The objective with this study is to investigate the school introduction of newly arrived students, by focusing on the latter years of high school, by comparing two schools method of working. This was done by a qualitative survey based on half structured interviews and existing school documentation. The questions of the study targeted the schools method of working, how well the education was adapted to the students and if it was appropriate to them. We also asked about the school resources to meet the need of the newly arrived students. Our theoretical assumptions were based on Haugs’ terms “including integration” and “excluding integration”, Lahdenperäs’ theory about intercultural education, Vygotskijs thoughts about adapted education and finally Blossings’ description of different cooperative cultures. Our results showed that school introduction for newly arrived students were formed from the schools’ view on learning development and adapted education. The schools knowledge about and approach to intercultural education, the competence and engagement of the leaders had all a great importance to how the school formed its education. The school with the most intercultural elements also had a more cooperative culture, efficient way of working and more resources to adapt the education to the students’ backgrounds, preconditions and needs.

Följande systematiska litteraturstudie fokuserar på elever med fallenhet för matematik och vad som lämpas i matematikundervisningen för att främja och utveckla de matematiska förmågorna hos denna typ av elever. Studien kommer att definiera begreppen fallenhet, matematisk förmåga, anpassad undervisning, stöd och stimulans samt fördjupa sig i begreppens roll och samband i undervisningen. Studien behandlar tre frågeställningar om elever med fallenhet och anpassning, stöd och stimulans i undervisningen. Resultatet visar på att elever med fallenhet för matematik ofta missuppfattas och att det mer än sällan finns brister i undervisningen för att eleverna ska uppnå full potential. Främst på grund av missuppfattningar och identifiering av elever med fallenhet, men också att de inte får det stöd eller stimulans som de är i behov av.

Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete – tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher – with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen. Vi har även utifrån observationer fått en tydlig bild av hur undervisningen samt arbetet i klassen fungerar, som även har varit en grund för intervjuerna. Vårt resultat visar att klasslärarens arbete underlättas delvis om det finns resurspedagog som arbetar på 100 % samt en resurspedagog på 50 % i klassen.

The purpose of this survey is to get more understanding of what reading and writing difficulties really mean, as well as the methods that can be used to support students with reading and writing difficulties. In order to arrive at a result, I have used two research methods, qualitative interview and observation of three teachers. The results of the survey show that most teachers work on a specific method, the Bornholm method, in their teaching and that support can develop the student's learning, but they did not have much knowledge or experience about other methods in the field. All teachers who participated in the survey con- sidered that I pad/computer is a good complement in teaching for those students with reading and writing difficulties. The result can be linked to the socio-cultural theory that says that through the support of some or some tools, all children have the opportunity to develop their thinking. Through the support that the students get, it is the language and support structure that develops the learning. / Syftet med denna undersökning är att få mer förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter egentligen innebär för lärare och skola, samt vilka metoder man kan arbeta med för att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter samt på vilken grundval lärare gör sitt metodval för att arbeta språkutvecklande. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av två olika forskningsmetoder, kvalitativ intervju och observation av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar på att de flesta lärare arbetar med en specifik metod, Bornholmsmetoden, i sin undervisning samt att stöttning kan utveckla elevens lärande, men att lärarna inte hade någon större kunskap eller erfarenhet om andra metoder inom området. Samtliga lärare som deltog i undersökningen ansåg att Ipad/ dator är ett bra komplement i undervisningen för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet kan kopplas till den sociokulturella teorin som säger att via stöd av någon eller något redskap, har alla barn möjligheten att utveckla sitt tänkande. Genom stöttningen som eleverna får, är det språket och stödstrukturen som utvecklar lärandet.

