The aim of this bachelor’s thesis is to gain insight into young adults’ reading practices with regard to the genres fantasy and science fiction as well as the motivations for these practices in a multimodal world where traditional and digital media and platforms exist side by side. Young adults’ attitudes to traditional and digital media and platforms are also investigated. The methods used in this study were semistructured interviews and qualitative content analysis. Eight young adults who all have an interest in at least one of the genres were interviewed. In the analysis, motivational theory is used where we distinguish between intrinsic and extrinsic motivational factors. Our results show that the informants in this study are mostly positive to both traditional and digital media and platforms. They appreciate the different attributes of various media and platforms and find that they contribute to the overall understanding and perception of the story. The informants tend to use several formats. Some of our informants describe their reading practices in terms of a circle where one media or platform might inspire the use of another. Our study also shows that it is usually intrinsic motivation that fuels the informants’ interest in the genres, although extrinsic factors sometimes initiate an interest. Extrinsic factors may also contribute to the continued development of interest inreading.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter. Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori. Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur ett antal lärare gör när de läser skönlitterära elevtexter och formulerar sina kommentarer om texten. Frågeställningen lyder: Hur kommenterar fem svensklärare på gymnasiet tre autentiska skönlitterära elevtexter? Vilka strategier använder de? Var i texterna lägger de fokus? Läser de på ytan eller söker de efter det djupare innehållet – det som eleven försöker berätta?Undersökningen har gått till så att fem svensklärare på olika gymnasieskolor har fått läsa tre elevtexter och därefter skrivit en kort kommentar om respektive text till var och en av eleverna. En analys visar att lärarnas kommentarer skiljer sig åt, ibland är olikheterna påfallande. Det visar sig också att de orealistiska förutsättningarna – att kommentera texter producerade av främmande ”spökskrivare” – uppfattas som besvärande av vissa lärare. Samtidigt framgår det att samtliga lärare på olika vis gör försök att tränga in på djupet i elevens ”textvärld”. I de skrivna kommentarerna finns öppningar mot centrala delar i texterna. Dessa delar av kommentarerna skulle vid en muntlig respons naturligt kunna utvecklas till samtal av betydelse för elevernas skriv- och kunskapsutveckling. / The object of this paper is to examine how five teachers read and comment on fiction written by pupils. The issue is as follows: How do five Swedish high school teachers comment on three authentic fiction texts written by pupils? Which strategies do they use? What do they focus on in the texts? Do they read superficially or do they seek the deeper meaning – what the pupil is trying to communicate?The study has been conducted in this manner: Five Swedish teachers in different high schools have read three texts written by pupils and subsequently added a short commentary about each text for each pupil. An analysis shows that the teachers’ comments differ. Sometimes the differences are striking. It also turns out that the unrealistic prerequesite – commenting on texts written by unknown ”ghost writers” – is considered troublesome by certain teachers. However, as will be seen, all of the teachers in their own ways make attempts to reach deep into the ”text-world” of the pupils. The written commentaries open up to central parts of the texts. In an oral response situation these parts of the commentaries could develop into discussions of significance for the writing and knowledge development of the pupils.

No description available.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.

Vårt syfte har varit att kartlägga elevers användning av vidgade digitala textvärldar för att lärare ska få en djupare inblick i elevers repertoarer och intressen. Fokus har legat på interaktivitet, en deltagarkultur snarare än en sändar-mottagarekultur. Vår teori tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Hilary Janks kritiska ramverk. Vår metod har bestått av både en enkätundersökning i fyra gymnasieklasser och fyra uppföljande intervjuer med elever. Vi har kartlagt elevers medievanor och de sätt de interagerar på sociala medier. Intervjuerna ger en fördjupad bild av elevers intressen och syn på dessa medier. Lärare har en potential att utveckla elevers litteracitet i en vidgad digital textvärld.

