När musiken blir digital får den möjlighet att arkiveras och kommuniceras på nya vis genom bland annat sociala medier och musikströmningstjänster. För att hantera de stora digitala musikbiblioteken används ofta algoritmer vilka arkiverar och profilerar användare. Då algoritmers primära funktion är att behandla information och data utefter förutbestämda mönster, blir föreningen med digital musik som konstform intressant att studera. Studien syftar till att undersöka hur ungdomar mellan 16-18 år förhandlar sin relation till digital musik vilket kommuniceras med hjälp av musikströmningstjänster och algoritmer som digitala verktyg. Med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket, ”the fast”, ”the slow” samt algoritmer som rekommendationssystem och gatekeepers, är studiens syfte att undersöka ungdomars relation till digital musik. Studien utgår ifrån fyra utförda kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar mellan 16-18 år, vilka transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens syfte och frågeställningar är formade efter intervjumallen och den tematiska analysen. Analysen av materialet är strukturerad efter den tematiska analysen med fem rubriker; Postdigital sensibilitet, beteende, algoritmer, digital musik samt det personliga verket. I analysen vävs intervjupersonernas intersubjektiva åsikter ihop med det teoretiska ramverket som svarsunderlag till studiens frågeställningar. Analysens resultat visar att intervjupersonernas relation till digital musik förhandlas genom musikströmningstjänster och algoritmer, vilket påtvingar en acklimatisering av deras beteende och lyssnarstrategier. Kopplingar kan därigenom fastställas mellan intervjupersonernas beteenden och teorierna om postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket samt ”the fast”. Det gigantiska digitala musikbiblioteket gör att intervjupersonerna utvecklar nya lyssnarstrategier vilket ifrågasätter om de kan bli berörda av musiken, då kopplingen till ett konstnärligt verk blir oskarp. Det påvisas även att intervjupersonerna utvecklat ett syn på musik som en produkt vilken konsumeras utefter behov.

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det är nödvändigt att skydda patienten<strong> </strong>och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong>.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.</p><p><strong> </strong></p>

Abstrakt Bakgrund: Det är nödvändigt att skydda patienten och dess omgivning vid maniska tillstånd. Personer i maniskt skede är ytterst känsliga för både inre och yttre stimuli. Omvårdnadspersonalen behöver använda olika metoder i omvårdnaden för att kunna förstå, närma sig och arbeta med patienter som lider av mani. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadspersonalens syn på faktorer som är viktiga i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats där tre semistrukturerade fokusgruppintervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat:.Resultatet i studien visade att ett gemensamt förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen är en viktig faktor i omvårdnaden av patienter i maniskt skede. Olika omvårdnadsåtgärder såsom att begränsa, minska stimuli, tydlighet och att tillgodose sömnbehovet är delar som är betydande i omvårdnaden. Att agera på ett etiskt sätt med respekt för patienten är ett förhållningssätt som omvårdnadspersonalen framhäver. Slutsats: Använder sig omvårdnadspersonal av ett gemensamt förhållningssätt med olika omvårdnadsstrategier skapas bättre möjligheter till god omvårdnad vid manisk episod. Omvårdnadsplaner som alla berörda parter kan ta del av är nödvändigt för att kunna ha ett gemensamt förhållningssätt och följa olika uppsatta mål och riktlinjer i omvårdnaden.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för vilka områden, i form av teman och kategorier, som är viktiga för ett aktivt och engagerat lärande utifrån några svenska och amerikanska universitetsstudenters upplevelser.  Studien har fördjupats genom analyser av studenternas utsagor utifrån olika dimensioner av engagemang och utifrån motivationsteorin ”Self Determination Theory” (SDT).  För att få reda på studenternas upplevelser användes semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i fokusgrupper. Både de svenska studenterna (n=16), studie I, och de amerikanska studenterna (n=12), studie II, läste ämnen eller program inom naturvetenskap eller hälsa. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades. Transkriptionerna analyserades sedan med hjälp av en textnära tematisk analys där olika teman och kategorier framträdde. Teman som framkom i båda studierna var: sociala interaktioner och organisering. Utsagorna under kategorierna: lärarens engagemang och kurskamraternas roll, visade på hur viktigt det var att läraren själv var engagerad, intresserad och kunnig och att kurskamraternas engagemang var viktigt, vilket upplevdes speciellt av de svenska studenterna. Utsagorna under kategorierna: kursens planering och studenternas planering, visade att studenternas engagemang hängde på hur kursen var upplagd. Många diskussionstillfällen, gärna i mindre grupper, liksom att kunna ställa frågor, var engagerande. De amerikanska studenternas engagemang ökade om diskussionsövningarna gav dem ”credits”. När det gällde studenternas planering så upplevde de amerikanska studenterna vikten av att vara påläst inför lektionerna för att vara engagerade medan de svenska studenterna uttryckte en önskan om tydlighet gällande studietakten, för att öka sitt engagemang. Studenternas tankar verkade överlag stämma bra överens med det forskningen tidigare redovisat. De fördjupade analyserna visade på en övervikt av känslomässigt engagemang och en integrerad reglering av yttre motivationsfaktorer, vilka båda anses vara bra för ett kvalitativt lärande. Den integrerade regleringen av yttre motivationsfaktorer ligger nämligen nära en inre motivation. De övriga dimensionerna av engagemang, de kognitiva och agentiska engagemangen, anses vara viktiga för ett djupare tänkande, t.ex. ett kritiskt tänkande, något som inte förekom så frekvent i denna studie. Kanske är detta något att fundera över och något att ta hänsyn till när det gäller studier på universitetsnivå. Enligt denna studie verkar det finnas flera läraraktiviteter som motiverar och engagerar studenterna på ett bra sätt, men för att få ett kvalitativt lärande och ett fördjupat tänkande bör vi skaffa oss bättre kunskap om vad som kan stimulerar s studenters olika dimensioner av engagemang och typ av motivation. Det vi gör idag för att nå ett kvalitativt engagemang och motivation inom hälso-och naturvetenskapligt område, oavsett om det är i Sverige eller i USA, är bra men kanske inte tillräckligt, även om resultatet från denna studie inte är fullt ut generaliserbar.

