No description available.

Inledning Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling. Metod För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor. Resultat Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.

The purpose of this thesis is to see how the Swedish public libraries present e-books on their website. This study has tried to answer the following questions:1. How do the public libraries construct their definitions of the word e-book, and what patterns are there in the definitions?2. How is the e-book definition presented in the context of the public library websites?This study has formulated its own theoretical framework in regards to how you can categorize definitions in four different categories to help see the way a definition is constructed. The framework also contains how different parts of the definition work towards the purpose of the definition.This study has been conducted through a content analysis. Among the public libraries we have studied, we have not observed a definition that was generally used for the word e-book. However the similarities between the definitions were plenty. The definitions most used were descriptive definitions. They tended to contain the same elements but were expressed in a variety of ways. The result showed consistency with the literature in the field.We have also observed that the public library website tends to categorize the information on and/or definition of e-books below a variety of terms. We have also observed that the definition tends to be the first thing mentioned in the part about e-books. The definition tended to be placed above the fold on the webpage. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this paper is to study the ongoing discussion concerning e-books at Swedish public libraries. The e-booksituation has as of late gained a lot attention in the media. The main distributor of e-book in Sweden - Elib - is in the centreof this discussion and our goal has been to study the opinions and arguments that have been expressed within articles and blog postsconcerning the situation.We have analysed our articles and blog posts through a qualitative text analysis in order to find the main problems of the e-bookdiscussion and which arguments are used. We have also studied the effect Elib might have on the libraries' collection developmentaccording to the articles and blog posts.We found that the major issues within the e-book situation include Elib's price model - which is costly for the libraries - thewatermarking and the selection of books available to the libraries. It is also considered, according to the author's of our articles and blog posts, that the collections at the libraries are affected byElib's system since the choice of which books to include is given to the publishers, not the libraries or its users.The articles and blog posts agree that a change needs to occur for the e-books future survival at the public libraries. / Program: Bibliotekarie

This master’s thesis investigates in which ways students seek out and access their textbooks and how they use their university’s library in this process. Data is collected through interviews from six students several semesters into their studies at the University of Stockholm. For the interviews two students each were selected from the fields of law, economics and humanities. The empirical findings were analyzed using T.D Wilson’s model of information behavior (1997). The model is constructed as a flow chart where the individual’s information behavior is clarified in various activities and processes. I conclude that the majority of the students do purchase at least some of the text books they require for their studies. Other texts are acquired through other means and a certain percentage is not acquired at all. The decision making process of whether and in which way to acquire a particular piece of literature is critically influenced by the student´s context (especially their economic situation). To which extent the university library will be used by students varies widely from student to student. It can, however, be noted that it largely depends on the individual student´s context and general attitude towards the library. For at least a small number of students the university library represents the key strategy to acquire literature. As students gain experience during the course of their studies, they will alter their strategy to a certain extent.

This paper investigates the ongoing talks between the Swedish libraryassociation (Svensk Biblioteksförening) and the Swedish Publishers’Association (Svenska Förläggareföreningen) regarding a new payment modelfor e-book loans in Swedish public libraries. The current model allows an ebookto be lent an infinite number of times and for each loan the library paystwenty Swedish kronor to the supplier, Elib, which in turn passes half of thatsum on to the publicers.The reason for the talks is that both libraries and publishers have reason to bedispleased with the current model. For the libraries it has proven to be aneconomic challenge, for the already strained library economies, sincepayment is made directly by the individual library from the media budget.The publishers also have reasons to want a change of model since thecompensation they receive from the libraries is not enough for them tocontinue publishing e-books and making a profit. They argue that to protectthe commercial e-book market the principle of free loans has to be replacedby a model that introduces “friction” in the form of limitations on how manytimes a title can be loaned.This study is based on interviews with representatives from both sidesinvolved in the talks, along with a representative from Elib and a librarian.An analytical tool has been constructed by the author to aid in the process ofuncovering arguments and standpoints in the interviews. The analyticframework has been construed from standpoints in the e-book debate. Thestudy's major findings include that both sides have distinctive perspectives onthe e-book, one side sees it as a fast and effective way to supply people withliterature and information and the other as a commodity to be bought andsold on a market. The challenge is to find means of co-existing. / Program: Bibliotekarie

