<p>Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande.</p> / <p>The background of this study emanates from individuals’ change in relation to their social context, such as leisure time activities, family, and friends, which they participate in and take part off. This study takes it starting point in examining the possible influence of advanced studies in higher education on personal development. The aim is to investigate whether there is any relation, on basis of the student’s motivation for higher studies, between higher education and the way to self-realization. The empirical data consists of interviews with students, from different faculties at the University of Karlstad, who has at least 2 years (80 credit points) of university training off which 60 points concern of specific scientific subject. The interview questions address the relationship between the student and their family and friends. Personal development has been assessed in relation to Charles Taylor’s self-realization theory. The analysis shows that the influence of higher education on self-realization varies. Most respondents in the survey group experienced personal growth during their study time although their studies, in some cases did not seem to have had any effect. Some respondents did not experience personal growth at all.</p>

Under min praktikperiod på en skola har jag sett att det finns elever som har det svårare än andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan då av att försöka hjälpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka få kunskap om vad som gör att elever som går på ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslärare ha bättre beredskap att hjälpa de elever som har det svårt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjälp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ”omdöpta” fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen. Jag beskriver dem som Den osäkra eleven, Den självsäkra eleven, Den tvingande eleven och Den glada eleven. Deras avhopp gav olika konsekvenser för dem själva beroende på orsaken till avhoppet, deras välbefinnande har också varierat efter avhoppet. Med hjälp av deras berättelser och litteraturforskningen har jag kommit fram följande. Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd för att stödja eleven istället för att hamna i konflikt med dem. Detta innebär att läraren då bidrar till en bättre relation mellan läraren och eleven. På detta sätt kan läraren undvika att felaktigt bedöma en svagpresterande elev som ointresserad och undvika risken för att eleven kommer i skymundan. Vidare kommer arbetet fram till att eleverna skall stödjas och stimuleras för att själv ta initiativ och ansvar, och läraren ska uppmuntra eleven till medinflytande och medansvar över sin utbildning. Alla elever skall få möjlighet att vidareutvecklas. Läroplanerna förespråkar det självförverkligande mötet med eleverna. Detta innebär att det finns ett socialt samspel i klassrummet mellan eleverna och läraren.

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande. / The background of this study emanates from individuals’ change in relation to their social context, such as leisure time activities, family, and friends, which they participate in and take part off. This study takes it starting point in examining the possible influence of advanced studies in higher education on personal development. The aim is to investigate whether there is any relation, on basis of the student’s motivation for higher studies, between higher education and the way to self-realization. The empirical data consists of interviews with students, from different faculties at the University of Karlstad, who has at least 2 years (80 credit points) of university training off which 60 points concern of specific scientific subject. The interview questions address the relationship between the student and their family and friends. Personal development has been assessed in relation to Charles Taylor’s self-realization theory. The analysis shows that the influence of higher education on self-realization varies. Most respondents in the survey group experienced personal growth during their study time although their studies, in some cases did not seem to have had any effect. Some respondents did not experience personal growth at all.

People with positive affect seem to have great advantages in life. Goal achievement, the main cause of well-being for all organisms, seem to be a typical trait of these people. The purpose of this study was to examine (i) what influences positive affect, (ii) the relation between positive affect and goal achievement, and (iii) characteristics of individuals with positive and negative affect. Five individuals with self-rated positive affect and two with negative were interviewed. The responses were classified in fifteen themes. Results showed that positive and negative individuals differed regarding over life time personality type; level of energy, a secure childhood; the base of self-esteem, and attitude. Depending on attitude the informants considered themselves self-fulfilled or not. The factors determining positive affect is in agreement with Lyubomirsky´s theory of primary factors for chronic happiness level. In conclusion, primarily a secure childhood seem to have a significant impact on self-esteem and self-fulfilment, which is the core factor of well-being.

No description available.

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett komplext berättarverktyg som drömsekvenserkan användas för att förstärka och förtydliga en films tema. Filmerna som analyseras är La LaLand (2016) och The Shape of Water (2017). Från detta perspektiv undersöks funktionen hoskaraktärernas samt mise-én-scénes attribut och hur de bidrar till gestaltningen avexempeltemat självförverkligande. Drömsekvenserna i filmerna tolkas i sammanhanget somalternativa och intertextuella världar som samlar tematiska element från hela filmen ochåterrepresenterar dem i ett koncentrerat format. Uppsatsen argumenterar att drömsekvensernaförstärker behandlingen av tematiken också genom att de fungerar som utrymmen förkaraktärerna att fullborda sina inre mål och utveckling eller tillåtas en inblick i vad som hadekrävts av dem för att lyckas.

The aim of this study is to get a better understanding of why people turn to astrology in todays secularized Sweden. More specifically, the purpose of the study is to investigate whether astrology functions as a mean of self-fulfillment in the pursuit of a deep self. Petteri Pietikäinen's five aspects of the deep self were used as theory in the study to define the concept of the deep self. To conduct the study, qualitative semi-structured interviews were used. Eight astrologically interested individuals participated in individual interviews. The result shows that astrology plays a function in all aspects of a deep self. How and when the respondents turned to astrology looked different. With everything from divination, narrative about the past and as maps of the deep self.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Denna studie har en fenomenologisk utgångspunkt och syftar till att belysa unga vuxnas erfarenheter när det gäller att hamna i flow. Detta analyseras med stöd av behovs- och flowteorin. Ambitionen för arbetet är att tydliggöra skolans möjligheter att använda flow i estetisk verksamhet. Jag har utifrån semistrukturerade intervjuer med tidigare estet/media elever analyserat och tolkat det insamlade materialet och presenterat resultatet i ett abstrakt 3-dimentionellt serietidnings inspirerat konstverk på Konstfacks vårutställning 2022. De övergripande forskningsfrågorna som ställs är följande:Vilka erfarenheter och tankar har tidigare estet/media elever om flow?Hur kan olika behov påverka flowupplevelsen?I studien framkommer det att hur förutsättningarna för flow kan varierar från person till person. Resultaten visar att informanterna såg flow som något positivt och flera längtade till att få uppleva det igen då det kunde bidra med självförtroende, styrka och effektivitet. Det finns indikationer på att lärare och skola kan öka förutsättningarna för flow genom att tillgodose exempelvis behov av trygghet och självkänsla.