Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs. Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet. Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter. Det framkom i resultatet att etiska värderingar ofta underskattas på grund av att sjuksköterskor i högre grad prioriterar medicinska åtgärder, vilket ledde till att god omvårdnad i vissa fall försummades då det tenderade att inte erkännas och därmed inte sågs som något produktivt. Upplevelser av hinder för tillämpning av etisk kompetens förekommer i en majoritet av studierna vilket anses bero på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor har teoretisk kompetens om vad som är etiskt rätt att göra men omsätter inte alltid denna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskor får heller inte möjlighet att lyfta fram etiska frågor i daglig vårdkontext. Sensibiliteten visar sig vara en återkommande aspekt i utövandet av god vård. I flera studier framkommer att det föreligger ett behov av etisk kompetensutveckling. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd i Lévinas teori om etisk sensibilitet samt konsensusbegreppet vårdande. / Background: Nurses' have an ethical responsibility for their actions and assessment within health care. Ethical competence is part of the nurses profession. Aim: The purpose of this literature review was to examine how nurse’s ethical competence can be described. Method: This literature review is based on twelve scientific articles on nursing that have been read repeatedly and key findings were identified regarding nurses´ ethical competence. Each study was summerized and results concluded two main identified themes. Subsequently, new sub-themes arose where results are presented. Results: The results explain the ethical competence and its components. It appears in the results that ethical values are underestimated because nurses’ seem to value medical priorities higher, which in turn leads to a lack of focus on providing good care because it tends to be unrecognized and therefore not seen as something productive. Perception of barriers for the use of ethical competence appears in a majority of the studies. The main factors identified are lack of time and heavy workload. It was also clear that nurses’ have theoretical knowledge on what is ethically correct but have problems applying this in their daily work. Nurses’ are not given the opportunity to highlight ethical issues in a daily care context. Sensitivity is an important aspect in the practice of giving high quality care. In several studies, the need for further education within ethical nursing was identified. Discussions: The results are discussed on the basis of Lévinas theoretical approach comprising of ethical sensibility, and caring.

När musiken blir digital får den möjlighet att arkiveras och kommuniceras på nya vis genom bland annat sociala medier och musikströmningstjänster. För att hantera de stora digitala musikbiblioteken används ofta algoritmer vilka arkiverar och profilerar användare. Då algoritmers primära funktion är att behandla information och data utefter förutbestämda mönster, blir föreningen med digital musik som konstform intressant att studera. Studien syftar till att undersöka hur ungdomar mellan 16-18 år förhandlar sin relation till digital musik vilket kommuniceras med hjälp av musikströmningstjänster och algoritmer som digitala verktyg. Med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket, ”the fast”, ”the slow” samt algoritmer som rekommendationssystem och gatekeepers, är studiens syfte att undersöka ungdomars relation till digital musik. Studien utgår ifrån fyra utförda kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar mellan 16-18 år, vilka transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens syfte och frågeställningar är formade efter intervjumallen och den tematiska analysen. Analysen av materialet är strukturerad efter den tematiska analysen med fem rubriker; Postdigital sensibilitet, beteende, algoritmer, digital musik samt det personliga verket. I analysen vävs intervjupersonernas intersubjektiva åsikter ihop med det teoretiska ramverket som svarsunderlag till studiens frågeställningar. Analysens resultat visar att intervjupersonernas relation till digital musik förhandlas genom musikströmningstjänster och algoritmer, vilket påtvingar en acklimatisering av deras beteende och lyssnarstrategier. Kopplingar kan därigenom fastställas mellan intervjupersonernas beteenden och teorierna om postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket samt ”the fast”. Det gigantiska digitala musikbiblioteket gör att intervjupersonerna utvecklar nya lyssnarstrategier vilket ifrågasätter om de kan bli berörda av musiken, då kopplingen till ett konstnärligt verk blir oskarp. Det påvisas även att intervjupersonerna utvecklat ett syn på musik som en produkt vilken konsumeras utefter behov.

Syftet med studien är att jämföra Sex and the City med And just like that för att se om kvinnors representation har förändrats över tid men också för att se hur kvinnorna i uppföljaren förhåller sig till dagens normer. Med hjälp av Roland Barthes (1964/2016) semiotiska begrepp som index och symbol och Barthes (Hall 2013) läran om tecken, genomfördes en semiotisk analys för att få en djupare förståelse för de olika karaktärerna och deras representation. Studiens teoretiska ramverk innefattar Richard Dyers (2009) teori om stereotyper, Stuart Halls (2013) representationsteori samt Rosalind Gills (2007) och Angela McRobbies (2004) teori om postfeminismen. Resultatet av studien visar att Sex and the City gestaltar kvinnorna utifrån tydliga stereotyper. Samtidigt framgår det att serien är från en tid då postfeminismen är dominerande i samhället, där frågor som självständighet och sexuelltfrigörande är framträdande. I And just like that, visar resultatet att serien har anpassat sig mot dagens normer. Exempelvis har skaparen av serierna Darren Star (HBO Max u.å) lyckats anpassa kvinnorna mot de normer som råder, genom att plocka in karaktären Che för att få Miranda att utforska sin sexualitet och Carrie för att använda nya termer som “hen”.

No description available.

This study contributes to the particular field of emotional history by exploring collective social attitudes towards affective expression. Here, the passionate behaviour of Swedish Prince Frederick Adolph is witnessed and evaluated by the country’s royal court during the eighteenth-century. The perspective on contemporary elite ideals is influenced by Barbara H. Rosenwein’s theory of “emotional communities”. By methodologically discerning the moral values in aristocratic and royal diaries, one can fruitfully analyse the group’s normative emotional ideas. Resulting from this thesis is an understanding of the royal court’s approval of the prince’s apparent sincere sensitivity and the disapproval of his passionate ways. Also, the importance of the culture of sensibility is understood to have an opponent in the society’s traditional structures. This is a revelation of an early modern emotional group’s formation based on shared European ideals in addition to social communal and individual belonging.KEY WORDS: history of emotions, sensibility, Sweden, royal court, Prince Frederick Adolph, diaries