No description available.

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

This essay explores the theme of deep ecology in Margaret Atwood’s novel Oryx and Crake. It analyzes how the novel deals with the topics of environmental disasters and the apocalypse. It describes humanity’s effect on the planet and how the inventions of the Crakers and the BlyssPluss pill can be seen as good things. It argues that Crake can be seen as the savior of this new and improved world that he creates and that the human species’ annihilation is the only way. / Den här uppsatsen utforskar tema såsom ekokritik och djupekologi i Margaret Atwoods roman Oryx and Crake. Den analyserar hur romanen behandlar  ämnena miljökatastrofer och apokalypsen. Den beskriver människans effekt på planeten och hur uppfinningar såsom Crakers och BlyssPluss pillret kan vara bra saker. Vidare argumenterar den att Crake kan vara vår räddare för denna nya och förbättrade värld som han har skapat och hur förintelsen av människan är den enda rätta vägen.

Deep ecology seeks answers to and treats the earth's ecological crisis by digging down to the root of the problem. In deep ecology, an ecocentric worldview where human life is part of all living things is preferred over the anthropocentric view where humanity places itself at the center of the world. The purpose of this study was to investigate perceived interconnectedness with the rest of nature and how that connection affects possible environmental activism. Engagement can stem from various reasons and the study also examines whether or not it is based on the principles of deep ecology. With the intention to answer the study's research questions, a survey consisting of 18 questions was designed with both closed and open-ended answers, which enabled the use of both quantitative and qualitative analysis methods. The survey was distributed online, and data were collected from 95 individuals, 72% female and 28% male. The results showed that a 93% of the respondents see themselves as environmentally conscious people. A statistically significant majority agreed with the eight principles linked to the deep ecology movement, and it can therefore be assumed that these principles are at least partially accepted by environmentally conscious people. 55% of the respondents replied that the reason for their environmental activism is that they are committed to "nature of which we are all a part", this result is of interest regarding the focus on the ecocentric worldview in this study. The results show that a statistically significant majority agree that a stronger sense of connection with nature makes them want to make more environmentally conscious choices. This particular result encourages continued research of the subject, and a continuation of digging deeper for possible solutions to the ecological crisis. / Djupekologin söker svar till, och behandlar, jordens ekologiska kris genom att gräva ner till roten av problemet. En ekocentrisk världsbild där människan är en del av allt levande föredras framför den antropocentriska bilden där människan sätter sig själv i centrum. Syftet med denna studie är att undersöka människans upplevda samhörighet med resten av naturen och hur den samhörigheten påverkar eventuellt miljöengagemang. Detta engagemang kan komma från olika anledningar och studien ville även undersöka huruvida det grundar sig i djupekologins principer eller ej. För att besvara studiens frågeställningar utformades en enkät bestående av 18 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ, vilket möjliggjorde användandet av både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Enkäten distribuerades online och data samlades in från 95 individer, varav 72% kvinnor och 28% män. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna, 93%, svarade att de ser sig själva som miljömedvetna människor. En signifikant majoritet instämde med de åtta principerna kopplade till den djupekologiska rörelsen och det kan därför antas att dessa principer är minst delvis godtagna av miljömedvetna människor. 55% av respondenterna svarade även att anledningen till deras miljöengagemang är att de engagerar sig för ”Naturen som vi alla är en del av”, detta resultat är av intresse med tanke på fokuset på denekocentriska världsbilden. Resultatet visar också att en signifikant majoritet svarar instämmande till att en starkare känsla av samhörighet med naturen får dem att vilja göra mer miljömedvetna val. I synnerhet detta resultat gör att studien uppmuntrar till fortsatt utforskning av ämnet, och till att gräva djupare efter lösningar till den ekologiska krisen.

Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.

