Kulturjournalistiken i Sverige har de senaste 30 åren genomgått en flerdimensionell förändring av omfattning, format och inte minst innehåll. Utvecklingen infaller parallellt med samhälleliga och mediala fenomen som kommersialisering och medialisering. En annan genre, livsstilsjournalistik, är en typ av konsumentjournalistik som tagit sin form i sviterna av de senaste decenniernas kommersialisering. Livsstilsjournalistik utgörs av ämnen som relationer, inredning, mode, mat eller resor och angränsar ofta till kulturjournalistik. Kommersialiseringen av kulturjournalistiken har suddat ut gränsen mellan kulturjournalistik och livsstilsjournalistik. Vår studie undersöker om och i vilken utsträckning livsstilsjournalistiken förekommer på svenska tidningars kultursidor. Syftet är att undersöka om kommersialiseringen och medialiseringen tagit kulturjournalistiken närmare livsstilsjournalistiken de senaste 30 åren i svenska tidningar. Studien utreder två svenska tidningar, morgontidningen Dagens Nyheter samt kvällstidningen Aftonbladet, och består av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen studerar sex nummer av vardera tidning, var femte år mellan 1990 och 2019. Totalt har 84 nummer med sammanlagt 572 sidor studerats. I den kvantitativa innehållsanalysens kodbok, med åtta variabler har över 50 ord eftersökts för att bedöma huruvida livsstilsjournalistik förekommit. Resultatet visar att mängden livsstilsjournalistik inte ökat signifikant i varken Aftonbladet eller Dagens Nyheter, i det senare nämnda undersökningsobjektet kunde studien istället visa på en minskning. Däremot kunde resultatet visa på att det sammanhang livsstilsord förekommit i förändrats, i synnerhet i Aftonbladet. Mellan 2000 och 2010 går det att urskilja en mer frekvent förekomst av livsstilsjournalistik i båda tidningarna, som huvudsakligen framgick av den kvalitativa analysen.

I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.