Studien behandlar hur frilansande projektledare agerar för att leda och bygga effektiva team i temporära ledarroller. Ämnet har studerats med hjälp av en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide vars syfte var att inbringa förståelse för respondenternas framgångsfaktorer och utmaningar kring skapandet av effektiva team. Effektiva team som begrepp hänvisas till Susan Wheelans definition av hög presterande och välmående grupper. Ur studiens två huvudteman Det strukturella ledarskapet samt Det teamriktade ledarskapet presenteras ett resultat som hänvisar till både strategiska och interpersonella ledaregenskaper. Ur temana framgår det att de främsta framgångsfaktorerna för skapandet av effektiva team är ageranden som hänvisar till strukturella former av helhetsperspektiv, konflikthantering och säkerställa rätt kompetens medan det teamriktade ledarskapet fokuserar på teamets arbetsmiljö genom laganda, samsyn och lyhördhet. Ur studiens resultat framgår det att varken det strukturella- eller teamriktade ledarskapet anses viktigare än det andra utan behöver balanseras för att på bästa sätt skapa effektiva team. De utmaningar som studien presenterar redogör för hur varje projekts målbild behöver grundas i en problemformulering så att de lösningar som implementeras leder till förbättringar i projektet och inte tvärtom. Den primära utmaningen i det teamriktade ledarskapet är hur det frilansande projektyrket under perioder kräver parering mellan flera projekt, vilket kan ge negativa effekter på teamets dynamik och samarbetsförmåga om ledarrollen är otydlig. Studiens slutsatser är att ledarskapet är tvådimensionellt för att skapa effektiva teamprestationer och innefattar strukturella och kulturella egenskaper som frilansande projektledare behöver hantera gentemot projektteamet. Det är därmed en balansgång mellan strukturella och teamriktade ageranden som är avgörande för frilansande projektledare att skapa effektiva team.

Syftet med studien är inte att bidra med negativitet kring virtuella team snarare att identifiera upplevelser och hur trygghet skapas. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där 10 semistrukturerande intervjuer genomfördes av respondenter som arbetade i ett virtuellt projektteam.  Den tematiska analysen genererade i fem teman, (1) Strukturens baksida, (2) Utrymme för tid (3) Hjälpa varandra, (4) Uttrycka sig samt (5) Är datorskärmen verkligen ett hinder?  De slutsatser som framkom i studien är (1) effektivare möten som är uppgiftsorienterande, (2) att grupprocessen tar längre tid virtuellt, (3) en öppenhet som gör att teammedlemmar erkänner misstag, (4) feedback och öppen kommunikation är en stor bidragande faktor till tillit, och (5) att det är svårare att läsa av varandra virtuellt. / nej

Dagens arbetsliv kännetecknas av att arbete sker tillsammans med andra människor. Attarbeta i team med olika människor är idag vanligt och det ställer höga krav på förmågan attkunna hantera mellanmänskliga relationer. Ledarskap har stor påverkan på arbetsgruppersarbete och effektivitet och det krävs därför ett aktivt arbete från gruppernas ledare.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt hur ledare leder effektiva team. Vi harundersökt vilken ledarskapsstil ledarna har, hur ledarna utövar sitt ledarskap i vardagligasituationer samt hur teammedlemmar upplever ledarstilen i effektiva team. Studien har gjorts ien nationell säljorganisation där vi har fokuserat på de tre mest effektiva teamen och derasledare, med fokus på ledaren. Vi valde semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att samtliga ledare till största del använder sig av ett transformativt ledarskapmen även har inslag av andra typer av ledarskapsstilar. Ledarna utövar sitt ledarskap genomstöd, konsultation, kommunikation och uppmuntran. Mål- och resultatstyrning är också enstor del av ledarskapets utövande då organisationen kräver att teammedlemmarna har tydligamål för dagen, veckan och månaden. / The working life of today has become more team focused. It is common to work in differentgroups which puts high demands on managing inter human relations. The leadership has a biginfluence on the workgroups productivity and efficiency hence it requires an active role fromthe group leader.By using a qualitative method, this study examines how leaders lead effective teams. Wefocused on what leadership style the leaders had, how the leaders exercise their leadership ondaily bases and how the leadership style is perceived in the effective teams. The study wasperformed at a national sales organization in Sweden and we used semi-structured interviewsas method. We interviewed the three most effective teams and their leaders in theorganization, with focus on the leadership.The result shows that all leaders mostly use a transformative leadership but also haveinfluences from other leadership styles. The leaders exercise their leadership by support,consultation, communication and encouragement. Results-Based Management is also a bigpart of the leadership exercise since the organization requires the team members to haveindividually daily, weekly and monthly goals to reach.