Studien behandlar hur frilansande projektledare agerar för att leda och bygga effektiva team i temporära ledarroller. Ämnet har studerats med hjälp av en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide vars syfte var att inbringa förståelse för respondenternas framgångsfaktorer och utmaningar kring skapandet av effektiva team. Effektiva team som begrepp hänvisas till Susan Wheelans definition av hög presterande och välmående grupper. Ur studiens två huvudteman Det strukturella ledarskapet samt Det teamriktade ledarskapet presenteras ett resultat som hänvisar till både strategiska och interpersonella ledaregenskaper. Ur temana framgår det att de främsta framgångsfaktorerna för skapandet av effektiva team är ageranden som hänvisar till strukturella former av helhetsperspektiv, konflikthantering och säkerställa rätt kompetens medan det teamriktade ledarskapet fokuserar på teamets arbetsmiljö genom laganda, samsyn och lyhördhet. Ur studiens resultat framgår det att varken det strukturella- eller teamriktade ledarskapet anses viktigare än det andra utan behöver balanseras för att på bästa sätt skapa effektiva team. De utmaningar som studien presenterar redogör för hur varje projekts målbild behöver grundas i en problemformulering så att de lösningar som implementeras leder till förbättringar i projektet och inte tvärtom. Den primära utmaningen i det teamriktade ledarskapet är hur det frilansande projektyrket under perioder kräver parering mellan flera projekt, vilket kan ge negativa effekter på teamets dynamik och samarbetsförmåga om ledarrollen är otydlig. Studiens slutsatser är att ledarskapet är tvådimensionellt för att skapa effektiva teamprestationer och innefattar strukturella och kulturella egenskaper som frilansande projektledare behöver hantera gentemot projektteamet. Det är därmed en balansgång mellan strukturella och teamriktade ageranden som är avgörande för frilansande projektledare att skapa effektiva team.

Som huvudregel är en huvudman ansvarig för skada vållad av arbetstagare denne har i sin tjänst, ett så kallat principalansvar. I undantagsfall är även en huvudman ansvarig för skada vållad av den som formellt sett inte är en arbetstagare. I denna uppsats fastslås att vissa typer av gig-arbete omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare är en relativt ny arbetsrättslig term, som ännu inte kommit att behandlas i svensk rätt. I denna uppsats avser vi att konkretisera en skadeståndsrättslig utgångspunkt för gig-arbete, närmare bestämt i vilken mån gig-arbetare omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare omfattas i regel inte av ett anställningsavtal, gig-företagen tenderar i stället att klassificera de arbetspresterande som självständiga uppdragstagare. Huruvida en sådan klassificeringen av en arbetspresterare är legitim eller inte är av central vikt vid fastställandet av den arbetspresterandes rättigheter. För att klarlägga principalansvarets omfattning redogörs således först för de arbetspresterandesarbetsrättsliga situation. Arbetsrättens lagstiftning tillhandhåller inga tydliga definitioner av vad som utgör en arbetstagare, vilket innebär att svaret på frågan måste sökas på annat håll i rättskällehierarkin. I uppsatsen redogörs även för grundläggande skadeståndsrätt, med fokus på principalansvaret och dess omfattning, samt fenomenet gig-ekonomi och parterna aktiva däri. Den presenterade informationen ställs därefter i relation till arbete på gig-ekonomiska premisser. I uppsatsens slutsats konstateras att vissa typer av gig-arbete ska omfattas av ett principalansvar. Eftersom gig-ekonomin är mångfacetterad och föränderlig har det emellertid inte varit möjligt att fastslå principalansvarets exakta omfattning i sammanhanget. För att nå en slutsats i ett specifikt fall, måste en bedömning göras utifrån de unika omständigheterna som råder i just det fallet. Uppsatsens slutsats ska således förstås som en sorts grundsats eller huvudregel.

Med teknikens utveckling kommer det en ny form av digital arbetsmarknad, även kallad för gig-ekonomi eller plattformsekonomi. Denna kvalitativa studie undersöker nio personers egna upplevelser om hur det är att besitta ett jobb inom gig-ekonomin som förare i serviceyrkena Foodora, Uber och Bolt. Studien inriktar sig på arbetsvillkor och välbefinnandet hos dessa taxiförare och matbud. Resultatet i undersökningen visar att dessa arbeten bidrar med en stor flexibilitet för utföraren där man är sin egen chef och har frihet att bestämma mycket själv. Däremot utmärker sig jobben med låg lön och därmed långa arbetsdagar som resulterar i olika former av otrygghet vilket leder till ohälsa.

