Denna uppsats avser att undersöka och kartlägga från ett genusperspektiv hur en könsmaktsordning och patriarkala strukturer påverkar och bidrar till att traditionen chaupadi följs. Det är en tradition där kvinnan antas vara oren och bringar otur kring sin omgivning och bör därför i vissa fall bo i en menshydda under sin menstruation. Detta är olagligt i Nepal och denna uppsats avser därför att undersöka förklaringar till varför traditionen följs trots en lagstiftning som förbjuder praktiken. Uppsatsen utgår ifrån att det finns en rådande könsmaktsordning och patriarkal struktur som påverkar och även har en del i att traditionen, trots lagstiftning, följs. I materialet som presenteras i uppsatsen anses även skam och stigmatisering av både kvinnan och menstruation har en roll i chaupadi och detta undersöks även utifrån ett genusperspektiv. / This essay aims to examine and sort out from a gender perspective how a gender order and patriarchal structure effect and contribute to the tradition of chaupadi. Chaupadi is a custom where the women is perceived to be impure and brings misfortunes for her surroundings when menstruating. Because of this she is prompted to stay in a menstrual hut during her period. This custom has been illegal in Nepal since 2005. This essay intends to sort out explanations for why the custom to continue to get practiced even though it has been illegal for 15 years. This study assumes that there is an existing gender order and patriarchal structures that affect and influence the custom and uphold the practice even though there is a law against it. In the material that is presented in the essay, shame and stigma attached to the female menstruating body play a central part in the enforcement, and in the upholding, of the custom. This is also analyzed form a feministic perspective.

The purpose of the study is to understand different aspects of women's feelings of insecurity when navigating in public areas with a focus on their own place of residence. We highlight some factors that affect the feeling of insecurity, such as environmental factors, previous experiences or the risk of being exposed to xenophobia or sexism. We are also interested in how women handle their insecurity and how insecurity is affected by power structures such as the gender power gap and white privilege. It appears that all of the respondents behave vigilantly towards other people, especially men, when they are in public. This vigilance is expressed in different ways depending on the situation and the positions of the different respondents. The interesting thing is that this vigilance seems to be present regardless of whether the respondents describe themselves as safe or unsafe in public. Another important aspect that is highlighted is how the feeling of security increases when the respondents feel that they can identify with people they meet on the street, as it gives a feeling of inclusion. / Studiens utgångspunkt är att förstå olika aspekter av kvinnors känsla av otrygghet när de rör sig i offentliga rummet med fokus på den egna bostadsorten. I vår studie lyfter vi in några faktorer som har påverkan på otrygghetskänslan, såsom miljömässiga faktorer, tidigare erfarenheter eller risken att bli utsatt för främlingsfientlighet eller sexism. Vi har vidare intresserat oss för hur kvinnor hanterar sin otrygghet och hur otryggheten påverkas av maktstrukturer som könsmaktsordningen och vithetsnormen. Det framkommer att samtliga av respondenterna bär på en vaksamhet gentemot andra människor, i synnerhet män, när de rör sig i det offentliga rummet. Denna vaksamhet uttrycker sig på olika sätt beroende på situation och de olika respondenternas positioner. Det intressanta är att denna vaksamhet verkar finnas närvarande oavsett om respondenterna beskriver sig själva som trygga eller otrygga i det offentliga rummet. En annan viktig aspekt som lyfts fram är hur trygghetskänslan ökar när respondenterna upplever att de kan identifiera sig med personer som de möter på gatan, då det ger en känsla av inkludering.

Denna studie är en kvalitativ studie med metodansatsen textanalys. Intentionen är att undersöka hur köns- och genusframställningar kommuniceras i nutida populära barnlitterära verk för yngre elever. Studien diskuterar hur implicita och explicita budskap förmedlas i barnlitteratur, genom att undersöka skönlitteratursmaterialets didaktiska potential i värdegrundsarbetet för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022). Studiens syfte uppnås genom en kritisk diskursanalys med fokus på huvudkaraktärerna och några utvalda bikaraktärer med ett kön- och genusperspektiv. Det teoretiska ramverket i studien består av flera olika diskursanalytiska perspektiv. Den analysmetod som har tillämpats vid analys av textmaterialet är Faircloughs tredimensionella modell. Studien inkluderar även en bildanalys för att undersöka bildernas kommunikation och en multimodal analys för att granska samspelet mellan text och bild. Bildanalysresultatet visar att en konventionell tolkning kan göras om karaktärernas könstillhörighet genom att granska karaktärernas kroppsfärger, ögon och om karaktären har eller inte har ögonfransar. I resultatet framkommer det att kvinnliga respektive manliga könsnormer och könsmönster förmedlas i materialet.

