No description available.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-världen, mellan forskare och yrkesverksamma både i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare använda olika begrepp och ibland också likställa dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dålig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgränsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svårigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var något som Harlow redan 1976 anande då han vid det tillfället fann 472 olika definitioner av PR. Sedan dess har fler definitioner och begrepp tillkommit och spekulationer finns kring om detta beror på en ung profession, dess dåliga rykte, koppling till negativa aktiviteter eller utvecklingen av den nya tekniken.   Studiens syfte är att se likheter eller olikheter i forskares och yrkesverksammas syn på PR-forskningen, branschen och definitionen av PR.     Detta syfte utmynnade till tre frågeställningar; Hur beskriver respondenterna PR? Vad är respondenternas syn på PR-forskningen? Vad är respondenternas syn på utövandet av PR?   Teorin i studien går igenom bakgrundsfakta om PR, olika begrepp i andra länder samt i Sverige. Vidare beskrivs olika perspektiv på forskning och bransch samt utvecklingen av denna. Sist berörs PR som yrkesroll och dess funktioner och utveckling samt påverkan av nya medier.   Studien är baserad på en kvalitativ metod, samtalsintervjuer, med fem forskare och fem yrkesverksamma inom PR-branschen med en tydlig koppling till PR.   Resultatet visar en mångfacettering och splittring både inom forskning och inom praktik. Både forskare och yrkesverksamma har ett enskilt ”favorit”-begrepp men förhöll sig även till andra begrepp. De lade dock in olika innebörder i dessa vilket enligt resultatet visar på en otydlighet hos respondenterna. Det fanns också en delad mening kring om det ska vara tillåtet att översätta PR till egna begrepp eller inte, då viktiga bitar av PR’s innebörd kan gå förlorade när man översätter ett begrepp. Forskningen har en väldigt viktig roll enligt studiens resultat och den viktigaste forskningen är enligt resultatet forskning som har cocreational perspective och ett kritiskt perspektiv. Respondenterna är tydliga i sina svar angående vilken roll de anser att PR har för de yrkesverksamma. De flesta menar att de viktigaste arbetsuppgifterna är att skapa och bevara relationer till organisationerna. Respondenterna tror inte att det kommer att bli ett problem med att studenter kommer ut i arbetslivet med olika PR-begrepp, att den största förvirringen istället blir för de som ska anställa, att de måste förstå skillnaderna mellan utbildningarna och innebörden av själva begreppet. På så sätt kan de välja ut den kompetens de eftersträvar då sättet att se på PR och valet av vilket PR-begrepp man använder kan variera mellan olika lärosäten. Resultatet visar också att ny teknik och sociala medier har förändrat förutsättningarna för kommunikation och PR under de senaste åren, vilket innebär en del problem men också många möjligheter för de yrkesverksamma inom branschen.

The aim of this study is to investigate and understand the current political situation in Bosnia and why it not has been improving. The failed democratic process and the country's current continuing problems are studied through factors that deal with the country's ethnic diversity and the problematic constitution after the Bosnian war which separates the country. In this paper, a case study is used as the method, and by applying a reconciliation theory about the reconciliation process in Bosnia, the analysis shows that politicians, religious leaders and citizens show large cooperation problems and are holding back a democratic development in the country. Constitutional democracy is also used as theory, and the analysis in this study shows that this form of democracy can work in Bosnia after a reconciliation process. The conclusion of this study means that reconciliation is very important and must be implemented because no democratic improvement can be done without it. If there is no reconciliation in future Bosnia, it is more likely that the country will separate in two or more parts and that Bosnia as a state will not survive when the conflicts between the different ethnic groups in the country is so great.

