<p>Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag.</p> / <p>This paper discusses Arne Naess’ theory of deep ecology. It investigates the structure of deep ecology and what conditions a theory has to fulfil to be a deep ecology. The paper demonstrates differences between deep ecology and shallow ecology on a practical level. The paper presents a criticism put forward by Warwick Fox which focuses on the deepness of deep ecology, and an answer from Arne Naess on this criticism. The author of this paper finds Fox’ criticism not quite convincing, and that Naess’ answer is too weak.</p>

Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag. / This paper discusses Arne Naess’ theory of deep ecology. It investigates the structure of deep ecology and what conditions a theory has to fulfil to be a deep ecology. The paper demonstrates differences between deep ecology and shallow ecology on a practical level. The paper presents a criticism put forward by Warwick Fox which focuses on the deepness of deep ecology, and an answer from Arne Naess on this criticism. The author of this paper finds Fox’ criticism not quite convincing, and that Naess’ answer is too weak.

I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur individer upplever den frivilliga omställningsprocessen. För att besvara syftet genomförs kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Respondenterna upplever sin omställningsprocess som tillfälligheter och möjligheter, begränsningar och hinder samt framtidstro. Skälen som anges tematiseras utifrån livspusslet, flykt och självförverkligande. Respondenterna beskriver och reflekterar vidare om det stöd de haft och behövt under omställningsprocessen. Resultatet analyseras mot teorierna, planned happenstance, life-span och sociodynamisk vägledning, för att öka vår förståelse kring hur respondenterna påverkas och hanterar den frivilliga omställningen. I och med den föränderliga arbetsmarknaden ökar omställningsprocesser i samhället vilket innebär att behovet av vägledning ökar. Resultatet i vår studie visar dock att det finns stor okunskap kring vad studie- och yrkesvägledning innebär. Vi avslutar studien med att ställa oss frågan; vart vänder man sig om man varken är arbetslös eller student? / The purpose of the study is to examine how individuals experience the voluntary career changeprocess. To answer the purpose, qualitative interviews are conducted with eight respondents. The respondents experience their voluntary career change process as happenstances and opportunities, limitations and obstacles, and faith in the future. The reasons given are thematicized based on the life challenges, flight and self-realisation. The respondents describe and reflect further on the support they had and needed during the career change process. The results are analysed against the theories of planned happenstance, life-span and sociodynamic counselling to increase our understanding of how the respondents are affected and manage the voluntary career change. With the changing labour market, career change processes in society increase, which means that the need for guidance increases. However, the results of our study show that there is great ignorance about the means of guidance counsellors. We conclude the study by asking the question, where do you turn if you are neither unemployed nor a student?

<p>Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går.</p> / <p>Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how <em>working life</em> and <em>private sphere</em> are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger & Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.</p>

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger &amp; Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går. / Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how working life and private sphere are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger &amp; Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av.   Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade poliser?   Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade poliser.   Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign. Insamlingen av material har gjorts genom semi-strukturerade telefonintervjuer. Respondenterna bestod av nyexaminerade poliser.   Resultat och slutsatser: Studien visade på att de interna tillsammans med externa drivkrafterna bidrar till den högsta motivationen. Poliserna drevs i större grad av att hjälpa individer och samhället i stort, snarare än för sin egen vinning. Den externa motivationsfaktorn som efterfrågades mest var erkännande och uppskattning från kollegor och ledning. / Background: Motivation is important to push you to action which is something that everybody has experienced. Regardless what kind of action it is, there is always some kind of driving force behind it. We found motivation factors in the public sector as very interesting and especially within the police force, with their unique job assignments. This resulted in that we wanted to examine what motivates policemen.   Research question: What motivation factors instigate newly graduated policemen?   Purpose: The purpose with this study is to seek an understanding of what motivates newly graduated policemen.   Methodology: The study that has been done is performed with a qualitative research design. The received material has been conducted through semi-structured telephone interviews. The respondents consisted of newly graduated policemen.   Results and Conclusions: The study illustrates that intrinsic together with extrinsic driving forces contributes to the highest motivation effect. The policemen were driven in a higher degree when they helped individuals and the society as a hole rather than for their own interest. The extrinsic motivation factor that was most demanded was recognition and appreciation from their colleagues and by their management.