Syftet är att undersöka grundskollärares uppfattning av fysisk aktivitet med elever på de teoretiska lektionerna. Enkätundersökningen genomfördes via Facebook. Efter en genomgång av respondenternas svar framkom bland annat vikten av att skolans ledning aktivt ger sitt stöd grundskollärarna när det kom till fysisk aktivitet genomförd under de teoretiska lektionerna. Grundskollärares egen fysiska aktivitet har också betydelse för hur den fysiska aktiviteten får ta plats på de teoretiska lektionerna.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden som teoretiska respektive praktiskt-estetiska högstadielärare gör i planerandet och utförandet av sin undervisning för att skapa och upprätthålla ordning i klassrummet.  Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de teoretiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? Vilka ledarskapsrelaterade överväganden gör de praktiskt-estetiska lärarna, både i planerandet och utförandet av sin undervisning? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa intervjuer och observationer med och av yrkesverksamma teoretiska och praktiskt-estetiska högstadielärare. Resultatet visar att de teoretiska lärarna visar på en behavioristisk ledarskapsstil, men de skiljer sig åt i sina överväganden i planerandet av sin undervisning. De praktiskt-estetiska lärarna visar på en interpersonell ledarskapsstil och är i huvudsak överens om de överväganden som görs i planerandet av sin undervisning. Slutsatsen som kan dras är att ämnet som lärarna undervisade i till viss del präglar de ledarskapsrelaterade överväganden som de yrkesverksamma lärarna gjorde.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm. Vidare visar undersökningen på en motvilja att undervisa på de praktiska programmen eftersom det anses vara svårt att nå ut till de här eleverna. I undersökningen problematiseras även ämnets framtid som kärnämne.

Ämnesområdet ”Problemlösning” är väsentligt för alla elever oavsett skolform, men en nödvändig aspekt av problemlösningen, nämligen "matematisk formulering av frågeställningar” saknas i grundsärskolans kursplan i matematik (LGRSÄR11), som de integrerade eleverna följer. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare resonerar gällande undervisning i matematisk problemlösning där integrerade elever deltar. Studiens urval innefattar fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 4 – 6 och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna är övertygade om att alla elever, inklusive de integrerade, ska få arbeta med att formulera matematiska frågeställningar. Däremot ligger lärarnas fokus i stor utsträckning på att organisera elevgrupper som ”passar” det aktuella problemet och i lägre utsträckning på att utföra ämnesanalys och undersöka elevernas aktuella kunnande i relation till ämnet för att skapa ett för eleverna angeläget problem. Kommande uttrycksändring i LGR22 och LGRSÄR22 vilket innefattar en växling från uttrycket “vardagliga situationer” till uttrycket “elevnära situationer” tycks bidra till att lärarna gör ett perspektivbyte samt sätter fokus på den enskilde elevens situation. Fokus ligger dock på elevernas aktuella kunnande samt sätt att tänka. Kunskaper om teoretiska begrepp kan möjliggöra undervisning som främjar utveckling av förmåga att formulera matematiska frågeställningar hos alla elever, inklusive integrerade.

Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsutveckling har påverkats av den undervisning de fått ta del av. Vi fann även att det inte finns någon optimal undervisningsmetod. För att gynna flertalet elever är en variation av undervisningen betydelsefull. / According to the Swedish curriculum, all pupils shall through teaching learn theSwedish language and its structure. With this as a background, we found it interesting toprepare a lecture planning that was to be varied on the basis of three different theoreticalpositions, socialconstructivism, individualconstructivism and behaviourism. Ateachingobject was also chosen. The teaching object that was selected was substantive,both in irregular and regular form, and in singular and plural form. Furthermore, thestudy aims to illustrate the pupils’ knowledge development after carried out teaching.The development was shown through three written tests. The three groups of pupils thattook part in the study were pupils in second grade, second- third grade and third grade.The result of the study shows that the knowledge developments of the pupils have beenaffected by the teaching they have participated in. Something that crossed our mindsthroughout this study was that there are no optimal methods of teaching. Since all pupilsare unique and learn differently, a variation of teaching methods are of big importance.

