Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur olika lärare förhåller sig till elever som tappar sin koncentrationsförmåga, inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger på hur olika lärare agerar i bemötandet när en elev tappar sin koncentration, om det fanns några skillnader i hur lärare agerar när det gäller barn med generella koncentrationssvårigheter jämfört med barn utan generella koncentrationssvårigheter, samt vilken effekt lärarens agerande får för den fortsatta undervisningen. Metod Denna undersökning består av 14 strukturerade observationer, vilket innebär att vi på förhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera. Teoretiska perspektiv Det kategoriska och det relationella perspektivet är de två perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljön vara problemet. Syfte Syftet med undersökningen är att studera hur olika lärare förhåller sig till elever när de tappar sin koncentration inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Resultat Undersökningen visar på skillnader i elevers koncentrationsförmåga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass. Dessutom har vi hittat skillnader i hur lärare bemöter elever och vi kan se att detta påverkar elevernas förmåga eller vilja till fortsatt koncentration under lektionen. Ett lugnt förhållningssätt från läraren ger bättre koncentration bland eleverna än en affekterad hållning.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

Syftet med vår studie var att undersöka lekens betydelse för specialpedagogiken i förskolan. Studien består av två olika delar, där delstudierna inriktar sig på förskollärares och specialpedagogers syn på det nämnda syftet. I studien intervjuades sex förskollärare och fyra specialpedagoger.   I detta arbete har vi, genom intervjuer, tagit del av förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om lekens betydelse, särskilt för barn i behov av särskilt stöd och vilka arbetssätt de har. En annan fråga studien lyfter handlar om de nämnda respondenternas syn på barn som inte leker. De intervjuades erfarenheter var en viktig faktor när vi valde respondenter, eftersom vi ville ta del av deras specifika kunskaper inom ämnet, i högsta möjliga grad. Teorierna vi använt oss av i studien är det psykologiska och biologiska perspektivet, vilket kort innefattar att barns individuella färdigheter bedöms, samt det kulturella och sociala perspektivet, som beskriver barnens gemensamma lek.   Resultatet av studien visar att de specialpedagoger och förskollärare som intervjuats tycker att leken är en avgörande faktor för samtliga barn, samt att det finns delade meningar om vilka som anses vara i behov av särskilt stöd och vad stödet innebär. Andra resultat som studien visar är att det behövs mer forskning i ämnet, samt att mycket av den forskningen som gjorts främst fokuserar på skolan och inte på förskolan. Slutligen diskuteras studiens resultat i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna, samt egna slutsatser kring forskares och författares synpunkter om ämnena.

Vår inspiration till detta arbete påbörjades i en tidigare kurs när vi diskuterade vilka räknemetoder vi använder oss av vid matematiska uträkningar och utifrån detta började vi diskutera hur det såg ut i dagens skola. Diskussionen kretsade kring algoritmer och skriftlig huvudräkning eftersom det var dessa två metoder vi lärt oss och använder oss av. Algoritmer och skriftlig huvudräkning har varit omdiskuterat de senaste åren på grund av de sjunkande matematikresultaten hos svenska elever och ibland har skriftlig huvudräkning blivit beskyllt. I litteraturen påstås det ofta att algoritmer är något som lärs in och som sedan sker mekaniskt, elevers taluppfattning och matematiska förståelse ska därför bli negativt påverkade medan skriftlig huvudräkning ska vara kreativare och utgå från eleven. Syftet med detta arbete är att, genom intervjuer, belysa hur 4 aktiva matematiklärare ser på dessa två lösningsmetoder. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån behandlar vilka arbetsformer och metoder som används vid utlärning samt vilka teoretiska perspektiv dessa grundas på. I intervjuerna framkom det att, de flesta, lärarna föredrar främst att lära ut algoritmer framför skriftlig huvudräkning och hade bristande kunskaper om de teoretiska perspektiven på lärande men är välbekanta med Vygotskij.