Vår erfarenhet är att många böcker som används i skolundervisningen för nybörjarläsaren känns föråldrade vad det gäller form, innehåll och layout. Vi anser att barnens första kontakt med läsning måste vara förknippat med något lustfyllt, och inte enbart vara ett verktyg för att ”knäcka läskoden”.Vårt syfte är att, med stöd utifrån teorier om barns textvärldar och vad som är lättläst, analysera fyra skönlitterära böcker för nybörjarläsaren. Utifrån detta har vi utformat följande frågor: Hur är språk och bild utformat? Hur behandlar innehållet identitet, etnicitet och genus? Tar innehållet hänsyn till barnens vardagsvärld och intressen?Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Böckerna i vår analys är alla utgivna år 2015 och av fyra olika förlag. Det är en liten undersökning, men vi har försökt att få ett så brett och varierat urval som möjligt. Vid vårt val av titlar har vi utgått från några kriterier som vi anser vara speciellt intressanta att studera: vardagshändelser, populärkultur, genus, normer, mångfald samt språk- och bildaspekter. Men vi har även försökt spegla hur utgivningen av denna genre ser ut år 2015.Varje bok analyseras var för sig för att sedan följas av en generell analys och diskussion. I diskussionen utgår vi från våra forskningsfrågor och fördjupar vår analys ytterligare med stöd av teoridelen. Utifrån vårt resultat tycker vi oss se att förlagen har tagit intryck av barnens textvärldar i såväl illustrationer som i bokens handling. Intrycken kommer framförallt från populärkulturen. Vi ser även en större mångfald och att det finns böcker som utmanar rådande normer och som har ett vidgat genusbegrepp.Som förslag på framtida forskning tycker vi att det skulle vara värdefullt att studera vad yngre barn själva väljer att läsa och varför.

The aim of this survey is to examine how teachers at The Swedish National board of special directories (Statens institutionsstyrelse, SiS) perceive the juvenile students’ text worlds/ Literacy, and how they are used as resources in their reading- and writing-related education. Questions regarding how this category of juveniles should be met in the public school system, and the means used to support the students in their reading and writing development, have also been touched upon. The cumulative results signify that these teachers tend to express that the use of the students’ Literacy is important and constructive, and that the students’ own choices should be at the centre of the education in this school environment. There seems to be a tendency that teachers employing reading and writing to a greater extent in their teaching have more explicit views on the students’ Literacy, and its usefulness for their reading and writing development. The preferred methods of educational strategies are those who engage the students by giving them an understanding of the reasons and purposes of their study assignments. This creates an enhanced intrinsic motivation, which fosters the students’ study abilities. / Denna undersöknings syfte är att undersöka lärares åsikter och uppfattningar om hur undervisningsmetoder anknutna till Critical Literacy är använd och hur dessa metoder fungerar som hjälp för ungdomar inom Statens institutionsstyrelses skolverksamhet. I undersökningen har frågor som berör lärares åsikter om elevernas textvärld undersökts och på vilket sätt elever med behov av stöd inom läs-och skrivproblematik undervisas. Lärare har även tillfrågats vad de skulle rekommendera för elever som riskerar att komma inom institutionsvården. Undersökningen har utförts med hjälp av en webbenkät inom myndighetens eget system, samt analyserades med hjälp av statistikanalysprogrammet SPSS. Undersökningens resultat visar tecken på att lärare inom Statens institutionsstyrelse har en tendens att använda metoder för läs-och skrivutvecklande stöd, som innefattar personlig kontakt och en strävan efter att utveckla en inre motivation. Detta sker genom att aktivt arbeta på ett sådant sätt att elevens förståelse för syftet med undervisningen prioriteras. Kunskapen om de begrepp som behandlas är generellt god och den samlade bilden av vad lärare tenderar att föreslå som arbetsmetoder för det allmänna skolsystemet är sådana som är ämnesöverskridande och gynnar ett omedelbart återkopplande av resultaten av elevens arbete och ger en möjlighet att delta i den offentliga debatten. Resultatet tyder även på att lärare i denna undersökning ser elevens egen inre motivation till utveckling av läs-och skrivförmågan som centralt, för att kunna lyckas med detta.