Syftet med denna studie har varit att ge ett tillskott till forskningsområdet gällande digitalt sexarbete i form av en kvalitativ intervjustudie av kvinnliga kreatörers upplevelser på plattformen OnlyFans. Vi har belyst att plattformen utmärker sig i ledetav nya gig-ekonomiska företag som agerar mellanhand för köpandet och säljandetav kommersiella sexuella tjänster. Fenomenet har spridits genom sociala medieroch lockat många att träda in i dess värld, särskilt under COVID-19 pandeminsosäkra tillvaro. Vi har undersökt fenomenet med hjälp av två feministiska ramverk;radikalfeminismen och liberalfeminismen som har hjälpt oss att svara på vilkaaspekter som är exploaterande eller självstärkande. Dessutom har vi redogjort förhur informanterna använder sammanlänkande arbete och rollspel i sitt arbete,samt att pengar och resonans är stora motivationsfaktorer. Resultatet har visat attkvinnorna upplever ett sammanhängande spektrum av erfarenheter och formas avkomplexa strukturella förutsättningar vilket bäst fångas av Weitzers (2010; 2012) “polymorphous paradigm”.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och erhålla kunskap kring hur frilansande specialister upplever deras arbetsform och vilka effekter arbetsformen medför för individen, sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Studiens frågeställningar var: ”vilka effekter, i form av möjligheter respektive hinder, medför arbetsformen för frilansande specialister?” och ”vilka drivkrafter motiverar individen att frilansa?”   Material och metoder: I studien användes metoden klassisk grundad teori, vilket är en fullständig metod för hela uppsatsen. Datainsamlingen skedde genom fem ostrukturerade intervjuer samt fyra semistrukturerade intervjuer baserat på en kombination av snöbollsurval och ändamålsenligt urval. Intervjuerna kompletterades med fyra vetenskapliga artiklar relaterade till studiens forskningsändamål. Resultatanalysen skedde genom tre faser; öppen kodning, selektiv kodning och teoretisk kodning, vilket resulterade i en modell om hållbarhet för frilansande specialister.   Huvudresultat: Centralt för arbetsformens hållbarhet är omfattande yrkeskompetens, vilket är grundläggande för frilansande specialisters incitament och preferens samt anlitningsbarhet. Incitament och preferens till arbetsformen utgörs av strävan mot självständighet samt personlig och yrkesmässig utveckling kopplat till frilansarens omfattande yrkeskompetens. Anlitningsbarhet baseras på frilansande specialisters förmåga att effektivt kunna nätverka och marknadsföra yrkeskompetenser, samt kompetensen att kunna hantera arbetsformens potentiella ekonomiska osäkerhet. / Purpose: The purpose of the study was to investigate and obtain knowledge about how expert freelancers perceive their work and what effects the work form entails for the individual, from a sustainability perspective. The research questions were: "what effects, in terms of opportunities and obstacles, does the work form entail for expert freelancers?" And "what motivates the individual to freelance?"   Materials and Methods: The study used the classical grounded theory method, which is a complete method for the entire essay. Data collection was done through five unstructured interviews and four semi-structured interviews based on a combination of chain sampling and purposeful sampling. The interviews were completed with four scientific articles related to the study's research purpose. The analysis was done in three stages; open coding, selective coding and theoretical coding, which resulted in a model of sustainability for expert freelancers.   Findings: Key to obtain sustainability in the work form requires extensive professional competence, which leads to the incentives and preferences of expert freelancers and their employability. Incentives and preferences consist of the pursuit of independence and personal and professional development linked to the freelancer's extensive professional competence. The employability is based on expert freelancers ability to effectively build networks and market their professional skills, as well as the ability to handle the potential economic uncertainty of the work form.

