Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

Denna studie ämnar öka förståelsen för hur kvinnliga ledare navigerar i mansdominerade branscher, syftet är också att undersöka eventuella utmaningar som råder och om det krävs anpassningar för att upprätthålla legitimitet i det kvinnliga ledarskapet. Genom att besvara detta syfte kan kunskapen bidra till att eliminera den obalans som råder mellan könen när det kommer till ledarskap inom mansdominerade miljöer. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga ledare i mansdominerade branscher. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat tyder på en komplex diskurs kring kvinnliga ledarskapsstrategier, där kvinnliga ledare tillämpar strategier som syftar till att antingen passa in eller sticka ut. Detta genom att exempelvis dra fördelar av fördomar eller spela på ekonomiska intressen. Strategierna syftar till att understödja kvinnliga ledares legitimitet, hantera strukturella utmaningar eller i vissa fall även manövrera sitt föräldraansvar. Studien utgör ett betydande bidrag till forskning om ledarskap och genus på det sätt att det synliggör och ökar förståelsen för kvinnors minoritet bland ledande positioner i mansdominerade miljöer. / The aim of this study is to develop a better understanding of how female leaders navigate the male-dominated industries, the aim is also to explore what challenges they might face and whether adaptations are required to maintain legitimacy for female leadership. By answering this purpose, we hope to gain knowledge that will help eradicate the imbalance that exists between the sexes regarding leadership in male-dominated environments. The study applied a qualitative research approach in which the empirical material was collected via semi-structured interviews with seven female leaders in male-dominated industries. The collected data was analyzed using a thematic analysis. The study's results indicate a complex discourse around female leadership strategies, where female leaders apply strategies with the purpose of either fitting in or standing out. This could be done by taking advantages of prejudices or capitalize on financial interests. The strategies aim to support the legitimacy of female leaders, deal with structural challenges or in some cases even maneuver their parental responsibility. The study constitutes a significant contribution to research on leadership and gender, in the way that it increases the understanding of the minority of women in leadership positions and makes it more visible in male-dominated environments.

Staden i sin historiska form kan anses vara diskriminerande där den traditionella staden planerats av mannen och för mannen med en avsaknad av kunskap och erfarenhet från kvinnor och andra underrepresenterade grupper i samhället. Resultatet har blivit städer bestående av miljöer som upprätthåller rådande könsmaktsordning och som försvårar livet i staden för vissa och gynnar livet för andra. Feministisk stadsplanering har vuxit fram som en respons på detta i syftet att utmana rådande planeringsprinciper med målet att åstadkomma socialt hållbara och jämlika städer där alla ges lika möjligheter och rättigheter att leva ett gott liv. Syftet med uppsatsen är att genom yrkesverksammas perspektiv inom stadsplanering undersöka praktiserandet av feministisk stadsplanering i en svensk kontext, hur begreppet tolkas och används, samt vilka svårigheter och utmaningar som tycks existera. Den metod som använts för att söka svar på dessa frågor är semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med fem personer yrkesverksamma inom stadsplanering i de fem svenska städerna Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå och Lund. Den insamlade empirin analyserades och tolkades enligt tidigare forskning, begrepp och tillvägagångssätt med utgångspunkt i feministiska teorier. Resultatet visar på att definitionen av begreppet feministisk stadsplanering tenderar att variera samtidigt som begreppet i sig inte är av primär betydelse, istället handlar det om att fylla det med rätt innehåll så att målet blir det önskvärda. Feministisk stadsplanering som begrepp används därmed inte i någon större utsträckning, istället kan användandet av alternativa begrepp vara att föredra då dessa stöter på mindre motstånd och tar plats i ordinarie strukturer på ett smidigare sätt. Feministiska inslag i planeringen återfinns i varierande utsträckning i samtliga kommuner som intervjupersonerna är verksamma inom. Särskilt framträdande är förekomsten av ett maktperspektiv med ett utökat fokus på upplevd otrygghet, användandet av genus och ett intersektionellt perspektiv i planeringen, samt synen på jämlikhetsarbetet som något kontextuellt och platsspecifikt. Vad gäller svårigheter och utmaningar anses både politik och riktlinjer utgöra begränsningar, säkerställandet av frågornas betydelse från planeringsstart till slutligt genomförande anses utmanande, samt att en stor del av ansvaret tenderar hamna på den enskilde personen. / The city in its historical form can be considered discriminatory, where the traditional city has been planned by and for men, with a lack of knowledge and experience from women and other underrepresented groups in society. This results in a built environment that maintain the prevailing gender power structures, making the life in the city more difficult for some while favoring others. Feminist urban planning has emerged as a response to this aiming to challenge the prevailing planning principles with the goal of achieving socially sustainable and equitable cities where everyone is given the same conditions to live a good life. The purpose of this essay is to examine, through the perspective of professionals in urban planning, how feminist urban planning is utilized in a Swedish context, how the concept is interpreted and applied, and what difficulties and challenges seem to exist. The method used to address these questions is semi-structured interviews. These were conducted with five professionals in urban planning operating in five different Swedish cities; Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå and Lund. The empirical data was analyzed and interpreted according to previous research, concepts and approaches based on feminist theories. The results indicate that the definition of the term feminist urban planning tends to vary, while the term itself is not of primary importance, instead it is about filling it with the right content so that the goal becomes the desirable. The term feminist urban planning is thus not extensively utilized, instead the use of alternative terms may be preferable as they tend to encounter less resistance and integrate more smoothly into ordinary structures. Elements of feminist urban planning are found to varying degrees in all cities where the interviewees are active. Particularly prominent is the presence of a power perspective with an expanded focus on perceived insecurity, the use of gender and an intersectional perspective in planning, and the knowledge about equality work as something contextual and site-specific. Regarding difficulties and challenges, both politics and guidelines are considered as limitations, ensuring the importance of social questions from the beginning of the planning process to the final implementation is deemed challenging, and a significant part of the responsibility tends to fall on the individual.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