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur teamledare försökt möjliggöra för bibehållandet av effektivitet i team vid de abrupta förändringar som covid-19-pandemin och virtuellt hemifrån-arbete har inneburit för organisationer, specifikt en tjänsteproducerande och säljande organisation. Med utgångspunkt i teamledarens roll ämnar studien finna nyckelfaktorer samt kartlägga effektiva teamledare och deras virtuella arbetsprocess genom förändringen. Tidigare forskning kring virtuella team och virtuellt ledarskap finns det gott om, men att med kort varsel och på obestämd tid förlägga hela eller delar av en organisation virtuellt, som dessutom möts av omfattande samhälleliga förändringar är däremot ett outforskat område som studien ämnar att bidra med kunskap till. Studien, som är av kvalitativ typ, tog form genom grundad teori och genomfördes med semistrukturerade intervjuer som sedan låg till grund för det teoretiska arbetet. I studiens resultat​ identifieras vikten av individanpassning som informanterna beskriver i sina upplevelser. På grund av den rådande samhällssituationen som covid-19-pandemin bidragit med visar studien på hur teamledarna har fått individanpassa en rad andra olika förhållningssätt som inte hade förekommit om hemifrån-arbetet under rådande situation varit ett faktum. Teamledarna har även stött på behovet att ytterligare individanpassa feedback och coaching för varje teammedlems arbete och prestation, detta i relation till varje persons unika behov som till stor del påverkas av den privata situationen. Studiens slutsats bygger på en anpassning utifrån skiftande behov och ett axlande av fler arbetsrelaterade uppgifter hos teamledaren, som i annat fall hade hanterats av andra delar av organisationen. Vikten av god sammanhållning och en öppen och ärlig kommunikationsform visade sig också vara grunden till samtliga teamledares gynnsamma resultat vad gäller effektivt virtuellt arbete i den plötsliga omställning som gjorts. Nyckelord: Covid-19, effektiva team, hemifrån-arbete, situationsanpassat ledarskap, teamledare, virtuella team

En ständigt föränderlig omgivning, påverkad av globalisering, konkurrens och nya trender fostrar en komplexitet som flertalet forskare hävdar kräva ett ökat fokus på teamarbete (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). Därutöver skriver Cannon-Bowers och Bowers (2011) att intresset för team och hur de fungerar vuxit dramatiskt sedan början av 1900-talet. Inte minst tros pressen från en global ekonomi ligga bakom det ökade intresset, tillsammans med behovet av att optimera användandet av team inom organisationer världen över. Trots att teameffektivitet tycks ligga i de flestas intresse, verkar litteraturen på området inte hänga med i omvärldens förändring. Vi anser att diskrepansen mellan teori och praktik ger upphov till barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team. Syftet med denna studie har således varit att öka förståelsen för de barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team inom en svensk verksamhet. Vår studie har en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare från ett team på IKEA of Sweden AB. Våra resultat visar att det finns tydliga barriärer mellan utvecklingen av effektiva team, teorin och praktiken. Med grund i vår undersökning har vi kunnat identifiera de tre följande barriärerna: ledarskap, kommunikation och tillhörighet (LKT). Barriärerna får sina uttryck i olika konsekvenser där den övergripande konsekvensen är förhindrandet av utvecklingen av effektiva team, andra konsekvenser yttrar sig på såväl team- som på individnivå. Vidare har vi funnit att barriärerna (LKT) även kan agera möjliggörare för utvecklingen av effektiva team. Såväl litteraturen som praktiken bör således lägga ett större fokus på att implementera, utveckla och förstärka de tre identifierade faktorerna (LKT). Slutligen anser vi att det behöver utföras mer empiriskt grundad forskning och teoribildning som tar hänsyn till omvärldens förändringar för att finna fler åtgärder för att hantera de identifierade barriärerna. / A constantly changing environment, influenced by globalization, competition and new trends, fosters a complexity that most researchers claim to require an increased focus on teamwork (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). In addition, Cannon-Bowers and Bowers (2011) write that the interest in teams and how they function has grown dramatically since the early 1900s. The pressure from a global economy is believed to be a cause of the increased interest, along with the need to optimize the use of teams within organizations worldwide. Although organizations and people are taking an increased interest in team effectiveness it seems as if the literature within the field is not keeping up. We believe that the discrepancy between theory and practice creates barriers that impede the development of effective teams. The purpose of this study has been to increase the understanding of the barriers that prevent the development of effective teams in a Swedish context. Our study is based on a qualitative research method by which nine semi-structured interviews have been carried out together with members from a team at IKEA of Sweden AB. Our results show that there are distinct barriers between the development of effective teams, theory and practice. Based on our research we have been able to identify the following three barriers: leadership, communication and a sense of belonging (LCB). The overall consequence caused by the barriers is the impediment to the development of effective teams, other consequences include effects on teams and individuals of the teams. Furthermore, we have found that the barriers (LCB) could act as facilitators for the development of effective teams. Both literature and practice should thus place a greater emphasis on implementing, developing and strengthening the three identified factors (LCB). Finally, we argue that more empirically based research, that is taking a constantly changing environment into account, has to be carried out. Hopefully that would result in more measures to deal with the identified barriers.