Egenanställning är en anställningsform som växer mycket snabbt. Under senare år har det börjat komma rapporter och debattartiklar om nya former för att organisera arbetslivet och möjliga konsekvenser av egenanställning när det gäller regelverk och anställningstrygghet. Med egenanställda menas personer som utför arbete på uppdrag och inte själva har något företag. De är i stället anställda av ett egenanställningsföretag som ansvarar för fakturering mot kunden/ uppdragsgivaren. Utifrån dessa förändringar är det intressant att se vilka konsekvenser det får för individen och vilka färdigheter som krävs i rollen som arbetstagare för att kunna hantera nya förväntningar och krav. I förlängningen är det också intressant att se vilket stöd arbetssökande kan få i att utveckla nya färdigheter på en arbetsmarknad som innebär en förskjutning från anställningstrygghet till anställningsbarhet och om vägledare och rådgivare inom arbetsmarknadsområdet bör eller ens kan rekommendera egenanställning som ett alternativ oavsett den arbetssökandes färdigheter. Denna studie utgår från ett individperspektiv och vänder sig främst till vägledare inom arbetsförmedling och vuxenutbildning samt till rådgivare och karriärcoacher inom Trygghetsråden. Förhoppningen är att studien ska kunna hjälpa till i vägledningsarbetet och fungera som en pusselbit inför individers kommande karriärbeslut. Studien baseras på Planned Happenstance-teorin. Valet av teoretisk utgångspunkt har gjorts utifrån att teorin ligger väl i linje med förskjutningen på arbetsmarknaden och den nya gig-ekonomin, där individen förväntas ta ansvar fullt ut för den egna utvecklingen och ställer krav på initiativförmåga och att vara självgående. För studien har en kvalitativ metod tillämpats. Sju personer har valts ut, de representerar organisationer i olika branscher, olika typer av organisationer samt har olika roller. Gemensamt är att det är organisationer som på olika sätt uppmuntrar, stöttar eller vägleder individer i en karriärvägledningsprocess. De intervjuade personerna arbetar i egenanställningsföretaget Frilans Finans, Fackförbundet Unionen, Trygghetsråden TRR, TSN och TRS, Arbetsförmedlingen och Verto Konsult AB. Resultaten i studien visar att det är relativt ovanligt att arbetslösa använder egenanställning som en plattform för att komma in på arbetsmarknaden. De specifika kompetenser som krävs är främst att vara självständig, driven, gilla försäljning, vara flexibel, våga ta risker, relationskompetens och specialistkompetens. Flera av dessa färdigheter stämmer överens med de färdigheter som karriärteorin Planned Happenstance menar är viktiga. Studien visar vidare att karriärvägledare bör stämma av att personer som överväger egenanställning har en tydlig affärsidé och att de gjort en ordentlig marknadsundersökning av den tjänst eller produkt man ska sälja samt har koll på de ekonomiska förutsättningarna. Stöd genom utbildningsinsatser för att öka den digitala kompetensen och kurser i lagar och avtal är också något som respondenterna lyfter fram, samt rådgivning när man är igång, inte bara inför uppstarten. Tillgång till nätverk och att kunna bolla med andra är också förslag på stödinsatser. / Self-employment is an employment form that is growing rapidly. In recent years, reports and debate articles are coming up about new forms of organizing work-life and possible consequences of self- employment in terms of regulations and employment security. Self-employed means people who perform work on assignments and not have a company themselves. Instead, they are employed by a self-employment company which is responsible for billing against the customer / client. Based on these changes, it is interesting to see what consequences it has for the individual and which skills are required in the role of the employee in order to handle new expectations and demands. In the long run, it is also interesting to see which support jobseekers can get in developing new skills in a labor market, which involves shifting from job security to employability and if counsellors and advisors in the labor market sector should or even can recommend self-employment as an option regardless of the job applicant's skills. This study is based on an individual perspective and is primarily addressed to counsellors in employment service and adult education, as well as advisors and career coaches within the job security councils - Trygghetsråden. The hope is that the study should be able to assist in the work of guiding and as a piece of puzzle for individuals' future career decisions. The study link to the Planned Happenstance theory. The choice of theory has been based on the fact that the theory is well in line with the shift in the labour market and the new gig economy, where the individual is expected to take full responsibility for his / her own development, claiming initiative and being self-governing. For the study a qualitative method has been applied. Seven people have been selected, they represent organizations in different industries, different types of organizations and have different roles. Commonly, they are organizations that encourage, support or guide individuals in a career-counselling process. The interviewees work in the self-employment company Frilans Finans, The labour union Unionen, the job security councils TRR (outplacement and job security services for private companies and employees), TSN (The Job Security Foundation, job security services for government employees) and TRS, Arbetsförmedlingen (The Swedish Public Employment Service) and Verto Konsult AB. The results in the study show that it is relatively unusual for unemployed to use self-employment as a platform for entering the labour market. The specific skills required are primarily independent, driven, like sales, flexible, dare to take risks, relation competencies and specialist skills. Several of these skills are consistent with the skills that the career theory Planned Happenstance means are important. Further, the study shows that career counsellors should argue that people who consider self- employment have a clear business idea and that they have done a proper market research of the service or product to sell, as well as the financial conditions. Support through training efforts to increase digital skills and courses in laws and agreements is also something that respondents highlight, as well as counselling at the start, not just before the start-up. Access to networks and being able to chat with others are also suggestions for support efforts.