The study aims to investigating how the #Metoo-campaign with social media and theinternet mobilized and committed people to question existing social structures. Based onthe campaign's own Facebook page, I've investigated what gave this kind of campaign afoothold and impact.In recent decades the Internet and social media has grown in an explosive pace and createda new arena for social interaction. The technological development has created newopportunities for global campaigns and mobilization. Today the internet and social mediaare used as a major source of information in society, as information is spread globallydirectly and you reach a larger audience than you could ever have before. In autumn 2017,the #Metoo campaign was discovered to highlight sexual harassment and a powerstructure in which women subordinate to men. The campaign was spread in social mediavia a hashtag and had been used by 4.7 million people it’s first day.Through this study, the #Metoo-campaign is analyzed and discussed based on thecampaign's Facebook page. An insight into what the senders want with the campaign andhow they work is given and discussed with theories of social movements, social media,power and gender.

Vår kandidatuppsats, Rå men hjärtlig - en kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats baseras på hur kvinnor i ledande positioner upplever sina förutsättningar och villkor i en mansdominerad organisation. Vidare syftar undersökningen till att  redogöra för hur organisationen upplevs arbeta med jämställdhetsfrågor. Intresset för genomförandet av undersökningen grundas i vår egen nyfikenhet av ledarskapet. Ytterligare ville vi få en förförståelse för vad ledande kvinnor kan tänkas möta med utgångspunkten att vara i minoritet. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande kön och genus men även jämställdhet. Genomgående teorier för undersökningen är Doing gender och mannen som norm. Majoriteten av teorierna valdes ut innan insamling av det empiriska materialet. Strategier kvinnor utvecklar på mansdominerade arbetsplatser har tillkommit efter datainsamlingen. En kvalitativ undersökning med semi-strukturerande intervjuer genomfördes i en global industrikoncern i Sverige. Tio (10) kvinnor i ledande positioner från tre (3) olika affärsområden och olika hierarkiska nivåer deltog. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats tenderar att möta olika typer av motstånd eftersom att de ofta bedöms utifrån den manliga normen. En organisation kan tillskriva kön olika stereotypa föreställningar vilket de själva har svårt att upptäcka eftersom att det normaliseras i den rådande kontexten. Det framkommer att jargongen kan vara väldigt hård och att en kvinna i ledande position förväntas tåla lite. Resultatet talar även för att de kvinnor som känner sig accepterade trivs mycket bra på sin arbetsplats, att vara accepterad är således betydelsefullt. / Our graduate study is based on how women in senior positions experience their prerequisites and conditions in a male-dominated organization. Furthermore, the survey aims at explaining how the organization is working with gender issues and gender equality. The interest in this subject is based on our own curiosity towards leadership. In addition, we wanted to get an understanding of what women in senior positions might experience with the assumption that they are in minority. The theoretical frame of reference consists of theories, concepts and previous research on gender and gender equality. Significant theories for the survey are Doing gender and Man as a norm. The majority of the theories were chosen before the empirical material was collected. Strategies women develop on male-dominated workplaces have been added after the data collection. A qualitative survey with semi-structured interviews was performed in a global industrial group in Sweden. Ten (10) women in senior positions from three (3) different business areas and different hierarchical levels participated. The results of the survey show that women in senior positions in a male-dominated workplace tend to face different types of resistance, because they are often judged based on the male norm. An organization can attribute gender to different stereotypical performances, which they themselves find difficult to detect because it is normalized in the context. It appears that the jargon can be very rough and a woman in a senior position is expected to withstand a little roughness. The result also shows that the women who feel accepted enjoy their workplace, that is also why being accepted is important.

