Studiens syfte är att undersöka hur formen visstidsanställning samspelar med ensamstående föräldrars privatliv och yrkesliv samt om och i så fall hur det kan bidra till någon form av upplevd ohälsa. Första teorin som vi har valt att använda oss av är Robert Karaseks Krav-kontrollmodell. De centrala begreppen i denna teori är lågt- och högt handlingsutrymme och stress. Den andra teorin är intersektionalitet, där vi exemplifierar begreppen makt och ojämlikhet och hur det samverkar med under- och överordning i relation till två grupper det vill säga visstidsanställda och tillsvidareanställda och hur de i sin tur ställs mot varandra. Vi kommer att stärka begreppet handlingsutrymme med Max Webers förklaring till det. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra en analys av datamaterial från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ensamstående föräldrar som har en visstidsanställning. Resultatet av vår studie visar att en visstidsanställning kan ge konsekvenser i privatlivet såsom dåligt samvete, instabil ekonomi och minskad tid tillsammans med familjen, på grund av att de “måste” ta de arbetspassen som de blir tilldelade som ofta är de obekväma arbetstiderna som blir “över”. Vårt material kan påvisa att konsekvenserna i arbetslivet kan vara utanförskap, minskad kontroll över arbetet samt att de blir tillfrågade de obekväma arbetstiderna som blir “över” efter att tillsvidareanställa har blivit tilldelade sitt schema. Resultatet visar också att upplevelserna skiljer sig åt något mellan kvinnor och män i meningen att kvinnor verkar uppleva större ohälsa än män.

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Som ett resultat av globalisering, digitalisering och nya kommunikationsvägar har det vuxit fram nya fenomen på arbetsmarknaden, bland annat gig-ekonomin. Fenomenet kan beskrivas som ett sätt att organisera och effektivisera arbete genom digital teknik. Ett exempel på detta är att det idag går att beställa hem mat via en app i telefonen. Syftet med denna studie är att undersöka hur leveranspersoner inom gig-ekonomin upplever sitt arbete och sin situation. Denna grupp kan sägas tillhöra de som har den sämsta situationen på arbetsmarknaden. Studien ämnar även att undersöka om leveranspersoner har ett klassmedvetande och hur de i sådant fall beskriver det. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio leveranspersoner från företaget Foodora. Resultatet visade att de upplevelser som kännetecknar leveranspersonernas arbete är ekonomisk otrygghet, flexibilitet och självständighet. Resultaten visar även att leveranspersoner har ett klassmedvetande genom stark sammanhållning och kunskap om facket. Särskilt intressant var att arbetets flexibilitet upplevdes olika beroende på om de intervjuade hade arbetet som sin huvudsakliga sysselsättning eller om det var ett extrajobb. De leveranspersoner som hade arbetet som extrajobb föreföll enligt studien mer positiva till det flexibla arbetssättet, jämfört med de individer som hade det som huvudsaklig sysselsättning.