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Som ett resultat av globalisering, digitalisering och nya kommunikationsvägar har det vuxit fram nya fenomen på arbetsmarknaden, bland annat gig-ekonomin. Fenomenet kan beskrivas som ett sätt att organisera och effektivisera arbete genom digital teknik. Ett exempel på detta är att det idag går att beställa hem mat via en app i telefonen. Syftet med denna studie är att undersöka hur leveranspersoner inom gig-ekonomin upplever sitt arbete och sin situation. Denna grupp kan sägas tillhöra de som har den sämsta situationen på arbetsmarknaden. Studien ämnar även att undersöka om leveranspersoner har ett klassmedvetande och hur de i sådant fall beskriver det. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio leveranspersoner från företaget Foodora. Resultatet visade att de upplevelser som kännetecknar leveranspersonernas arbete är ekonomisk otrygghet, flexibilitet och självständighet. Resultaten visar även att leveranspersoner har ett klassmedvetande genom stark sammanhållning och kunskap om facket. Särskilt intressant var att arbetets flexibilitet upplevdes olika beroende på om de intervjuade hade arbetet som sin huvudsakliga sysselsättning eller om det var ett extrajobb. De leveranspersoner som hade arbetet som extrajobb föreföll enligt studien mer positiva till det flexibla arbetssättet, jämfört med de individer som hade det som huvudsaklig sysselsättning.

Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft.  Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser.  Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra.  Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

Förevarande studie syftar till att undersöka hur de hybrida arbetssätten som uppkommit till följd av pandemin har katalyserat gig-ekonomin inom mediebranschen. Undersökningen har med en deduktiv ansats grundat en hypotes baserat på tidigare forskning inom området. Med kvalitativa intervjuer av både frilansare inom medieindustrin och företagare som anställer dessa, har studien ämnat att analysera huruvida hypotesen kunde bekräftas eller förkastas. För att analysera det empiriska resultatet av undersökningen i förhållande till studiens frågeställning och hypotes har diskussionen anknutit till Maslows motivationsteori. Studien fastslår att delar av dess hypotes kan bekräftas eftersom hybrida arbetssätt ökar frilansarens och företagarnas digitala vana, vilket minskar behovet av fysiska möten med medarbetare och samarbetspartners. Hybrida arbetssätt möjliggör också nya arbetsmöjligheter för frilansare utanför det lokala området eftersom digital kommunikation inte längre minskar professionaliteten av arbetet. De förväntade internationella möjligheterna av hypotesen går emellertid inte att bekräfta avseende studiens otillräckliga kvantitet av respondenter som bekräftar utfallet. Studien visar också på hinder som minskar tryggheten för frilansare när de arbetar med utländska uppdragsgivare. Studiens slutledning av frågeställningen är att de hybrida arbetssätten katalyserar den nationella gig-ekonomin och bör ses som en betydande del för att förstå den postpandemiska framtiden för mediebranschen i Sverige. / This study aims to explore how the hybrid working methods that have emerged because of the pandemic have catalysed the gig economy in the media industry. Using a deductive research approach, the study formulated a hypothesis based on previous research in the field. Through qualitative interviews with both freelance workers in the media industry and organisations who employ them, the study sought to analyse whether the hypothesis could be confirmed or rejected. The discussion used Maslow’s motivation theory to analyse the empirical results of the study in relation to the research question and hypothesis. The study finds that parts of the hypothesis can be confirmed as hybrid working methods increase the digital competence of both freelancers and organisations, reducing the need for physical meetings with colleagues and partners. Hybrid work arrangements also enable new work opportunities for freelancers outside their local area, as digital communication no longer decreases the professionalism of their work. However, the expected international opportunities of the hypothesis cannot be confirmed due to the study's insufficient number of respondents confirming the outcome. The study also identifies barriers that reduce the security of freelancers when working with foreign clients. The study's conclusion regarding the research question is that hybrid working methods catalyse the national gig economy and should be viewed as a significant factor in understanding the post-pandemic future of the media industry in Sweden.

