HR-området har på senare år genomgått en förändring som inneburit en ökad strategisk och värdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat ämne i dagens samhälle och i media. Då HR är en kvinnodominerad profession innebär deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef träder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg närmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen? Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen. Studien har undersökt ifall kvinnliga HR-chefer anser att en plats iorganisationens ledning är en förutsättning för inflytande, samt hur eventuella könsmaktsordningar påverkar deras upplevelse av den egna auktoriteten i ledningen. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga HR-chefer inom arbetslivets olika sektorer. För att få förståelse för de kvinnliga HR-chefernas inflytande i ledningsgruppenanvänds teorier kring makt och könsmaktsordningar som teoretisk begreppsram. Studiens resultat visar att ledningsarbete upplevs som en viktig förutsättning för möjligheten till inflytande i organisationen. Resultatet visar att ledningsarbetet underlättar för att lära känna verksamheten och skapa interna relationer, vilket även det beskrivs som viktiga förutsättningar för inflytande enligt studiens respondenter. De anger även att VD:ns stöd är viktigt för att förmedla HR:arbetets betydelse. Studien visar att könsmaktsordningar inom ledningsgruppen kan försvåra möjligheten till inflytande och utgöra ett hinder för de kvinnliga HR-cheferna. Övriga hinder som identifierats är begränsad ekonomi och en generell HR-omognad inom organisationen.

<p>Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger. Resultatet av intervjuerna visade att den ojäm-ställdhet, som präglar dagens samhälle, i viss mån återfinns inom gymnasieskolan men att eleverna är relativt omedvetna om detta. Analysen visar att könsmaktsordningen som genom-syrar samhället återfinns i skolan. Könsmaktsordningen reproduceras både av lärare och ele-ver men de flesta är inte medvetna om dess existens och att de bidrar till dess reproduktion. Analysen visar dock även på tendenser att vissa flickor utmanar ordningen genom att ta för sig mer och kräva mer uppmärksamhet än tidigare.</p>

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor. Vi utförde två längre, semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med våldsutsatta kvinnor vid två olika organisationer i Östersund för att få bland annat få information kring hur de ser på det ansvar de har samt de resurser de har att röra sig med i sitt arbete. Vi har valt att utföra vår studie ur ett könsmaktsperspektiv där vi har använt oss av teorier och begrepp som rör könsmaktsystemet och härskartekniker.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar: -          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda? -          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter? -          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön? -          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet?   Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Är det kanske så att kvinnorna i ledande positioner anpassar sig till de förutsättningar som är, det vill säga lägger bort sina kvinnliga sidor och axlar de mer mansdominerade dragen, för att kunna lyckas i sin ledarroll?

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten. De flesta uttryckte att de ville få större kunskap kring ämnet. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns ett genuint och positivt intresse hos förskollärarna men att det tycks krävas ytterligare bearbetning av nuvarande kunskap för att kunna driva ett fortgående arbete med genus och jämställdhet

Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger. Resultatet av intervjuerna visade att den ojäm-ställdhet, som präglar dagens samhälle, i viss mån återfinns inom gymnasieskolan men att eleverna är relativt omedvetna om detta. Analysen visar att könsmaktsordningen som genom-syrar samhället återfinns i skolan. Könsmaktsordningen reproduceras både av lärare och ele-ver men de flesta är inte medvetna om dess existens och att de bidrar till dess reproduktion. Analysen visar dock även på tendenser att vissa flickor utmanar ordningen genom att ta för sig mer och kräva mer uppmärksamhet än tidigare.

The goal of this essay is to examine the gender systems and potential critique of these gender systems in Makten and Felet med Eden using a discourse analysis and a character analysis focused on gender. These findings are then tested for their potential didactic potential, and this is connected to the values that must be present in Swedish schools. This essay finds that both books have aspects that confirm and contradict current gender norms. Makten contains a lot of critique of these structures, while Felet med Eden is somewhat contradictory in its critique. Both books were found to have didactic potential and could favorably be used in work focused on gender from the perspective of the fundamental values of the Swedish school system (värdegrunden).

<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

Sammanfattning Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats. Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors möjligheter att söka sig till chefstjänster. Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter. Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.