrott och hälsaämnet är bristen på lokaler som minskar skolors erbjudna stöd för ämnet.     </p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser. En svårighet för Idrott och hälsaämnet är bristen på lokaler som minskar skolors erbjudna stöd för ämnet.

Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska läxor. / This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework. The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the students prefer a variation of both theoretical and practical homework.