The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

Följande arbete är en studie kring mediers reproduktion av könsstereotypa framställningar inom reklam. Genom att låta tidigare discipliner såsom medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap, feminism och sociologi inneha en central roll, ämnar studien komma närmare en förståelse för hur djupt rotade och kulturella koder kring kvinnlighet och manlighet bidrar till en rådande könsmaktsordning. Där normer för kvinnligt och manligt mode anknyts till förgivettagna könsroller, vilka reproduceras och upprätthålls av reklambranschen. Syftet med arbetet är således att undersöka på vilka sätt Åhléns, självuttalat, ifrågasätter dessa könsnormer och utmanar dem genom sin modekampanj ”Bryt klädmaktsordningen”. Frågeställningar som besvaras rör på vilka sätt Åhléns genom sin modekampanj ifrågasätter varför manlig klädsel förknippas med mer status och makt än traditionellt kvinnlig, vad som talar för att modekampanjen är normbrytande. Vad i modekampanjen, beroende på vår kulturella kontext, blir normbrytande ifråga om maktstrukturer kring kön? Samt hur Åhléns val av kända profiler i modekampanjen kan motiveras och används som symboler för normbrytande i relation till kön och mode. Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk tillsammans med en semiotisk analys av Åhléns modekampanj i film och tryckt format. Vidare diskuteras resultatet av studien som visar att Åhléns modekampanj endast ifrågasätter könsnormer ur hänsyn till ett konsumtionsmål. De normbrytande budskapet är diffust, men framgår genom text och tal. Rent visuellt framgår de kända profilerna som normbrytande klädda endast jämte varandra. Resultatet visat att det krävs stereotypt manliga män och stereotypt manliga kvinnor för att våga sig över könsgränserna ur en kapitalistisk agenda. Med följande arbete vill vi bidra till det genusvetenskapliga fältet inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Arbetet är menat att belysa hur reklam som medium användas för att påverka samhället; makten att influera människans förhållande till könsnormer och hur budskapsförmedlingen av detta är kontextuellt bunden.

Metoo-rörelsen startade 2017 när kvinnor inom flera olika branscher offentligt berättat att de utsatts för sexuella övergrepp (SÖ) och sexuella trakasserier (ST). Metoo möttes med både hyllningar och kritik, och vi önskar därför undersöka vilka faktorer som påverkar allmänhetens inställning till metoo. Vi har undersökt detta via en explorativ enkätstudie med ett bekvämlighetsurval med 288 kvinnor och 119 män, där medelåldern är 25 år. Vi har fyra hypoteser; kvinnor kommer vara mer positiva till metoo än män, de som i hög grad tror på könsmaktsordningen kommer vara mer positiva till metoo, de som tycker att SÖ är mycket allvarligt kommer vara mer positiva till metoo, samt att de som har egna erfarenheter av SÖ kommer vara mer positiva till metoo.  En stegvis regressionsanalys, med stöd till metoo som beroendevariabel, visade att samtliga variabler har ett signifikant förklaringsvärde, där tro på könsmaktsordningen är viktigast. Detta innebär bland annat att ideologi är en starkare prediktor än kön. Det betyder att män som tror mer på könsmaktsordningen är mer positiva till metoo än kvinnor som tror mindre på könsmaktsordningen, trots att metoo främst är en rörelse för kvinnor. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande hur allvarligt de tycker att SÖ är. Sammanfattningsvis ser vi att inställning till metoo har starka samband med ställningstaganden relaterade till ideologi och feminism, och resultaten kan användas för att bättre förstå människors reaktioner i dessa sammanhang. / The metoo movement started in 2017 when women in different fields of work spoke out about being victims of sexual assault and sexual harassment. Metoo was received with both tributes and criticism, and therefore we wish to examine which factors affect the public's attitudes to metoo. We investigated this through an explorative survey study with a convenience sample of 288 women and 199 men, with an average age of 25 years. We have four hypotheses; women will be more positive to metoo compared to men, those who strongly believe it exists a gender order will be more positive to metoo, those who think sexual assault is very severe will be more positive to metoo and those who have experienced sexual assault will be more positive to metoo. A stepwise regression analysis, with support to the metoo movement as the dependent variable, showed that all variables had a significant impact, where belief in the gender order was most important. Ideology is thus a stronger predictor than sex. That means that men who believe in the gender system are more positive to metoo than are women that do so to a lesser extent, in spite the fact that metoo is mainly a movement for women. There was no significant difference between women and men regarding how severely they viewed sexual assaults. In summary, we found that attitudes to metoo are strongly connected with standpoints related to ideology and feminism, and the results can be used to better understand people's reactions in these contexts.