Att vara ledare i team idag innebär ofta en lång lista över ansvar och förväntningar på resultat. Ledarskapet har under tidens gång utvecklats och förväntas nu skapa en effektivitet i gruppenför att ta tillvara på resurser. Detta ställer frågan om bästa tillvägagångssätt för ledare. Idag finns en större självklarhet att ledaren inte ska vara den som besitter all kunskap utan ska ha fokus på att vägleda teamet i rätt riktning. Detta talar för att det coachande förhållningssättet är det som är mest framgångsrikt för att främja effektiva team. Syftet med denna studie är att undersöka ledares uppfattning av att leda effektiva team och analysera i vilken utsträckning det överensstämmer med ett coachande förhållningssätt. Ämnet har studerats genom en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgått från respondenter som har erfarenhet i rollen som ledare inom effektiva team. Resultatet visade på en komplexitet där flera komponenter haft en betydande roll i ledarskapet som likställs med ett coachande förhållningssätt. Dessa är frihet under ansvar, att skapa en trygg miljö, vägleda mot utveckling och ett inspirerande ledarskap. Slutsatsen belyste de olika komponenter som ansågs vara grundläggande för ett coachande ledarskap med målet att främja effektiva team och sammanflätade dess påverkan på varandra. Vidare uppmärksammades ledarskapskomponenter som respondenterna lyfte som inte ansågs överensstämma med studiens kontext och hur dessa kunde undersökas i vidare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan organisationsstöd och grupputvecklingsnivåer. För att svara på studiens syfte har följande fråga formulerats: Kan grupputvecklingsnivå prediceras utifrån de 7 aspekter av organisationsstöd?Metoden som används i denna studie är en tvärsnittsundersökningsdesign med en kvantitativ ansats. Data samlades in med hjälp av en enkätundersökning som distribuerades genom en snöbollsurvalsstrategi, där respondenterna identifierades och uppmuntrades att sprida undersökningen via sociala medier och sina nätverk. Insamlade data analyserades med hjälp av multipel regressionsanalys. Stickprovet bestod av 92 projektmedlemmar som arbetar i olika branscher med olika bakgrund. Grupptuvecklingnivå mättes med Group Development Questionnaire short (GDQS). Organisationsstöd mättes med Organisational Support Checklist (OSC).De sju aspekterna av organisationsstöd utgjorde oberoende variabler och grupptuvecklingnivå utgjorde den beroende variabeln. Resultatet visade att endast fyra av de sju aspekterna av organisationsstöd kunde predicera grupptuvecklingnivå, vilket är “Organisationens kultur”, “Tydligt uppdrag”, “Arbetsuppgifter och tekniskt stöd” samt “Återkoppling och erkännande”. Medan aspekten "Utbildningskvalitet" inte kunde inkluderas i analysen, på grund av att många har valt att inte svara på frågorna angående denna aspekt. De resterande två aspekterna “Autonomi och tillgänglighet” och “Utbildning och utveckling” kunde inte predicera grupputvecklingnivå i denna studie. Avseende studiens frågeställning kan följande slutsats dras att 4 av de 7 aspekterna av organisationsstöd har visat sig ha unika signifikanta bidrag till grupputvecklingsnivå, vilket är “Organisationens kultur”, “Tydligt uppdrag”, “Arbetsuppgifter och tekniskt stöd” samt “Återkoppling och erkännande” / The purpose of this study was to examine the relationship between organizational support and group development levels. To answer the purpose of the study, the following question has been formulated: Can group development level be predicted from the 7 aspects of organizational support?The method used in this study is a cross-sectional survey design with a quantitative approach. Data was collected using a survey distributed through a snowball sampling strategy, where respondents were identified and encouraged to disseminate the survey through social media and their networks. Collected data were analyzed using multiple regression analysis. The sample consisted of 92 project members working in different industries with different backgrounds. The group development level was measured with the Group Development Questionnaire Short (GDQS). Organizational support was measured with the Organizational Support Checklist (OSC).The seven aspects of organizational support were independent variables and group development level was the dependent variable. The results showed that only four of the seven aspects of organizational support could predict group development level, which is "Organizational culture", "Clear mission", "Tasks and technical support" and "Feedback and recognition". While the aspect "Quality of training" could not be included in the analysis, since many have chosen not to answer the questions regarding this aspect. The remaining two aspects "Autonomy and availability" and "Training and development" could not predict team development level in this study. Regarding the study's question, the following conclusion can be drawn that 4 of the 7 aspects of organizational support have been found to have unique significant contributions to the level of team development, which are "Organizational culture", "Clear mission", "Tasks and technical support" and "Feedback and recognition".

