<p>Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.

<p>Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit. Ingen mental träningsmetod visade sig bättre än någon annan. Istället lyfter författaren i diskussionen fram att det är idrottaren själv som i sin personlighet, sin naturlighet till uppgiften osv. som ska vara avgörande för vilken eller vilka metoder som ska tillämpas. Det är av största vikt att mentala träningsprogram är individualiserade och att arbetet sker långsiktigt.</p>

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit. Ingen mental träningsmetod visade sig bättre än någon annan. Istället lyfter författaren i diskussionen fram att det är idrottaren själv som i sin personlighet, sin naturlighet till uppgiften osv. som ska vara avgörande för vilken eller vilka metoder som ska tillämpas. Det är av största vikt att mentala träningsprogram är individualiserade och att arbetet sker långsiktigt.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna.

Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

To further investigate athletes’ goal orientations in relation to their use of psychological skills, the present study examined the following objectives: 1) the goal orientations of young Swedish soccer players, (2) their use of psychological skills in both practice and competition and (3) the relationship between their goal orientations and use of psychological skills. Participants were 171 young soccer players from five Swedish high schools. The Perceptions of Success Questionnaire and the Test of Performance Strategies were administered to meet the objectives. Results showed no significant difference between athletes’ task (3.40 ± 1.32; M ± SD) and ego (3.32 ± 1.18) goal orientations. Results further revealed that athletes used more psychological skills in association with competition (3.21 ± .67) than in practice (2.74 ± .63). Moreover, results showed that athletes low in ego orientation used more psychological skills (3.83 ± .67) in practice than athletes high in ego (2.68 ± .60). A recommendation for coaches is to emphasize the importance of using PST in relation to practice in order to maximize athletes’ performances. Results have been discussed in relation to previous research of achievement motivation and athletes’ use of psychological skills.