Detta arbete tar avstamp i frågan kring samhällets påverkan på studie- och yrkesvägle- darens (SYVs) uppdrag och i SYVs tankar kring sitt uppdrag. Syftet var att undersöka vad yrkesrollens uppdrag är idag samt vad som kan tänkas influera riktningen på detta uppdrag. Frågeställningarna för arbetet är 'Vilket uppdrag upplever SYV att deras yrkesroll har idag?' samt 'Hur tänker SYV kring detta uppdrag?'.Den empiriska datan insamlades via sex stycken semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade SYV-are. De analysverktyg som använts är Baumans begrepp flytande modernitet, individualisering (2012) och arbetsestetik (1999) samt Beck & Beck- Gernsheims (2002) begrepp livsberättelser i en undflyende och individualiserad värld.Arbetets huvudresultat visar på att yrkesrollens uppdrag starkt korrelerar med den samhällsbild som Baumans och Beck & Beck-Gernsheims beskriver. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna upplever sitt uppdrag i första hand att vara att vägleda individen till individualisering, aktivt egenansvar för sitt liv och flexibilitet. Samtidigt nämns även en förväntan gällande matchning som uppfattas komma ifrån högre politiskt håll. Intervjupersonerna menar att detta matchningsperspektiv inte stämmer överens med deras syn på hur de skall arbeta, samtidigt som de kan se ett samhällsbehov av riktad arbetskraftstillförsel till arbetsmarknaden.Vidare forskning kring hur SYV-utbildningen aktivt kan synliggöra och omforma yrkesrollens uppdrag till att inkludera ett emancipatoriskt perspektiv föreslås.

Syftet med denna studie har varit att ge ett tillskott till forskningsområdet gällande digitalt sexarbete i form av en kvalitativ intervjustudie av kvinnliga kreatörers upplevelser på plattformen OnlyFans. Vi har belyst att plattformen utmärker sig i ledetav nya gig-ekonomiska företag som agerar mellanhand för köpandet och säljandetav kommersiella sexuella tjänster. Fenomenet har spridits genom sociala medieroch lockat många att träda in i dess värld, särskilt under COVID-19 pandeminsosäkra tillvaro. Vi har undersökt fenomenet med hjälp av två feministiska ramverk;radikalfeminismen och liberalfeminismen som har hjälpt oss att svara på vilkaaspekter som är exploaterande eller självstärkande. Dessutom har vi redogjort förhur informanterna använder sammanlänkande arbete och rollspel i sitt arbete,samt att pengar och resonans är stora motivationsfaktorer. Resultatet har visat attkvinnorna upplever ett sammanhängande spektrum av erfarenheter och formas avkomplexa strukturella förutsättningar vilket bäst fångas av Weitzers (2010; 2012) “polymorphous paradigm”.

I det allt mer digitala samhället, har olika samhällsaktörer implementerat digitala verktyg i sitt arbete. Däribland socialtjänsten, som samhällets yttersta skyddsnät och en minst sagt betydelsefull välfärdsaktör. Det relateras till syftet med denna kvalitativa fallstudie, som har varit att undersöka det sociala arbetets innehåll, på det webbaserade råd- och stödforumet Soctanter på nätet. Fallstudie har använts som forskningsstrategi och analysmetoden består i en tematisk analys. Studien tar avstamp i hermeneutiken och Zygmunt Baumans teori "liquid modernity", som har använts för analys av frågor och svar. Därutöver används begreppen makt och maktutövning, vilka har förankrats i Foucaults maktanalys. Studien visar att de som ställer frågor på forumet har olika relation till socialtjänsten. Vissa har en etablerad kontakt, andra har inte det och vissa ställer frågor åt någon annan. De frågor som ställs berör olika områden inom socialtjänsten, men även sådana som faller utanför. Utvecklingstrender har också visats, när det gäller frågorna som ställs. Däribland speglar dessa det aktuella samhällstillståndet som råder. Bland frågorna har också en trend angående anonymisering kunnat spåras. Ett annat resultat är att svaren som finns många gånger är generella samt att frågeställare ofta blir upplysta om rättigheter och skyldigheter. Därtill visas det att frågeställare har en syn på socialtjänsten som sakkunniga, oförstående och i vissa fall ett emotionellt stöd. Det är tydligt att det sociala arbetet befinner sig i en digitaliserad era. Vi har i den här studien kunnat konstatera att vidare forskning om onlinebaserat socialt arbete behövs.