<p>Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag.</p> / <p>This paper discusses Arne Naess’ theory of deep ecology. It investigates the structure of deep ecology and what conditions a theory has to fulfil to be a deep ecology. The paper demonstrates differences between deep ecology and shallow ecology on a practical level. The paper presents a criticism put forward by Warwick Fox which focuses on the deepness of deep ecology, and an answer from Arne Naess on this criticism. The author of this paper finds Fox’ criticism not quite convincing, and that Naess’ answer is too weak.</p>

No description available.

Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag. / This paper discusses Arne Naess’ theory of deep ecology. It investigates the structure of deep ecology and what conditions a theory has to fulfil to be a deep ecology. The paper demonstrates differences between deep ecology and shallow ecology on a practical level. The paper presents a criticism put forward by Warwick Fox which focuses on the deepness of deep ecology, and an answer from Arne Naess on this criticism. The author of this paper finds Fox’ criticism not quite convincing, and that Naess’ answer is too weak.

This study is a qualitative investigation, the study is focused on the Swedish political party the Left Party and the party’s environmental politics. Previous research has shown that former traditional socialist parties have been greening over time, a phenomenon called greening of the left. Socialist parties are emphasising a strict and radical environmental politics such as deep ecological politics to stop climate change and overthrow capitalism. At the same time, traditional right-left politics seem to belong in the 20th century, and the new politics is now identified as the GAL-TAN scale. The purpose of this study is to analyse the Swedish Left Party using idea and ideology analysis to see what kind of environmental politics the Left Party is currently implementing, and whether there has been a change over time. The results of the study is that the Left Party has implemented a deep ecology type of environmental politics, and that there has been a change over time where the Left Party first implemented ecologism, and have slowly over the past 30 years moved towards deep ecology. Thus, the conclusion of this study is that the Swedish Left Party is yet another example of greening of the left. / Denna studie behandlar Vänsterpartiet och Vänsterpartiets förhållande till miljöpolitik. Tidigare forskning inom vänsterpartiers förhållande till miljöpolitik visar att vänsterpartier tenderar att bedriva en djupekologisk miljöpolitik. Tidigare forskning visar även att vänsterpartier över tid har rört sig mot den djupekologiska politiken, ett fenomen som kallas greening of the left. Tidigare forskning visar även att traditionell höger-vänster politik inte alltid är applicerbart, och den nya metoden att kategorisera politiska partier är GAL-TAN skalan. Syftet med denna studie är att besvara två forskningsfrågor rörande vilken typ av miljöpolitik Vänsterpartiet bedriver, och huruvida det finns ett skifte över tid. Metoden som använts för studien är idé och ideologianalys. Resultatet för studien visar att Vänsterpartiet i dagsläget bedriver en djupekologisk miljöpolitik, och att det har förekommit ett skifte över tid. Vänsterpartiet bedrev från början en miljöpolitik som liknar ekologism, och har de senaste 30 åren gått mot djupekologi. Slutsatsen är således att Vänsterpartiet går i samklang med den internationella forskningen, och kan därför ses som ett bidrag till nuvarande forskning.

In the Anthropocene, a new approach towards nature in poetry is emerging. This change is closely related to ecocritical theory, which is a reevaluation of the human view on, and representation of, nature. It moves away from a more traditional anthropocentric perspective to a more critical one. This can for instance be in the spirit of Arne Naess or Timothy Morton, the two main theorists used in this essay. This essay is an ecocritical close reading of two Swedish contemporary poems on nature: “När jag går i skymningsmörkret” by Ingela Strandberg (from Att snara en fågel, 2018) and “(Strandförskjutningar)” by Gunnar D Hansson (from Tapeshavet, 2017). The focus of the reading is on the representation of wild, untouched nature. The formulated questions in the essay concern how untouched nature is represented in the poems, the human relationship towards it and how the differences and similarities between the two poems relate to and transform romantic representations of nature.  The conclusion is that these two very different poems exemplify the range of contemporary Swedish nature poetry. Strandberg’s poem is leaning towards a romantic or ecosofist representation of nature, whilst Hansson’s is more clear-cut ecocritical in line with Morton’s dark ecology.