Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

The aim of this survey is to examine how teachers at The Swedish National board of special directories (Statens institutionsstyrelse, SiS) perceive the juvenile students’ text worlds/ Literacy, and how they are used as resources in their reading- and writing-related education. Questions regarding how this category of juveniles should be met in the public school system, and the means used to support the students in their reading and writing development, have also been touched upon. The cumulative results signify that these teachers tend to express that the use of the students’ Literacy is important and constructive, and that the students’ own choices should be at the centre of the education in this school environment. There seems to be a tendency that teachers employing reading and writing to a greater extent in their teaching have more explicit views on the students’ Literacy, and its usefulness for their reading and writing development. The preferred methods of educational strategies are those who engage the students by giving them an understanding of the reasons and purposes of their study assignments. This creates an enhanced intrinsic motivation, which fosters the students’ study abilities. / Denna undersöknings syfte är att undersöka lärares åsikter och uppfattningar om hur undervisningsmetoder anknutna till Critical Literacy är använd och hur dessa metoder fungerar som hjälp för ungdomar inom Statens institutionsstyrelses skolverksamhet. I undersökningen har frågor som berör lärares åsikter om elevernas textvärld undersökts och på vilket sätt elever med behov av stöd inom läs-och skrivproblematik undervisas. Lärare har även tillfrågats vad de skulle rekommendera för elever som riskerar att komma inom institutionsvården. Undersökningen har utförts med hjälp av en webbenkät inom myndighetens eget system, samt analyserades med hjälp av statistikanalysprogrammet SPSS. Undersökningens resultat visar tecken på att lärare inom Statens institutionsstyrelse har en tendens att använda metoder för läs-och skrivutvecklande stöd, som innefattar personlig kontakt och en strävan efter att utveckla en inre motivation. Detta sker genom att aktivt arbeta på ett sådant sätt att elevens förståelse för syftet med undervisningen prioriteras. Kunskapen om de begrepp som behandlas är generellt god och den samlade bilden av vad lärare tenderar att föreslå som arbetsmetoder för det allmänna skolsystemet är sådana som är ämnesöverskridande och gynnar ett omedelbart återkopplande av resultaten av elevens arbete och ger en möjlighet att delta i den offentliga debatten. Resultatet tyder även på att lärare i denna undersökning ser elevens egen inre motivation till utveckling av läs-och skrivförmågan som centralt, för att kunna lyckas med detta.