Denna studie undersöker människors upplevelser av att hoppa av samhället som ett resultat av fenomen som kännetecknar dagens senmoderna samhälle. Prestation, konsumtion och individualisering har kommit att bli ledord för livet i det senmoderna västerländska samhället, men det är inte alla som kan leva upp till samhällets snäva ideal om att vara en lyckad individ. Många av de individer som inte lyckas möta eller finner mening i dessa ideal tenderar undandra sig den sociala arenan. Denna studie koncentrerar sig på de som undandragit sig socialt genom att vända samhällets ryggen för en levande närmare naturen. Studiens resultat är förankrade i Baumans teorier om  flytande modernitet  och kunsumtionssamhället  , Giddens teori om  konfiskeringen av erfarenhet samt det existentiella perspektivets teori om  autenticitet . Fem självbiografier skriver av författare som har hoppat av samhället har i denna uppsatsanalysats med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Uppsatsens resultat visar genom och huvudtolkning att det är svårt att hjälpa sig från samhället då människan är beroende av normaliteten som samhället erbjuder. Att leva utanför samhället främjar dock individens mentala hälsa. Jag menar att individen som vill leva utanför samhället blir  den utanförstående samhällsmedborgaren : självständig men ändå beroende av samhället.

I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.

Undersökningen syftar till att utforska en postsekulär variant av integrationsbegreppet, genom att kritiskt granska aktuell forskning om integration. Detta genom ett explorativt begreppsstudium som primär metodologisk ansats, ett allmänt litteraturstudium som sekundär ansats, samt ett intersektionellt perspektiv som komplementär teoretisk ansats. Undersökningens postsekulära teoretiska ramverk utgörs av Zygmunt Baumans teori om flytande modernitet, Charles Taylors teori om den dialogiska funktionen, och Seyla Benhabibs teori om deliberativ demokrati. Undersökningen visar på fem centrala dimensioner av det postsekulära integrationsbegreppet; (i) mer än enbart religion, (ii) förändrade maktförhållanden och villkor, (iii) intersektionalitet, (iv) samtida aktivism, och slutligen (v) ideal och visioner. Den första dimensionen syftar till att problematisera den vetenskapliga debatten om postsekularitet, och påpeka dess ensidiga betoning på religion och religiositet i relation till sekulära samhällen. Den andra dimensionen syftar till att undersöka maktförhållanden och villkor, med grund i historiska, ekonomiska, sociala och globala faktorer. En tredje dimension belyser den mänskliga identitetens komplexitet och dess transformation, utifrån maktrelationer och tillhörighetskategorier. Den fjärde dimensionen som trädde fram accentuerade begrepp som deliberativ demokrati, omförhandling, försoning och solidaritet. Fokus lades främst på socialt engagemang och gräsrotsinitiativ som former av aktivism. Den femte och avslutande dimensionen anspelar på idealets och visionernas betydelse, och hur dessa träder fram i samtida sekulär kontext. Med grund i undersökningens resultat, är det möjligt att påvisa hur traditionella förståelser av integrationsbegreppet framträder som otillräckliga och kontraproduktiva i strävan efter jämlik och inkluderande integration. / The purpose of this study is to explore a postsecular alternative to the concept of integration, through a critical examination of current research on integration. This is achieved through an explorative conceptual study as the primary method, a general literature study as the subordinate method, and an intersectional perspective as a complementary theoretical approach. The postsecular theoretical framework of this thesis consists of Zygmunt Bauman’s theory of liquid modernity, Charles Taylor’s theory of the dialogical function, and Seyla Benhabib’s theory of deliberative democracy. The study presents five central features of the postsecular concept of integration as being; (i) more than just religion, (ii) change in power relations and conditions, (iii) intersectionality, (iv) contemporary activism, and lastly (v) ideals and visions. The first feature aims to scrutinize the scientific postsecular debate, and point out its one-sided emphasis on religion and religiosity in relation to secular societies. The second feature aims to examine power relations and conditions, constituted by historical, economic, social and global factors. A third feature illuminates the complexity and transformation of identity, with regards to power relations and categories of belonging. The fourth feature which appeared in the study emphasized concepts like deliberative democracy, renegotiation, reconciliation and solidarity. The focal point being social commitment and grassroots- levels of initiatives as forms of activism. The fifth and concluding feature refers to the significance of ideals and visions and how these appear in contemporary secular context. Based on this study, it is possible to claim how traditional understandings of the concept of integration appear inadequate and counterproductive in the endeavor of an equal and inclusive integration.