Den föreliggande uppsatsen utgörs av en filologisk undersökning av den medeltida dikten Hertig Fredrik av Normandie i 1400-tals handskrifterna D3, också känd som fru Elins bok, och D4a, också kallad fru Märtas bok, samt en transkription i synoptisk form av Hertig Fredrik i dessa båda handskrifter. Målet med uppsatsen är att bidra till forskningsfrågan om handskrift D3 bör betraktas som oberoende av D4a, som Britta Olriks Frederiksens och Agnieszka Backmans aktuella undersökningar från 2006 respektive 2017 har visat. För att pröva deras resultat har en komparativ undersökning gjorts av Hertig Fredrik i D3 och D4a med avseende på att utreda, beskriva och analysera de textkritiska skillnaderna mellan texten i D3 och texten i D4a. Undersökningens resultat visar att Hertig Fredrik i D3 inte borde betraktas som en avskrift av D4a utan som oavhängig av denna. Därmed kan det konstateras att också texten Hertig Fredrik stöder Frederiksens och Backmans resultat som förespråkar D3:s oberoende från D4a. Studien visar dock att Hertig Fredrik i D3 är en förkortad version i jämförelse med D4a och D4.

Uppsatsen syfte är att undersöka en esoterisk bildtradition som en separat bildvetenskap utifrån en diskursanalytisk metod. Frågan ställs hur denna bilddiskurs formerats, om vi kan identifiera en särskild estetik och hur vår bild av den har tillkommit. Uppsatsen undersöker här omgivande narrativ och utsagor. Vidare undersöks samtidskonstens intresse för den esoteriska bildtraditionen där historiska material aktualiseras i nya kontexter, men även dess intresse för aktualisering av en historisk estetik i nya verk. Som utgångspunkt i undersökningen står tolv målningar funna i frimurarordens arkiv för drygt tio år sedan, troligtvis gjorda av hertig Karl, senare kung Karl XIII, och som var en del av den esoteriska krets vid Stockholms slott som hertigen underhöll. Uppsatsen undersöker hur vi utifrån ett samtida perspektiv kan se på dessa målningar som en del av en historisk esoterisk bildtradition men även som rekontextualiserade idag.  Vidare undersöks olika begrepp för hur temporaliteter kan skapas och verka när en estetik fortlever oberoende av tid och plats. Undersökningen visar att det historiska textuella material som ligger till grund för de esoteriska bilderna är centralt för hur denna estetik har utvecklats och överlevt. Vidare visar undersökningen att denna estetik genom sin fortlevnad i samtiden kan identifieras som ett ikoniskt tecken för esoterismen.

This study contributes to the particular field of emotional history by exploring collective social attitudes towards affective expression. Here, the passionate behaviour of Swedish Prince Frederick Adolph is witnessed and evaluated by the country’s royal court during the eighteenth-century. The perspective on contemporary elite ideals is influenced by Barbara H. Rosenwein’s theory of “emotional communities”. By methodologically discerning the moral values in aristocratic and royal diaries, one can fruitfully analyse the group’s normative emotional ideas. Resulting from this thesis is an understanding of the royal court’s approval of the prince’s apparent sincere sensitivity and the disapproval of his passionate ways. Also, the importance of the culture of sensibility is understood to have an opponent in the society’s traditional structures. This is a revelation of an early modern emotional group’s formation based on shared European ideals in addition to social communal and individual belonging.KEY WORDS: history of emotions, sensibility, Sweden, royal court, Prince Frederick Adolph, diaries