<p>Föreliggande studies syfte är att studera och beskriva behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnämnda i litteraturen för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvärderingssvar finns dokumenterade beträffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrån teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor? Som utgångspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mäns våld mot kvinnor på skilda abstraktionsnivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssätt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanställa kunskaper om existerande behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Vid införskaffandet av material påträffades tre behandlingsprogram som de mest förekommande i den insamlade litteraturen, varför dessa behandlingsmodeller; Emerge, Duluthmodellen; DAIP, och Change, samt utvärderingar av dessa, inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att dessa tre behandlingsmodeller alla utgår från profeministiska teorier vad gäller definitioner och förklaringar av mäns våld mot kvinnor. Liknande behandlingsmetoder har vidare kunnat påträffas i de tre programmen; såsom inslag av kognitiv beteendeterapi i behandlingen, pedagogiska metoder samt gruppsessioner. Vad som skiljer modellerna åt är bland annat att de i olika hög grad har kontakt med de våldsbrukande männens partners, samt att två av dem; Duluthmodellen och Change, inkluderar ett arbete mellan olika officiella instanser i behandlingen, vilket Emerge inte gör. Vidare har Change i högre grad ett uttalat KBT-inriktat förhållningssätt, än de övriga två programmen. Vid analysen har framkommit att behandlingsmodellerna, trots sin profeministiska teoretiska utgångspunkt, tycks vara tämligen eklektiska vad gäller vilka konkreta behandlingsmetoder som används. Emerge, Duluthmodellen och Change har utvärderats i varierande hög grad; de existerande utvärderingarna har dock visat på generellt måttliga resultat beträffande behandlingens effektivitet. Förutom de ovannämnda programmen har även ytterligare utvärderingar av andra behandlingsmodeller inkluderats i resultatet, vilka uppnått varierande, dock sammanfattningsvis, måttfulla resultat.</p> / <p>The purpose of this essay is to study and describe treatment programs for men who are violent against women in intimate relationships. This purpose can be divided into following questions: (i) what treatment programs are to be found in the literature concerning men who are violent against women in intimate relationships and how can they be described, (ii) what similarities and differences are there between different treatment programs, (iii) what are the results of treatment and evaluations documented concerning the treatment programs effect and (iv) how can the results of the study be analysed from the theoretical perspectives concerning men’s violence against women? As a point of departure of the analysis, three theoretical perspectives relating to men’s violence against women has been used. They are constituted by a structural/feminist perspective, an individual psychological perspective and a social psychological perspective, that explains the violences of men against women on various abstraction levels and with separate theoretical views. The method has been conducted as a literature review with a qualitative approach, because of the intention of the study to describe and put together knowledge about existing treatment programs for men who are using violence against women in intimate relationships. Three treatment programs were found to be the most occurring in the collected literature, hence these treatment programs; Emerge, the Duluth Model; DAIP, and Change, together with evaluations of these programs, were included in the result. The study’s result shows that all of these three treatment programs use profeminist theories as a point of departure concerning definitions and explanations of the violences of men against women. Further, similar treatment methods have been found to occur in all of the three programs; such as touches of cognitive behavioural therapy, educational methods and group sessions in the treatment. What separates the programs is that they in varying degrees emphasises keeping in contact with the partners of the violent men, and that two of them; the Duluth Model and Change, are including work with different official institutions in the treatment, as the Emerge program does not. Further, Change has a more outspoken CBT-related approach, which the other two programs have not. The analysis reveals that the treatment programs, in spite of their profeminist theoretical view, seem to be rather eclectic concerning the concrete treatment methods that are used. Emerge, the Duluth Model and Change has been evaluated to varying degrees. The existing evaluations have shown generally moderate results concerning the effect of the treatment. Besides of the mentioned programs further evaluations of other treatment programs have been included in the result, which have reached varied; but in sum, moderate results.</p>

