Syftet med studien är att utreda vilken betydelse böcker och bokläsning har för det pedagogiska arbetet i förskolan ur pedagogernas perspektiv. Innehållet fokuseras på vad pedagogerna berättar om hur de använder barnböcker i förskolan, vad pedagogerna säger om sin roll i användandet av barnlitteratur i förskolan, vad pedagoger anser om vilka faktorer som påverkar barnens intresse för böcker, varför pedagoger tycker att barns läsande av böcker är viktigt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning som utförs genom direkta intervjuer sex pedagoger i två förskolor. Texten har skrivits ur ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att samtliga pedagoger i studien anser att böcker är viktiga för barnens utveckling och böcker används på olika sätt i förskolan. Pedagogers roll gällande bokläsning är att planera, inspirera och stödja barnen i mötet med böcker. Pedagogerna anser att deras roll, miljön, och läsförståelse påverkar barns intresse för böcker. Därför det är viktigt att skapa en kultur där läsning möjliggörs för barn.

InledningBokläsning är ett vanligt förekommande inslag i förskolans verksamhet. Förskollärare kan använda sig av detta som pedagogisk metod och det kan då vara språkutvecklande för förskolebarnen. Det sociala samspelet vid bokläsning mellan barn och förskollärare kan vara viktigt både för den kognitiva samt den sociala förmågan. Genom att utgå från barnens intressen vid boksamtal kan förskollärare utveckla barnens språkutveckling genom ett lustfyllt lärande.SyfteStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare utifrån sina erfarenheter beskriver hur de använder bokläsning för att stödja barns språkutveckling i förskolan. Vi har valt att lyfta boksamtalet som en viktig del inom bokläsning.MetodVi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade och därmed har vi utgått ifrån en intervjuguide under intervjutillfällena.ResultatResultatet av vår undersökning visar att förskollärare ofta har boksamtal under bokläsning. Under dessa tillfällen har dock fokus legat på bilderna i böckerna då barnen visat stort intresse för dem. Texterna och bokstäverna diskuteras det inte lika mycket om. Förskollärarna beskriver det som att barnen ännu inte har kommit till den nivån att de förstår vad texten är. Vi kunde se skillnad i intresset för faktaböcker mellan könen på barnen. Några förskollärare utgick från flanosagor som utgångspunkt för boksamtalen. Då det finns en del flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska får förskollärarna ofta visa konkret, ibland med tecken som stöd, istället för att ha samtal om det lästa. Barnens skriv-och läsutveckling börjar med att barnen visar intresse för sina namn och bokstäver i dessa, enligt vår undersökning.

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten. Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen. Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a. vägleda barnen till samspel för att därigenom öka läsförståelsen och intresset för läsning. Då PISA-studien visar att svenska skolbarns läsförståelse har sjunkit, har detta fått till följd att upplysa lärare att det är viktigt att barn får intresse för böcker och högläsning och detta redan i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur barn är delaktiga vid bokläsning, med tillhörande boksamtal. Undersökningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att allt lärande är situerat, samt att lärande sker i interaktion tillsammans med andra individer. För att synliggöra barns delaktighet vid bokläsningstillfällena och boksamtalen valde vi att använda videofilmade observationer som metod för att samla in material, detta gjordes även för att inte gå miste om värdefull information. Studien genomfördes på en förskola, där det sällan talas om böcker och dess innehåll, vi ville därför föra samtal kring boken med print referencing som bokläsningsmetod, samt med tillhörande boksamtal för att synliggöra barns delaktighet. Vårt resultat visade att barnen var delaktiga när print referencing användes som metod, däremot visade resultatet även att barnen var delaktiga på olika sätt, exempelvis genom sitt tal- och kroppsspråk, samt samspel och interaktion tillsammans med andra individer.

Abstract Syftet med denna studie är beskriva pedagogers arbetssätt för att locka fram barns intresse för bokläsning i vardagliga aktiviteter, samt att se på vilket sätt bokläsningen används för att stimulera barns språkutveckling. Jag har valt att skriva om bokläsningens betydelse för språkutveckling i förskolan, för att jag har stort intresse av att lära mig mer om läsning och att stimulera barnen språkligt i tidig ålder. Studien kan bidra med inspiration och strategier för att arbeta med bokläsning i förskolan. I undersökningen utgår jag utifrån följande frågeställningar: Hur väljer pedagoger ut böcker att läsa med barnen? Hur använder pedagoger böcker? Hur resonerar pedagoger kring språkutveckling i relation till läsande?För att få kunskaper om detta intervjuer jag fem förskollärare i två kommunala förskolor som ligger i Malmö. I resultatet framkommer det följande:De fem förskollärarna anser vikten av att utgå ifrån barnens intresse när man väljer böcker att läsa med barnen, däremot anser de att erbjuda barnen nya böcker i olika genrer för att inspirera dem och att väcka deras intresse för bokläsning.Dessa förskollärare använder böcker som ett redskap för att tillföra läsaktiviteterna, men även för att skapa självförtroende hos barnen och att ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Till exempel att ge barnen möjlighet att berätta sin saga utifrån bilderna. På det sättet kan det vara en utgångspunkt för barnens utveckling och lärande.Språkutvecklingen sker alltid anser de intervjuade förskollärarna, men bokläsningen är en förutsättning för språkutveckling. Via bokläsningen lär sig barnen nya ord och begrepp som de inte hade kunnat lära sig utan läsningen. Med hjälp av pedagoger får barnen möjlighet att skapa sig förståelse kring begreppens innebörd, vilket i sin tur kan bidra till att barnens ordförråd ökar. En annan aspekt där språkutvecklingen sker är interaktionen mellan barnen under bokläsningen, där ett barn berätta sagan för resten av barngruppen eller när några barn tillsammans läser en bok.

No description available.

Inledning Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling. Metod För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor. Resultat Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.

<p>Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.</p>

Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?