Dagens matematik är uppbyggd av flera arbetsområden, ett av de här områden är geometri. Inom området geometri finns det flera viktiga begrepp elever ska få möjlighet att utveckla   kunskaper om. Det här arbetet är inriktat mot begreppet symmetri, ett begrepp som barn börjar utveckla förståelse av i tidiga år och som de flesta barn förväntas veta innebörden av. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka hur matematikdidaktisk forskning beskriver barns förståelse av det matematiska begreppet symmetri. För att kunna besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram: vilka kunskaper visar barn förståelse av inom symmetri och vilka delar av begreppet visar barn svårigheter för? Därefter har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det insamlade materialet har valts ut från databassökningar och kedjesökningar. Materialet består av åtta internationella artiklar (sju tidskriftsartiklar och ett konferensbidrag), publicerade mellan 1984 och 2015. Urvalskriterier har använts för att hitta artiklar som svarade på våra forskningsfrågor. Materialet som valts ut ska vara vetenskapligt, inkludera begreppet symmetri och matematikdidaktik i de tidiga skolåren. Resultatet visar att barn har god förståelse av spegelsymmetri när de utför konkreta arbetsuppgifter. Det matematiska språket har en avgörande roll för elever när de ska visa förståelse för begreppet. Missuppfattningar beror vanligtvis på en bristande terminologi. Eleverna visar även svårigheter för oregelbundna geometriska former och när former roteras för att skapa mönster.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.