Föreliggande studies syfte är att studera och beskriva behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnämnda i litteraturen för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvärderingssvar finns dokumenterade beträffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrån teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor? Som utgångspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mäns våld mot kvinnor på skilda abstraktionsnivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssätt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanställa kunskaper om existerande behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Vid införskaffandet av material påträffades tre behandlingsprogram som de mest förekommande i den insamlade litteraturen, varför dessa behandlingsmodeller; Emerge, Duluthmodellen; DAIP, och Change, samt utvärderingar av dessa, inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att dessa tre behandlingsmodeller alla utgår från profeministiska teorier vad gäller definitioner och förklaringar av mäns våld mot kvinnor. Liknande behandlingsmetoder har vidare kunnat påträffas i de tre programmen; såsom inslag av kognitiv beteendeterapi i behandlingen, pedagogiska metoder samt gruppsessioner. Vad som skiljer modellerna åt är bland annat att de i olika hög grad har kontakt med de våldsbrukande männens partners, samt att två av dem; Duluthmodellen och Change, inkluderar ett arbete mellan olika officiella instanser i behandlingen, vilket Emerge inte gör. Vidare har Change i högre grad ett uttalat KBT-inriktat förhållningssätt, än de övriga två programmen. Vid analysen har framkommit att behandlingsmodellerna, trots sin profeministiska teoretiska utgångspunkt, tycks vara tämligen eklektiska vad gäller vilka konkreta behandlingsmetoder som används. Emerge, Duluthmodellen och Change har utvärderats i varierande hög grad; de existerande utvärderingarna har dock visat på generellt måttliga resultat beträffande behandlingens effektivitet. Förutom de ovannämnda programmen har även ytterligare utvärderingar av andra behandlingsmodeller inkluderats i resultatet, vilka uppnått varierande, dock sammanfattningsvis, måttfulla resultat. / The purpose of this essay is to study and describe treatment programs for men who are violent against women in intimate relationships. This purpose can be divided into following questions: (i) what treatment programs are to be found in the literature concerning men who are violent against women in intimate relationships and how can they be described, (ii) what similarities and differences are there between different treatment programs, (iii) what are the results of treatment and evaluations documented concerning the treatment programs effect and (iv) how can the results of the study be analysed from the theoretical perspectives concerning men’s violence against women? As a point of departure of the analysis, three theoretical perspectives relating to men’s violence against women has been used. They are constituted by a structural/feminist perspective, an individual psychological perspective and a social psychological perspective, that explains the violences of men against women on various abstraction levels and with separate theoretical views. The method has been conducted as a literature review with a qualitative approach, because of the intention of the study to describe and put together knowledge about existing treatment programs for men who are using violence against women in intimate relationships. Three treatment programs were found to be the most occurring in the collected literature, hence these treatment programs; Emerge, the Duluth Model; DAIP, and Change, together with evaluations of these programs, were included in the result. The study’s result shows that all of these three treatment programs use profeminist theories as a point of departure concerning definitions and explanations of the violences of men against women. Further, similar treatment methods have been found to occur in all of the three programs; such as touches of cognitive behavioural therapy, educational methods and group sessions in the treatment. What separates the programs is that they in varying degrees emphasises keeping in contact with the partners of the violent men, and that two of them; the Duluth Model and Change, are including work with different official institutions in the treatment, as the Emerge program does not. Further, Change has a more outspoken CBT-related approach, which the other two programs have not. The analysis reveals that the treatment programs, in spite of their profeminist theoretical view, seem to be rather eclectic concerning the concrete treatment methods that are used. Emerge, the Duluth Model and Change has been evaluated to varying degrees. The existing evaluations have shown generally moderate results concerning the effect of the treatment. Besides of the mentioned programs further evaluations of other treatment programs have been included in the result, which have reached varied; but in sum, moderate results.

Många förskoleklasser är ålagda att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga medvetenheten hos barnen. Forskning visar på att ett tidigt arbete med barns språkliga medvetenhet innan läsinlärningens start har stor betydelse för barns läsinlärning. Med Bornholmsmodellen jobbar man med språklekar för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Bornholmsmodellen uppfattas av verksamma pedagoger inom två kommuner samt vad dessa anser finns för olika fördelar och nackdelar med metoden. Vidare så undersöks det om Bornholmsmodellen upplevs vara effektiv för barns språkliga medvetenhet och utveckling samt på vilka sätt den anses vara det. Genom arbetets gång undersöktes det även om andra metoder fanns kopplade till Bornholmsmodellen. Metoder för undersökningen har varit intervjuer med åtta informanter från två olika kommuner samt enkäter som besvarats av fyrtiotvå informanter från två olika kommuner. Undersökningen visar att Bornholmsmodellens syfte i att göra barn språkligt medvetna upplevs som framgångsrik. De flesta informanterna anser att Bornholmsmodellen saknar att ge barnen ett sammanhang i undervisningen vilket pedagoger med rätt förutsättningar från kommun och skolledning lyckas skapa genom att använda sig av andra metoder integrerat med Bornholmsmodellen. / Many preschool classes are required to work with a method named Bornholm model to increase the linguistic awareness among children. Research shows that working with children's linguistic awareness in an early stage is of great importance for children's reading skills. With help from the Bornholm model, you work with language games to stimulate the children's linguistic awareness. The aim of the study was to find out how the Bornholm model are being interpreted by active teachers in two municipalities, as well as their thoughts about what different advantages and disadvantages they considered in relation to the method. Furthermore, the results will show if they feel that the method is effective for children's linguistic awareness and development and in what way they feel it is so. The study will also show whether other methods connect to the Bornholm model. Methods of investigation have been interviews with eight informants from two different municipalities as well as questionnaires answered by forty-two informants from two different municipalities. The result shows that the purpose of the Bornholm method in making children become literally aware successfully perceived. The Bornholm method lacks a context integrated in teaching situations, which educators with the right conditions from the municipality and school management succeed in creating through different methods integrated with the Bornholm model.