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärare med högläsning för att främja barns språkutveckling? Vilka resurser har förskollärare för att främja barns språkutveckling i samband med högläsning? För att kunna undersöka och få ta del av förskollärarnas uppfattningar valde vi att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade personliga intervjuer med fyra verksamma förskollärare. Vi lyssnade på de inspelade intervjuerna, sammanställde och kategoriserade intervjusvaren utifrån olika mönster och fick fram ett resultat som vi därefter analyserade utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Slutligen diskuterades resultatet och analysen i relation till våra tolkningar och uppfattningar. Resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare i studien hade en uppfattning om att högläsning är ett betydelsefullt verktyg för att främja barns språkutveckling. Det framhölls att det är genom utvecklande samtal om böcker och texter i samband med högläsning där barn får inflytande och delaktighet som är avgörande för att barns språk ska kunna utvecklas. Förskollärarna nämnde dessutom att en lugn miljö är en förutsättning för att samtalen vid högläsning ska bli av god kvalité.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur bibliotekarier arbetar för att förmedla LL-böcker till dess potentiella läsare. Jag har velat skapa en förståelse för vilka problem som kan omge denna litteraturform sett från bibliotekariernas perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på sammanlagt sex olika bibliotek, tre stadsbibliotek och tre filialer, i Västerbottens och Norrbottens län. Jag har använt mig av grundad teori som metod för att genomföra undersökningen. Resultatet visade att LL-böcker ofta är ett eftersatt område på biblioteket. Detta beror delvis på att det inte alltid finns någon som är ansvarig för denna litteraturform. Studien visade också att bibliotekarierna hade dålig kunskap om LL-böckernas användningsområden och den breda och differentierade målgruppen. Till stor del förklarades detta genom resursbrister, men det visades även att bibliotekariernas personliga intresse och engagemang för LL-böckerna är en avgörande faktor för att förmedlingsarbetet ska fungera.</p>

<p>Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.</p><p>Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer. Intervjun grundar sig i öppna frågor, detta för att på bästa sätt försöka locka fram hur eleverna reflekterar kring samtal om böcker.</p><p>Undersökningen visar att samtal om böcker är en arbetsmetod som pedagogerna ute i verksamheten inte använder. Att tillsammans med klasskamrater diskutera kring en gemensamt läst text är någonting som eleverna i undersökningen inte deltar i under lektionstid. Däremot sker ett samtal inför klasskamraterna om en enskilt läst bok. Studien visar även att en stor del av de elever som deltagit i intervjuerna ser samtal om böcker som någonting roligt och positivt. Vissa elever berätta dock att samtal kring böcker orsakar nervositet och osäkerhet.</p>

<p>Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på Harry</p><p>Potter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, som</p><p>en motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernas</p><p>betydelse inom medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av den</p><p>transmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsen</p><p>presenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna och</p><p>dessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikterna</p><p>gäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför;</p><p>den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och två</p><p>flickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa. I sammandrag tycker de att kritiken är överdriven</p><p>men de har alla en förståelse för att böckerna kan bli kritiserade. De uttrycker alla en oro för att</p><p>barn kan bli negativt påverkade av böckerna, men tycker samtidigt att de själva inte blivit påverkade,</p><p>trots att de själva började läsa böckerna då de var barn. Slutsatsen för arbetet är i korthet att</p><p>kritik gentemot Harry Potter-böckerna inte påverkar hur dessa ungdomar betraktar dem, och de</p><p>anser att kritik mot böckerna snarare ökar intresset för böckerna än motsatsen.</p> / <p>The main purpose of the study is by doing four interviews looking at some young people’s views</p><p>of Harry Potter and the criticism that has been brought up against the phenomenon. In doing so,</p><p>attention is called to the voice of the young people as an antipole to the adults that have been criticizing</p><p>the books. Another purpose is to bring forward the importance of books in media-education,</p><p>because of the fact that today books are not only books and often a part of media phenomena expanding</p><p>over different kinds of media, where books become movies and where books do not sell</p><p>without support from the media. In the composition four of the many critical opinions against the</p><p>Harry Potter-books are presented and these are commented and discussed by four seventeen year</p><p>olds. The four critical opinions are about; the magical aspects of the books; fear that the ones not</p><p>reading the books will be outsiders; the askew family images; and the stereotypical gender roles.</p><p>All four informants, two boys and two girls, react basically in the same way against these criticisms.</p><p>To sum up, they all feel that the criticism is exaggerated but still they all have an understanding</p><p>of why the books might be criticized. They all express worry over the fact that children</p><p>might be affected negatively, even though they themselves were children when they started reading</p><p>the books. The conclusion is, in short, that criticism against the Harry Potter-books does not affect</p><p>how these young people look at them, and they think that criticism against the books rather increases</p><p>the interest for them, than the opposite.</p>