SAMMANFATTNING Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Marknadsföring, FE3453, VT 2009 Författare: Viktor Hermansson och Patrik Wilson Handledare: Frederic Bill Titel: Varumärkessplittring – Att leva med två ansikten Bakgrund: Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt. Vi har i denna rapport samarbetat med ”Växjö Energi AB” då de upplever problem i arbetet med sina varumärken. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva en splittring av ett företags varumärke, samt skapa förståelse för hur varumärken splittras. Avsikten är också att härigenom skapa ett hjälpmedel för företag som upplever sitt varumärke som splittrat. Forskningsfrågor: Rapporten består av två forskningsfrågor och är följande; ”Hur har splittringen av Växjö Energi AB:s varumärke uppkommit internt i företaget? och ”Hur uppfattas företagets varumärken bland allmänheten och deras konsumenter?” Metod: Det empiriska underlaget innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa delen är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med personal från Växjö Energi AB. Den kvantitativa delen är baserad på en enkätundersökning med 100 respondenter bland allmänheten och konsumenter. Slutsatser: Vi kan konstatera att även om ett företags anställda inser vikten av varumärket och att de till och från är involverade i varumärkesarbetet är inte detta någon garanti för en framgångsrik identitet. Vår forskning visar på att man ständigt måste arbeta med varumärket och kontinuerligt involvera de anställda för nå dit. Vi kan även konstatera att en avsaknad av en uttalad kommunikation och varumärkesstrategi skapat en förvirring hos den övriga personalen på företaget och gjort att två olika varumärkesnamn existerar på företaget. Detta har inneburit att det skett en otydlig kommunikation gentemot allmänheten och konsumenterna. Slutsatsen av detta är således att varumärket Växjö Energi AB kan anses vara splittrat och företaget lider av att leva med två ansikten, Växjö Energi och VEAB. De båda varumärkena uppfattas såväl olika som lika av allmänheten och konsumenterna. Vid en fri association med varumärkesnamnet kunde en skillnad mellan de båda varumärkena påvisas och vid fasta givna svarsalternativ kunde vi se en mer likställd bild. Varumärkenas kärnvärden uppfattades relativt lika hos båda varumärkena, dock visade det sig att nära hälften av respondenterna inte visste att Växjö Energi och VEAB var samma företag.

<h1>SAMMANFATTNING</h1><p><strong>Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, </strong></p><p><strong>Marknadsföring, FE3453, VT 2009 </strong></p><p><strong>Författare:</strong> Viktor Hermansson och Patrik Wilson</p><p><strong>Handledare:</strong> Frederic Bill</p><p><strong>Titel:</strong><em> </em>Varumärkessplittring – Att leva med två ansikten</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Varumärken anses idag vara ett företags viktigaste tillgång och är ständigt ett ämne som diskuteras. Detta innebär att det är av stor vikt att förstå hur man bygger, underhåller och utvecklar ett varumärke. Att jobba efter en strategi i varumärkesarbetet sägs av flera författare vara av stor vikt, då detta arbete måste ske långsiktigt och man måste veta vad man vill uppnå med sitt arbete. Även om identiteten anses viktig är även allmänheten och konsumenternas uppfattning, alltså imagen, av stor vikt. Vi har i denna rapport samarbetat med ”Växjö Energi AB” då de upplever problem i arbetet med sina varumärken.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva en splittring av ett företags varumärke, samt skapa förståelse för hur varumärken splittras. Avsikten är också att härigenom skapa ett hjälpmedel för företag som upplever sitt varumärke som splittrat.</p><p><strong>Forskningsfrågor: </strong>Rapporten består av två forskningsfrågor och är följande; ”Hur har splittringen av Växjö Energi AB:s varumärke uppkommit internt i företaget? och ”Hur uppfattas företagets varumärken bland allmänheten och deras konsumenter?”</p><p><strong>Metod: </strong>Det empiriska underlaget innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa delen är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med personal från Växjö Energi AB. Den kvantitativa delen är baserad på en enkätundersökning med 100 respondenter bland allmänheten och konsumenter.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi kan konstatera att även om ett företags anställda inser vikten av varumärket och att de till och från är involverade i varumärkesarbetet är inte detta någon garanti för en framgångsrik identitet. Vår forskning visar på att man ständigt måste arbeta med varumärket och kontinuerligt involvera de anställda för nå dit. Vi kan även konstatera att en avsaknad av en uttalad kommunikation och varumärkesstrategi skapat en förvirring hos den övriga personalen på företaget och gjort att två olika varumärkesnamn existerar på företaget. Detta har inneburit att det skett en otydlig kommunikation gentemot allmänheten och konsumenterna. Slutsatsen av detta är således att varumärket Växjö Energi AB kan anses vara splittrat och företaget lider av att leva med två ansikten, Växjö Energi och VEAB.</p><p>De båda varumärkena uppfattas såväl olika som lika av allmänheten och konsumenterna. Vid en fri association med varumärkesnamnet kunde en skillnad mellan de båda varumärkena påvisas och vid fasta givna svarsalternativ kunde vi se en mer likställd bild. Varumärkenas kärnvärden uppfattades relativt lika hos båda varumärkena, dock visade det sig att nära hälften av respondenterna inte visste att Växjö Energi och VEAB var samma företag.</p>