<p>När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.</p>

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform. Den är baserad på mina egna erfarenheter och mina erfarenheters möte med olika teoretiska perspektiv och teorier. Att skriva uppsatsen i formen av en erfarenhetsbaserad vetenskaplig essä har hjälpt mig att låta mina erfarenheter möta teoretiska perspektiv och därigenom se mina egenupplevda händelser ur nya perspektiv. I uppsatsens reflekterande del använder jag mig av flera olika teoretiska perspektiv för att kunna få perspektiv på mitt dilemma och nå min frågeställning. Jag inleder uppsatsens reflekterande del med en historisk beskrivning av mannen i den svenska förskolan. Jag beskriver även pedofildebattens ursprung. Med hjälp av olika forskares tankar kring genus, intersektionalitet, maskulinitet och könsmaktsordning reflekterar jag över mitt och de personers handlande som beskrivs i min inledande berättelse. / My essay is about the experiences I have as a male teacher in preschool and how they have influenced me as a male teacher in preschool and my self-experienced events that have influenced me in my professional capacity. The common denominator in my perceived events I describe is that I encounter ideas about the male teacher as a mediator of values that are either seen as good, or as a threat. My dilemma is that I as a male teacher may relate me to generalizations about men as potential pedophiles but also generalizations about men as the norm creation and authoritative actor in a female-dominated environment. The essay's main aim has been to identify the problems and highlight different perspectives of male teachers in preschools. My essay spans a period from the late 1990s to today.The essay is written in a scientific essay form. It is based on my own experience and my experience entities meeting with different theoretical perspectives and theories. Writing the essay in the form of an evidence-based scientific essay has helped me to let my experiences meet theoretical perspective and thereby make my own perceived events from a new perspective. In the essay reflective part, I use several different theoretical perspectives in order to gain perspective on my dilemma and reach my issue. I begin the essay reflective part with a historical description of the man in the Swedish preschool. I also describe pedophile debate origin. Using different researcher’s ideas about gender, intersectionality, masculinity and gender power structure, I reflect on my actions and the persons described in my initial story.

This master’s thesis looks at discourses that use the pronoun ”hen”. The media debate in Sweden over this pronoun in 2012 started in connection with the publishing of a children’s picture book: Kivi och monsterhund, by Jesper Lundqvist and Bettina Jansson. The essay investigates how eight librarians, who take an interest in and work with gender issues, talk about the pronoun hen and about this picture book and other books that have characters which are not named as a sex/gender. The essay takes a discursive perspective on reality and on the construction of knowledge and carries out a discourse analysis of the librarians’ talk in the qualitative interviews that were made for this study. In the analysis of these interviews Yvonne Hirdman’s theory of the gender system takes a central part. The result of the analysis is seven discourses that are central to the librarians talk about books and gender and where the pronoun hen is a focus or a related issue. The essay argues that gender categorization is a dominant discourse in our western society and that certain uses of the pronoun hen, especially the discourse named as the Human-discourse, challenges this domination. The discourses that most librarians used were within the reasoning of the dominant discourse of gender categorization. A conclusion is that the meaning of the pronoun hen is not determined by any one discourse but that there may be a political intervention working towards integrating the pronoun hen into the dominant discourse of gender categorization and thereby neutralising the pronoun.