The general purpose with this study was to investigate what happens when several different participants engage in the process of communicating a mutual message throughout a common paper. With “Skellefteå-tidningen” an official paper from the the municipality of Skellefteå, as an example, both the sender (i.e. the editorial staff) and the receiver (i.e. the reader) perspective is studied and analyzed. The result of these two perspectives are compared to see if the intended sent message is the message that the reader of the paper interpret.   The aim of this study was to investigate how the concerned parties within the municipality of Skellefteå cooperate to make a common product with a mutual message and purpose. The study also aimed to investigate how the citizens of Skellefteå, the receivers of the paper, experience the sent message. The material this study is based on was collected through qualitative interviews with the senders of the paper and focus group interviews with representatives from the receivers. In this study we have used both organizational communication theories and theories on uses and gratifications.   The result of the study indicates that concerned parties within the municipality of Skellefteå have different views on how they want to convey the general message in the paper. Some want the message to focus on Skellefteå as a place while the others want to focus on how and what the municipality of Skellefteå do as a government agency. The senders of the paper, despite their different view on how to send the message, agrees that the general message within the paper should be that Skellefteå is a great place where you can be proud to live. The results also shows that this is in fact the message that the readers interpret after reading the paper. The study show that the paper Skellefteå-tidnignen is a product that fills its purpose. It offer the reader a wide range of material to read and therefore the reader can, with the paper, fullfil many different needs. One other conclusion of this study is however that the senders have difficulties in making the citizens of Skellefteå open and read the paper.

Syftet med denna studie är att synliggöra en grupp pianolärare och en grupp musiklärarstudenters förståelse av individualisering. Forskningsfrågan behandlar synsätt och arbetssätt i en grupp yrkesverksamma lärare och en grupp lärarstudenter. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, då studien undersöker hur lärare planerar och organiserar lärande vid mötet med olika individer. Data samlas in genom två fokusgruppintervjuer med dessa två separata grupper som sedan analyseras. I resultatet presenteras deltagarnas synsätt och deras användning av undervisningslitteratur i individualiseringsarbetet. Resultatet visar att individualiseringsarbetet är något som kan motivera elevers lärande och arbetet kräver lärarkompetenser. Dock visar det sig att det finns vissa oklarheter gällande definitionen av individualiseringsarbetet. Det framgår också i resultatet att respektive grupper har olika kriterium för valet av undervisningslitteratur i arbetet med individualisering, och stödjande undervisningslitteratur kan ibland även utmana individualiseringsarbetet. I diskussionen behandlas och problematiseras resultatet ytterligare, i relation till tidigare presenterad forskning och litteratur. / The purpose of this study is to investigate the understanding of individualized teaching in a group of piano teachers at “Kulturskolan” and a group of piano teacher students. The research questions deal with the views and working methods of a group of professional teachers and a group of student teachers. The study is based in the socio-cultural perspective, as it examines how teachers plan and organize learning at the meeting with different individuals. Data is collected through two separate focus group interviews with these two groups which are then analyzed with thematic analysis. The results present the attitudes of the participants and their use of teaching literature in the individualization work. The result shows that the individualization work is something that can motivate students' learning and the work requires teacher skills. However, it turns out that there are some ambiguities regarding the definition of individualized teaching. It is also evident from the result that the respective groups have different criteria for the choice of teaching literature in the work of individualization and supporting teaching literature can sometimes also challenge the individualization work. In the discussion, the results are further discussed and problematized in relation to previously presented research and literature.