Denna fallstudie avser att studera ifall arbetssättet med veckostruktur främjar ett proaktivt agerande för arbetsledare inom byggproduktion. Studien är genomförd på byggentreprenadföretaget Skanska Sverige under produktionsprocessen av ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, Nacka. Hantering av tidsbrist, både i såväl arbetet som i privatlivet, är en av de största utmaningarna som människor idag upplever. Om en ledare upplever brist på tid behöver ledarens vardag i ett första steg struktureras upp. En veckostruktur kan ses som ett verktyg för att öka ledares förfogande över sin arbetstid vilket främjar ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet är ett sätt att agera, där en ledare som är proaktiv agerar i förväg och planerat utifrån vad som ska ske framåt i tiden. Det proaktiva arbetssättet medför att ledaren planerar och kanske bättre kan förutse innan händelser sker. Ett omfattande problem för arbetsledare med veckostrukturer är att lyckas följa dem. Behovet av en veckostruktur inom byggproduktion existerar eftersom det skapar en grundstruktur kring arbetsledarens agerande, dvs. konkret vad arbetsledaren ska genomföra under en arbetsdag enligt sitt uppdrag. Avsaknaden av en fungerande veckostruktur medför att en för stor del av arbetsledarens arbetstid kräver improvisation, motsvarande oönskat reaktivt agerande där arbetsledaren agerar efteråt något har inträffat. Studien genomfördes som en fallstudie. Fallet som studeras är om veckostruktur som arbetssätt ökar en arbetsledares planerade proaktiva arbetstid och ifall detta på kort sikt leder till en bättre balans mellan planerad och oplanerad samt proaktiv och reaktiv arbetstid. Fallstudiens formuläruppdelning innebar att primärdata insamlades via både kvantitativa strukturerade enkäter och via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Tidsstudien pågick i sex veckor och studerade ett bekvämlighetsurval beståendes av sex arbetsledare inom byggnadsproduktion; samtliga verksamma inom samma företag och bostadsprojekt i Stockholm. Enkäten besvarades veckovis under hela tidsstudien vid totalt sex mättillfällen och intervjuer hölls vid två tillfällen. Studiens slutsatser påvisar att veckostruktur som arbetssätt ökar arbetsledarens proaktiva planerade arbetstid. 58 procent strukturerad arbetstid per vecka har i studien kunnat påvisats är möjligt att uppnå. Detta värde har baserats efter ett aritmetiskt medelvärde på respondenternas upplevelse av uppnådd del strukturerad tid per vecka. Vidare utifrån tidsstudien ser man flera indikationer som påvisar att konsekvenserna som reaktiva oplanerade aktiviteter medför minskar. Detta antyder på ett minskat reaktivt och ett ökat proaktivt agerande då andelen strukturerad arbetstid ökar. Av den anledningen kan man dra slutsatsen att arbetsledaren når en bättre balans mellan reaktiv och proaktiv arbetstid på kort sikt genom införandet av en veckostruktur som ökar den strukturerade arbetstiden. / This case study intends to study if a weekly planning structure promotes proactive behavior for supervisors in construction management. The study was conducted at the construction company Skanska Sweden AB during the production process of a new construction project in Stockholm, Nacka. Managing time constraints, both in work and in private, is one of the biggest challenges that people today face. If a supervisor experiences daily time constraints he or she must, as a first step, structure their time planning. A weekly planning structure can be used as a tool to increase the availability of supervisors’ working hours, which promotes a proactive working procedure. Proactivity is a way of acting, where a supervisor who is proactive acts in advance and plans on what will happen in the future. The proactive approach entails that the supervisor plans and anticipates before events occur. An extensive problem with weekly structures is to succeed in following them. The need for a weekly planning structure in construction management exists because it creates a basic structure for the supervisor's behavior, ie. concrete what the supervisor should accomplish during a working day according to his or her assignment. The lack of a functioning weekly planning structure entails that too much of the supervisor ́s work requires improvisation, corresponding to undesirable reactive behavior where the supervisor acts after something has happened. The