Syftet med denna essä är att undersöka hur elever med NPF (neuropsykiska funktionsnedsättningar) kan bli inkluderade i skolan och på fritidshemmet, samt öka kunskapen kring hur lärare ska bemöta elever med NPF. Denna uppsats är skriven i essäform. I essän delar jag med mig av händelser där dilemman uppstått från min yrkeserfarenhet gällande en elev med NPF. I början av essän försöker jag, genom att berätta om några konkreta händelser från mitt arbete som assistent till en pojke med NPF, få läsaren att se vad mitt arbete innebär. Essän har fyra frågeställningar som uppsatsen utgår från: Hur ska jag inkludera elever i behov av stöd på bästa sätt på fritidshemmet men även i klassrummet? Vilka kunskaper hade jag behövt för att möta Noel på bästa sätt? Vem ansvarar för Noels skolgång och tillvaro? Vad hade behövts för skapa en hållbar arbetssituation för mig? Essän avslutas med en reflektion kring resultatet som framkommit i essän. Jag har genom denna essä kommit till slutsatsen om att teoretisk kunskap är en viktigt del i arbete med elever med NPF. / The purpose of this essay is to investigate how students with NPF (neuropsychiatric disabilities) can be included in school and at the after-school center, as well as increase knowledge about how teachers should treat students with NPF. This article is written in essay form. In the essay, I share events where dilemmas have arisen from my own professional experience regarding a student with NPF. At the beginning of the essay, by telling a story about my own work with a boy with NPF, I try to involve a readers a wittnes of my work etails. The essay deals with four questions on which the essay is based: How should I include students in need of support in the best way in the after-school center but also in the classroom? What knowledge would I have needed to meet Noel in the best way? Who is responsible for Noel's schooling and existence? What would have been needed to create a sustainable work situation for me? The essay ends with a reflection on the results that have emerged in the essay. Through this essay, I have come to the conclusion that theoretical knowledge is an important part of working with students with NPF.

Studien syftar till att synliggöra hur verksamma lågstadielärare arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser) i det ordinarie matematikklassrummet. Bakgrundsdelen inleds med en redogörelse för hur matematiksvårigheter kopplat till olika NPF-diagnoser ser ut. Därefter tas begreppet inkluderande matematikundervisning upp samt förslag på hur lärare eller andra pedagoger kan jobba med dessa elever i skolan, detta baserat på tidigare, vetenskaplig forskning. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lågstadielärare på skolor runt om i landet. Intervjuerna spelades in som ljudfiler för att sedan transkriberas och tolkas utifrån innehållsanalysen olika steg. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella- samt i det relationella perspektivet. Resultat visar att elever med NPF-diagnoser drar nytta av att följa en tydlig struktur som upprepar sig från lektion till lektion. Eftersom eleverna ofta har bristande uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga är det viktigt att de får kortare arbetspass, blandat med mer pauser än övriga klasskamrater. Vidare visar resultatet att det är viktigt att eleverna får möjlighet att variera sina arbetssätt och arbetsformer, samtidigt som de får kontinuerlig återkoppling och stöd under hela undervisningsprocessen. / The purpose of the study is to highlight how primary school teachers work in the regular classroom while teaching pupils, diagnosed with neuropsychiatric disabilities, mathematics. The background section begins with an account of how mathematics challenges, associated with these specific disabilities, may appear. Thereafter the concept of inclusive mathematics teaching is discussed along with suggestions on how teachers and other educators can work with these pupils, based on previous scientific research. The study data has been gathered through qualitative interviews with five primary school teachers in schools throughout the country. The interviews were recorded as audio files to later be transcribed and interpreted in regards to the content of the analysis' different steps. The study has its theoretical point of departure in the sociocultural, but also in the relative perspective. The result shows that pupils with neuropsychiatric disabilities benefit from following a clear structure which is repeated from lesson to lesson. Since the pupils often lack attention and concentration ability it is important that they have shorter work periods along with more frequent breaks than other classmates. Furthermore, the result shows that it is important that the pupils have the opportunity to vary their working methods and working routines, while at the same time receiving continuous feedback and support throughout the entire teaching process.