Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lärare och elever i svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att visa fram den språk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa på hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjälp av att läraren bygger stödstrukturer förmår uttrycka sig på en språkligt sett krävande nivå. Den empiriska undersökningen är gjord i fyra olika klasser i svenska som andraspråk på en gymnasieskola. Materialet består av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, utifrån vilket lärande sker i ett samspel, analyseras interaktionen mellan lärare och elever. I särskilt fokus står de samtalssekvenser där elever aktivt deltar i dialogen. I dessa sekvenser analyseras särskilt lärares frågor och uppföljningsdrag. Frågor som ställs är om lärares uppföljningsdrag kan utgöra en stödstruktur och huruvida samtalet förs inom den närmaste utvecklingszonen.Ett grundläggande resultat är att svårighetsgraden av diskussionsämne påverkar hur mycket elever deltar i dialogen. Oavsett ämnets svårighetsgrad är lärares uppföljningsdrag emellertid avgörande för om elever ska komma till uttryck i dialogen och om de ska göra sig förstådda. Lärares uppföljningsdrag utgör stödstrukturer för eleverna på så sätt att eleverna får möjlighet att utveckla sina svar och får stöd genom att läraren ger begrepp och ställer följdfrågor. Undersökningsmaterialet visar emellertid även på exempel då elever inte lyckas göra sig förstådda. I dessa fall behöver eleverna mer tid för att formulera sig och i vissa fall fler följdfrågor för att förklara sin mening.Helklassdiskussioner i svenska som andraspråk kan bereda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling om läraren väljer ämnen som leder till att eleverna befinner sig i den närmaste utvecklingszonen. Vidare måste läraren då bygga stödstrukturer genom att följa upp elevernas svar så att de får hjälp att uttrycka sig och göra sig förstådda.

Syftet med studien var att belysa begreppet pedagogiskt ledarskap utifrån rektorers och lärares beskrivningar samt att bidra med kunskap om vilka stödstrukturer som används i utövandet av pedagogiskt ledarskap. I studien har lärandeteorier utifrån Vygotskijs (1999) teori om den proximala utvecklingszonen (ZPD) och Bruners begrepp Scaffolding (stödstrukturer) sammanförts med beskrivningar av hur pedagogiskt ledarskap utövas. Intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på tre olika skolor om pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt med hjälp av diskursanalys har resultaten analyserats. Resultaten visade att rektorer och lärare beskriver pedagogiskt ledarskap och stödstrukturer olika. Rektorer delegerar det som i studien definieras som direkt pedagogiskt ledarskap till olika personalkategorier som förstelärare, specialpedagoger, biträdande rektorer och arbetslagsledare medan det som i studien definieras som indirekt pedagogiskt ledarskap i högre utsträckning utövas av rektorerna. De intervjuade lärarna efterfrågar rektorer som kombinerar ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat visar att stödstrukturer är ett fruktbart begrepp som kan användas för att beskriva hur rektor kan organisera verksamheten tillsammans med lärare samt vilket stöd rektorer och lärare får i denna.

No description available.

Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.

Blockmodellen är en problemlösningsstrategi där block ritas upp för att visualisera information i problemlösningsuppgiften. Modellen har sitt ursprung i Singapore där den används flitigt. Idag används Blockmodellen även i många svenska klassrum trots att det knappt finns någon svensk forskning inom området. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur undervisning med Blockmodellen kan se ut i svenska klassrum och hur elever i årskurs 4–6 använder modellen utifrån den undervisning som erbjuds. För att besvara syftet används observation som metod där lärare blir observerade i deras undervisning där de vägleder elever i att lösa problemlösningsuppgifter med hjälp av Blockmodellen. Det samlas även in elevlösningar som har gjorts under lektionerna. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där olika teman har identifierats och sammanställts.  Resultatet visar att lärare bland annat vägleder elever på olika sätt genom problemlösningsuppgifter där de ska använda Blockmodellen som verktyg. Det sker genom lektionsupplägg, stödstrukturer och exempellösningar. Resultatet visar även att elever ställs inför vissa utmaningar när de använder Blockmodellen, vilket kan vara placering av information i blocken, exempellösningar, placering av frågetecknet och blockens storlek. En slutsats är att lärarens vägledning kan både stötta och hindra eleverna i användandet av Blockmodellen och en annan är att eleverna kan se modellen som en inlärd regel där de enbart ritar block utifrån en mall. / The Bar model is a problem-solving strategy where blocks are drawn to visualize information in the problem-solving task. The model originated in Singapore where it is widely used. Today, the Bar model is also used in many Swedish classrooms, even though there is hardly any Swedish research in the area. The purpose of this study is to give a picture of how teaching with the Bar model can look like in Swedish classrooms and how students in grades 4–6 use the model based on the teaching offered. To answer the purpose, observation is used as a method where teachers are observed in their teaching where they guide students in solving tasks using the Bar model. Student solutions that have been made during the lessons are also collected. The material has been analyzed based on a thematic analysis where themes have been identified and compiled. The result shows that teachers guide students in different ways through problem-solving tasks where they must use the Bar model as a tool. It is through lesson plans, scaffolding and example solutions. The result also shows that students are faced with certain challenges when using the Bar model, for example, placement of information in the blocks, example solutions, placement of the question mark and the size of the blocks. One conclusion is that the teacher's guidance can either support or hinder the students in using the Bar model. A second conclusion is that the students can see the model as a learned rule where they only draw blocks based on a template.