This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.

Studien syftade till att undersöka studenter vid Örebro universitets uppfattningar om allvarlighetsgraden av fysiskt våld, som utförs i nära heterosexuella parrelationer, beroende på könet på förövaren. Uppfattningarna undersöktes genom en webbaserad enkätundersökning innehållande vinjetter med fiktiva scenarion. Respondenterna (N = 107) fick ta del av ett scenario där förövaren antingen var en man eller en kvinna. Respondenterna tillhandahölls frågor tillhörande scenariot för att mäta uppfattningarna. Resultatet av studien visade signifikanta resultat gällande allvarlighetsgrad av våldet baserat på förövarens kön. Studenterna uppfattade situationen allvarligare när mannen var förövare gällande; 1) syn på incidentens allvarlighetsgrad, 2) syn på förövaren och 3) syn på den utsatta. Studiens resultat diskuterades med teoretisk utgångspunkt i könsmaktsordningen. Förståelsen för hur förövarens kön påverkar uppfattningarna om allvarlighetsgraden av våldet är viktigt för att förstå våld i nära relation som ett samhällsproblem i syfte att arbeta brottsförebyggande. Ökad kunskap inom området bidrar till att minska diskriminering och stigmatisering gällande förövare och utsatta oberoende av könstillhörighet. / The aim of this study was to examine students’ at Örebro University perceptions regarding the severity of physical violence in heterosexual intimate relations based on the gender of the perpetrator. The perceptions were examined through a web based survey containing vignettes with fictional scenarios. The participants (N = 107) received a scenario where the perpetrator was either male or female. The participants were then provided with follow up questions to measure their perceptions of the scenarios. The result of the study showed significant results regarding the severity level of the violence based on the gender of the perpetrator. The students' perceptions showed that the situation was considered more severe when the male was the perpetrator regarding; 1) severity of the situation, 2) perception regarding the perpetrator and 3) perception regarding the victim. The results of the study were discussed in relation to the theory of gendered power structures. The comprehension of how the gender of the perpetrator correlates with perceptions of severity of violence is important in understanding intimate partner violence as a societal issue in order to be able to prevent it. Increased awareness in the field contributes to reducing discrimination and stigmatization regarding perpetrators and victims, regardless of their gender.

This essay examines two different female political leaders' ways to top positions. Even though it is over a century since women received voting rights in both the United Kingdom and Sweden, quite few women leaders have reached top positions. The purpose of this essay is to find explanation factors to why Margaret Thatcher succeeded to reach the top and why Anna Kinberg Batra did not. The method in this essay is a comparing case study between Great Britain's Margaret Thatcher and Sweden's Anna Kinberg Batra and it is analysed through Jane S Jensens theory that tries to give explanations behind the low representation of female political leadership. Yvonne Hirdmans gender theory is also a part of the analytical framework. The result of this study offers several factors as helpful for succeeding in reaching top positions such as growing up in a supportive family, having an attitude that gender would not be an obstacle and to be able to step outside one’s gender role seems essential to reach the political leadership as a female.