Licentiatavhandling Karlshamn : Blekinge tekniska högskola, 2008.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer. De 8-åriga barnen mindes signifikant fler detaljer än de 5-åriga barnen. Det uppvisades inte några signifikanta skillnader mellan hågkomst med hjälp av mentala bilder eller verbala satser. Det fanns heller inte någon signifikant interaktion mellen ålder och intervjuteknik.</p>

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter. Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori. Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till.

Studien undersökte hur effektivt minimalistiska rörelse och formrepresentationer kan användas för att framkalla illusionen av levande och igenkännbara sammanhang. Kopplingen baseras på ett antal kognitivpsykologiska studier och teorier av Arnheim, Forti, Rorsach och Braisby &amp; Gellatly. Bakgrunden till studien är baserad på att spelvärldar oftast upplevs obebodda, då det skulle ta mycket resurser från spelet att rendera fulla gator och folkmassor. För att testa problemformuleringen skapades 8 filmklipp uppdelade i 4 scener med två versioner var. En mer detaljerad med fulla modeller och detaljerade objekt och en odetaljerad där endast huvudsakliga former visade samma rörelser. För att testa dessa filmklipp designades en semistrukturerad intervju som användes för att intervjua 10 deltagare. Svaren deltagarna gav var vad studiens teorier förutspådde och det klargjordes att rörelserepresentationerna var  effektiva i att framkalla de större sammanhangen av scenerna. Studien saknar dock tillräckligt med deltagare för att vara vetenskapligt sund och kan utvecklas med uppföljningsstudier.

In this master's thesis classification is put into the bigger context of other human capacities of knowledge and action such as perception, language and categorization. By studying and analyzing recent research on categorization in psychology, anthropology and cognitive science and interpreting it through the philosophy of Henri Bergson the thesis  demonstrates how knowledge and action are two sides of the same coin and how this insight is a must for a proper understanding of classification. The analysis focuses primarily on the family resemblance categorization theory of Eleanor Rosch, the ethnobiological universal classication theory of Brent Berlin and Scott Atran, the presentation of evolutionary cognitive science by Peter Gärdenfors and the philosophical discussion on classification by Rebecca Bryant. The thesis removes classification from its assumed Aristotelian origin and connects it with psychological categorization and by extension all human (and nonhuman) acts of differentiation. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer. De 8-åriga barnen mindes signifikant fler detaljer än de 5-åriga barnen. Det uppvisades inte några signifikanta skillnader mellan hågkomst med hjälp av mentala bilder eller verbala satser. Det fanns heller inte någon signifikant interaktion mellen ålder och intervjuteknik.

Digital game developers often struggle with creating games that are challenging but inviting towards new audiences. One of these challenges revolves around the complexity of character creation, specifically in Role-Playing Games. Presenting and utilizing statistics that a player can alter is done at a critical moment of play, often before a player has begun playing the main portion of the game. A risk therefore exists of confusing or alienating those who have adopted the game with too much information that has a significant effect on later experiences with said game. This paper sought to determine which player demographics seek or may avoid specific numerical complexity within digital games and suggests which range of decisions they would accept when presented with a new gaming experience, focusing specifically on character attributes (also known as statistics). / Digitala spelutvecklare måste ofta kämpa med att skapa spel som både lockar nya spelare men samtidigt är svåra nog att klara för att vara utmanande. En utmaning kopplad till detta är skapandet av karaktärer, specifikt i rollspel. Presentationen av karaktärsattribut som spelare kan ändra sker vid ett kritiskt moment av spelande (dess början), oftast innan en spelare har börjat spela huvuddelen av ett spel. Det existerar därför en risk av att förvirra eller skrämma bort de som införskaffat spelet, då de överväldigas av för mycket information om spelelement som har markant effekt, speciellt senare i det nämnda spelets delar. Denna uppsats hade därför som uppgift att bedöma vilka grupper av spelare som söker eller undviker viss numerisk komplexitet inom digitala spel. Uppsatsen föreslog även en skala av det antal val som spelare skulle acceptera när de får en ny spelupplevelse presenterad för sig, med fokus specifikt på karaktärsattribut.