No description available.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

This volume covers the phases from design to manufacturing of a wind tunnel test support structure for a conceptual blended wing-body UAV designed by KTH Green Raven Project students. The innovative aircraft design demonstrates sustainability within aviation by utilizing a hybrid electric-fuel cell propulsion system. The wind tunnel test to be conducted at Bristol University will produce data to evaluate the aerodynamic properties of the model for design verification. The wind tunnel model is a small-scaled 1.5m-span model supported by struts that change the pitch and yaw angles during testing. An external force balance provided by Bristol University measures the loads and moments experienced by the model. The main requirements for the structure are to withstand the aerodynamic loads imposed by the model and to change the model's orientation while maintaining wind speed during the test. The maximum aerodynamic loads were provided in a matrix, the largest of which was used as the load condition for the support equating to a 512N lift at 14 degrees AOA. Trade studies were conducted to determine the mechanisms to satisfy the requirements while staying within budget. The chosen design for the support structure includes a circular base plate constrained by a locking ring with positioning pins to change the yaw angle. The main strut is mounted at the the center of the circular base plate. A hinge bracket at the top of the strut interfaces with another hinge bracket within the model via a clevis pin. An electric linear actuator mounted downstream of the main strut is used to vary the pitch angle, with the center of rotation at the clevis pin. Once the design was finalized, finite element analysis was done to verify the structural stability of the design. The FEA results were compared to Euler-Bernoulli approximations for deflection. Manufacturing of the components was out-sourced while assembly and programming of the actuator was done in-house. / Det här examensarbetet är en del av ett projekt som omfattar processen från design till tillverkning av en vindstunnelstödstruktur för en konceptuell UAV av typen flygande vinge, designad av KTH Green Raven Project-studenter. Den innovativa flygplanskonstruktionen visar hållbarhet inom flygindustrin genom att använda hybridbränsleceller som framdrivningssystem. Vindtunneltest som genomförs vid Bristol University kommer att producera data för att utvärdera de aerodynamiska egenskaperna hos modellen för verifiering av designen. Vindtunnelmodellen är en nedskalad modell på 1,5 m som stöds av stag som ändrar anfalls- och girvinklarna under testningen. En extern mätsond från Bristol University mäter de krafter och moment som modellen utsätts för. De viktigaste kraven för konstruktionen är att motstå de aerodynamiska lasterna som modellen påför och att ändra modellens orientering samtidigt som vindhastigheten bibehålls under testet. De maximala aerodynamiska belastningarna tillhandahölls i en matris; varav den största användes som lastfall för stödet motsvarande en 512N lyftkraft vid 14 graders anfallsvinkel. Jämförande studier genomfördes för att bestämma mekanismerna för att uppfylla kraven samtidigt som de låg inom budgeten. Den valda konstruktionen för stödkonstruktionen består av en cirkulär basplatta som fixeras med hjälp av en låsring, och som har positioneringsstift för att ändra girvinkeln. En huvudstång är monterad i mitten av basplattan upp till ett gångjärnsfäste i modellen. Bakom detta sitter ett linjärt ställdon som dras ut och skjuts ihop för att ändra modellens attityd med rotationscentrum vid det övre fästet på huvudstaget. När designen slutfördes gjordes en finit elementanalys för att verifiera dess strukturella stabilitet. FEA-resultaten jämfördes med Euler-Bernoulli-uppskattningar för utböjning. Tillverkningen av komponenterna överläts till extern part, medan monteringen och programmeringen av ställdonet gjordes internt.

Med anledning av att extra anpassningar ingår i varje lärares vardag har arbetet undersökt vilka extra anpassningar som förekommer i den naturvetenskapliga ämnesundervisningen på gymnasiet utifrån lärarnas perspektiv för att öka medvetenheten i och till världens viktigaste yrke. Med hjälp av det kompensatoriska perspektivet och det språkinriktade arbetssättet har jag hermeneutiskt kunnat genomföra min enkätundersökning med några gymnasieskolor i en stad i södra Sverige som respondentgrund. Resultatet visar ett axplock av extra anpassningar där den gemensamma nämnaren är språket. Om det är att förklara ett kunskapsområde på ett annat sätt, hjälpa eleverna att sammanfatta en text eller hänvisa till ett youtubeklipp som förklarar kunskapsområdet annorlunda så är som sagt språket och det språkinriktade arbetssättet ett rimligt interpretativistiskt resultat. / Due to the fact that additional adjustment is included in every high school science teacher´s daily practice, this thesis has investigated what additional adjustment are found in the science subjects. The study is from the teachers' perspective and aims to raise awareness of and into the world's most important profession. With the help of the compensatory perspective and the language-oriented way of working, I have hermeneutically been able to conduct my survey with some high schools in a town in the south of Sweden, as a foundation. The result shows a selection of additional adjustment where the common denominator is language. These results include explaining a field of knowledge in a different way, helping students to summarize a text or refer to a YouTube clip that explains the area of knowledge differently, the language and the language-oriented way of working is a reasonable interpretative result.