Studien undersöker kommunikationens betydelse för effektiva team inom fastighetsförvaltning. Teamarbete, där kommunikationen har stor betydelse, är ett verktygsom företag kan använda för att skapa effektivitet. Studien motiveras av fastighetsbranschens betydande roll för bostadsbrist och rådande effektivitetskrav. Detta undersöks genom tidigareforskning, intervju av anställda på förvaltningsföretag och analys. Teambuilding, konflikthantering och arbetstillfredsställelse belyses som komponenter kring ämnesområdet. / This paper investigates the meaning of communication in effective teams. This is done by qualitative research and interviews with the purpose of creating a theoretical framework to describe how communication can be used to improve effectiveness. The paper focuses on property- and facility management due to the meaningful role these industries have on the shortage of housing that occurs today. A demand for effectiveness is there fore a fact for these industries which also is a motivation for this study to be done. The study investigates the impact on communication due to the components of conflict management and job satisfaction.This is done because these components have not been linked to communication and/oreffective teams in previous research.

Existentiell hälsa är ett relativt nytt begrepp i Sverige och handlar om vårt sätt attse på och förhålla oss till livet i stort. Trots vissa påvisade hälsoeffekter, harmöjligheten att träna den existentiella hälsan på arbetstid ännu inte nått sammastatus som möjligheten att träna och förbättra den fysiska och psykosocialahälsan.Studiens syfte var att undersöka erfarenheter och upplevda effekter av enarbetsplatsförlagd hälsointervention under en serie av åtta tillfällen, medutgångspunkt i den existentiella hälsoaspekten. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med sex informanter som genomgått hälsointerventionen under detsenaste året. Studien är kvalitativ och materialet analyserades med den tolkandefenomenologiska analysmetoden (IPA). Fyra huvudteman identifierades varav detre första kopplas till erfarenheter och det sistnämnda till egenupplevda effekter:Att bli sedd och uppskattad; Vikten av delandet; Existentiell hälsa – en del av migoch Ett nytt förhållningssätt. Resultatet visar på mycket positiva erfarenheter avatt ha blivit sedd som människa mer än som arbetstagare samt en stark gemenskapmed övriga deltagare. Resultaten indikerar en ökad grad av öppenhet och tillit,både till sig själv och till sina kollegor, i takt med träffarna. Detta gav pågruppnivå en upplevd ökad effektivitet i dagliga arbetsuppgifter tack vareförbättrad samarbetsförmåga. På individnivå indikeras en upplevd ökad inrestyrka tack vare starkare självkänsla och integritet. Slutsatsen vi drar av studienär att gruppträning i existentiell hälsa är ett kompletterande verktyg i kampen förförbättrad hälsa, ökad arbetsglädje och effektivitet. / Existential health is a relatively new concept in Sweden and is about our way oflooking at and relating to life in general. Despite some proven health effects, theopportunity to exercise existential health during working hours has not yetreached the same status as the opportunity to exercise and improve physical andpsychosocial health.The purpose of the study was to investigate experiences and perceivedeffects of a workplace-based health intervention over a series of eight occasions,based on the existential health aspect. Semi-structured interviews were conductedwith six informants who had undergone the health intervention during the pastyear. The study is qualitative and the material was analyzed using the interpretivephenomenological analysis method (IPA). Four main themes were identified, ofwhich the first three are linked to experiences and the latter to self-perceivedeffects: Being seen and appreciated; The importance of sharing; Existential health- a part of me and A new approach. The results show very positive experiencesof having been seen as a human being more than as an employee and a strongcommunity with other participants. The results indicate an increased degree ofopenness and trust, both to oneself and to one's colleagues, during the meetings.At a group level, this resulted in a perceived increase in efficiency in daily tasksthanks to improved collaboration skills. At the individual level, a perceivedincreased inner strength is indicated thanks to stronger self-esteem and integrity.The conclusion we draw from the study is that group training based on existentialhealth is a complementary tool in the fight for improved health, increased jobsatisfaction and efficiency.