<p>Enligt läroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska språket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det då intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrån tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgå ifrån ett lärandeobjekt, substantiv med inriktning på obestämd och bestämd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i årskurs 2, årskurs 2-3 och årskurs 3. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsutveckling har påverkats av den undervisning de fått ta del av. Vi fann även att det inte finns någon optimal undervisningsmetod. För att gynna flertalet elever är en variation av undervisningen betydelsefull.</p> / <p>According to the Swedish curriculum, all pupils shall through teaching learn theSwedish language and its structure. With this as a background, we found it interesting toprepare a lecture planning that was to be varied on the basis of three different theoreticalpositions, socialconstructivism, individualconstructivism and behaviourism. Ateachingobject was also chosen. The teaching object that was selected was substantive,both in irregular and regular form, and in singular and plural form. Furthermore, thestudy aims to illustrate the pupils’ knowledge development after carried out teaching.The development was shown through three written tests. The three groups of pupils thattook part in the study were pupils in second grade, second- third grade and third grade.The result of the study shows that the knowledge developments of the pupils have beenaffected by the teaching they have participated in. Something that crossed our mindsthroughout this study was that there are no optimal methods of teaching. Since all pupilsare unique and learn differently, a variation of teaching methods are of big importance.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning. Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program. Skillnader märks dock då man jämför hur informanterna behandlar läsning av populärlitteratur samt läsning av äldre litteratur. Ett flertal informanter uttryckte uppfattningar som överensstämmer med tidigare forskning, men resultatet visar på stora variationer, vilket sannolikt får konsekvenser för undervisningen.

The aim of this study was to investigate whether or not nursing staff working in a care home notice and, if they do, how they interpret signs of gerotranscendence in the residents and how they approach the residents that exhibited those signs. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with nursing staff active in a Swedish care home.  The theoretical approach was hermeneutic and the study was conducted due to the author’s view that the current research on gerotranscendence is sparse. The conclusion of this study is that the nursing staff were able to notice some signs connected to gerotranscendence in the residents but not all. Notification and interpretation of the signs were varied and residents were approached differently by the nursing staff due to the nursing staff’s varying theoretical and working background.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

Bakgrund: I takt med den stigande börsen så har intresset för aktiehandel ökat. Det finns ett stort antal investeringsstrategier att använda i jakten på att generera maximal avkastning. Två sådana strategier är att investera i företag med låga respektive höga multiplar. Tidigare studier har primärt fokuserat på icke teoretiska (redovisade) multiplar för stora bolag, varför det kan vara relevant att undersöka hur väl investeringsstrategier baserade på teoretiska multiplar för små och medelstora bolag presterar. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av teoretiska multiplar identifiera undervärderade bolag listade på Stockholmsbörsen Large, Mid samt Small Cap, för att sedan studera om en sådan strategi kan användas för att överavkasta över tid. Investeringarnas optimala tidshorisont undersöks också. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Bolagen som undersöks är listade på OMXSPI under perioden 2016–2022 med 3, 6, 9 och 12 månaders portföljer. De redovisade och teoretiska multiplarna P/E, EV/EBITDA och EV/Sales jämförs och totalt har nio portföljer skapats. Dessa portföljer utvärderas med avseende på årlig avkastning och ackumulerad avkastning samt med olika utvärderingsmått såsom Sharpekvot, Treynorkvot, Modigliani-Modigliani och Jensens alfa. Resultat: Resultatet visar att det inte är möjligt att överavkasta genom att investera i teoretiskt undervärderade bolag. Ingen av årsportföljerna hade en riskjusterad avkastning som översteg index. Den multipel som lyckades bäst i denna studie var EV/EBITDA, och den marknadslista som presterade bäst var Mid Cap, dock utan signifikans i resultaten vilket innebär att det kan ha varit slumpmässigt. Vad gäller portföljerna med kortare tidshorisont presterade de klart bättre än årsportföljerna, men även här är det svårt att dra några slutsatser eftersom signifikansen överlag var låg. / Background: With a stock market rising for a long time, interest in the share trading has increased. There is a great number of investment strategies to use in the pursuit of generating maximum returns. Two of these are to invest in companies with low and high multiples, respectively. Previous studies have primarily focused on non-theoretical (reported) multiples for large companies. Thus, it is relevant to examine how well investment strategies based on theoretical multiples will perform for small and medium companies. Purpose: The purpose of this study is to identify undervalued companies listed on the Stockholm Stock Exchange Large, Mid and Small Cap by means of theoretical multiples, and then study whether such a strategy can be used to over-return over time. The optimal time horizon for the investments is also examined. Method: In this study, we have used a quantitative research strategy with a deductive approach. The companies under investigation are listed on OMXSPI during the period 2016–2022 with 3, 6, 9 and 12- month portfolios. The reported and theoretical multiples P/E, EV/EBITDA, and EV/Sales are compared and a total of nine portfolios were created. These portfolios are evaluated with respect to annual returns and accumulated returns and with various evaluation measures such as Sharpe ratio, Treyone ratio, Modigliani-Modigliani, and Jensen's alpha. Result: The results of the study show that it is not possible to over-return by investing in theoretically undervalued companies. None of the annual portfolios managed, risk-adjusted, to outperform the market. The multiple that succeeded best in this study was EV/EBITDA, and the market list that performed best was Mid Cap, although without significance in the results, which means that it may have been random. As for the portfolios with a shorter time horizon, they performed clearly better than the 12-month portfolios, but even here it is difficult to draw any conclusions as the significance was generally low