study was conducted as a case study. The studied case is about weekly planning as a working procedure and if this procedure increases a supervisor’s planned proactive time, then this can, in the short-term, lead to a better balance between planned and unplanned time as well as proactive and reactive time. The case study’s mixed-mode survey methods meant that primary data was collected via both quantitative structured surveys and qualitative semi-structured interviews. The time study was carried out over a six-week period and studied a convenience sampling consisting of six supervisors in building production; all operating within the same company and the same building project in Stockholm. The questionnaire was answered weekly during the entire study on a total of six measuring occasions. The interviews were held on two occasions. The study's conclusions show that a weekly planning structure as a working method increases the supervisor's proactive planned working hours. Fifty-eight percent of structured working hours per week has been shown in the study to be achievable. This value has been based on an arithmetic mean value of the respondents' experience of the achieved structured time per week. Furthermore, based on the time study, there are several indicators that the consequences of reactive unplanned activities are diminishing. This suggests a decrease in reactive and increased proactive behavior as the proportion of structured working time increases. For this reason, it can be concluded that the supervisor achieves a better balance between reactive and proactive working hours in the short term through the implementation of a weekly structure that increases the structured working time.

No description available.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000. / During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.      Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning. Utöver ramberättelsen om Malins kris finns inslag av varierande textkaraktär som brev, dikter och dialoger som splittrar huvudberättelsen. Formens experimentella utförande polemiserar på detta sätt mot den traditionella romankonsten och förstärker temats kritiska tendens. Därav samverkar form och innehåll i ett ifrågasättande av samtidens förtryckande normer, reaktionära auktoriteter och traditionens “absoluta sanningar”.

The aim of this study is to provide information regarding the development of aDNA research. The essay also strives to distinguish eventual impact on previous and contemporary conceptions concerning Neanderthal and modern human genetic divergence and possible interbreeding between the two species. Relatively recent Neanderthal genetic research will provide a glimpse into future explorations. Hominin species, other than Neanderthals, will be excluded from this paper as well as morphological studies and modern human evolution theories. Nature, Cell, Science, American anthropologist are examples of important publications constituting the study’s source material generated through the mandatory literature search. Genetic data results reveal genetic divergence between Neanderthals and modern humans approximately around 270 000 to 440 000 years ago or 550 000 to 765 000 years ago. The estimations for genetic divergence continue to alter with the advent of additional data. Contemporaneous genomic data results show interbreeding between Neanderthals and modern humans which contradict some prior perceptions surrounding the subject. New engendered Neanderthal genomic data indicate further exploration concerning the Neanderthal inherited genes effect on modern day human biology and physiology. / Syftet med denna studie är att delge informativ upplysning kring utvecklingen av aDNA forskning. Uppsatsen strävar även efter att urskilja eventuell påverkan på föregående och nuvarande uppfattningar angående genetisk splittring mellan Neandertalare och moderna människor och möjlig korsning mellan de två arterna. Relativt ny genetisk Neandertal forskning kommer att ge en inblick i framtida utforskningar. Andra homininer, undantagsvis för Neandertalarna, kommer att exkluderad från denna uppsats liksom morfologiska studier och teorier kring den moderna människans evolution. Nature, Cell, Science, American anthropologist är exempel på viktiga publiceringar som utgör studiens källmaterial vilket genererats genom den obligatoriska litteratursökningen. Genetiska data resultat visar genetisk splittring mellan Neandertalare och moderna människor proximalt kring 270 000 till 440 000 år sedan eller 550 000 till 765 000 år sedan. Beräkningarna för genetisk splittring ändras kontinuerligt på grund av ankomsten av nytillkommande data. Nya genomiska data resultat visar korsning mellan Neandertalare och moderna människor vilket motsäger en del föregående föreställningar kring ämnet. Ny framställd Neandertal genomiska data indikerar vidare utforskning av de ärvda Neandertal genernas möjliga påverkan på den moderna människans biologi och fysiologi.