The number of self-employed has been rising and it is estimated that 20–30% of the working-age population in the EU-15 and the U.S. is involved in some form of independent work. This growth is driven by technological advancements, changing work values and an overall need to adapt to a high-change environment. This has given rise to a new term: the gig economy. The IT and Business consulting industry has started to tap further into the gig economy and has started to realize that it could be beneficial to interact with gig workers in new ways, since current arrangements with subcontracting consultants are insufficient. In order to redesign current arrangements in an efficient way, it is of interest to gain a greater understanding of the incumbents’ perspectives. This thesis investigates what motivational factors that are the most distinguishing to work in the gig economy in the IT and Business consulting industry. Thereto, possibilities and limitations for transferring theories of entrepreneurial motivation to the gig economy are discussed. Further, the thesis elaborates upon how the findings can be used in practice and what insights they provide for redesigning consultancies. The thesis employed a case study methodology where semi-structured interviews with gig workers in the context of this study were conducted. The study was influenced by previous research in entrepreneurial motivation, a closely related area within self-employment. The result is that the most distinguishing motivational factors are independence and development. A motivation for independence expresses itself in wanting to decide which projects to take on as well as where and when, and not having a superior that tells you what to do. A motivation for development involves the need for learning new things, improve your skills, and take on challenges. Networking and building relationships are important parts of being a gig worker and often necessities, but even though some gig workers really enjoyed these activities, it is hard to determine whether they are motivating in themselves. Thereto, it was found that monetary rewards were not motivational per se, but a necessity for working. The motivational factors were found to be rooted in the inherent motivations of high need for achievement, desire for independence, internal locus of control, and high self-efficacy. Lastly, there are both possibilities and limitations of theory transfer. The possibilities concern the similarities of the roles when viewing them as self-employed and the limitations concern the theories that are tightly coupled to the entrepreneurial process. / Antalet egenanställda har ökat och det är beräknat att upptill till 20–30 % av den yrkesverksamma befolkningen i EU-15 och USA är involverad i någon form av självständigt arbete. Denna tillväxt är driven av teknologiutveckling, förändrade arbetsvärderingar samt ett övergripande behov av anpassning i en snabbföränderlig miljö. Detta har gett upphov till en ny term: gig-ekonomin. Konsultverksamheter inom IT och Business har börjat närma sig gig-ekonomin och har börjat inse att det skulle kunna vara fördelaktigt att interagera med giggare på nya sätt, eftersom nuvarande upplägg med underkonsulter har varit otillräckliga. För att kunna forma om detta upplägg effektivt är det av intresse att få en bättre förståelse av befintliga intressenters perspektiv. Detta examensarbete undersöker vilka motivationsfaktorer som är utmärkande för arbete i gig-ekonomin i området för konsultverksamhet inom IT och Business. Därutöver diskuteras vilka möjligheter och begränsningar det finns för att överföra teorier inom entreprenöriell motivation till gig-ekonomin. Vidare diskuterar denna studie hur resultatet kan användas i praktiken och vilka insikter det ger vid omorganisering av konsultbyråer. Detta undersöktes genom en fallstudie, där semi-strukturerade intervjuer med giggare i studiens kontext genomfördes. Studien var influerad av tidigare forskning inom entreprenöriell motivation, vilket är ett nära relaterat område inom egenanställning. Resultatet är att de utmärkande motivationsfaktorerna är självständighet och utveckling. Motivation för självständighet uttryckte sig i en vilja att bestämma över vilka projekt man åtar sig samt var och när, och i att inte ha en chef som säger till en vad man ska göra. Motivation för utveckling inkluderar behovet av att lära sig nya saker, förbättra sina färdigheter, och att ta sig an utmaningar. Nätverkande och att bygga relationer är viktiga delar av att vara en giggare och ofta nödvändigt, men även om giggare gillade dessa aktiviteter är det svårt att avgöra om dessa är motiverande i sig själva. Därutöver hittades det att monetära belöningar inte var motiverande i sig, men en nödvändighet för att arbeta. De motiverande faktorerna visade sig vara rotade i de inneboende motivationerna; hög need for achievement, önskan om självständighet, internt kontroll-lokus, och hög self-efficacy. Slutligen finns det både möjligheter och begränsningar med överföring av teori. Möjligheterna kommer från likheterna mellan rollerna när man betraktar båda som egenanställda och begränsningar hittas i teorier som är kopplade till den entreprenöriella processen.