The aim of this study is to get a better understanding of why people turn to astrology in todays secularized Sweden. More specifically, the purpose of the study is to investigate whether astrology functions as a mean of self-fulfillment in the pursuit of a deep self. Petteri Pietikäinen's five aspects of the deep self were used as theory in the study to define the concept of the deep self. To conduct the study, qualitative semi-structured interviews were used. Eight astrologically interested individuals participated in individual interviews. The result shows that astrology plays a function in all aspects of a deep self. How and when the respondents turned to astrology looked different. With everything from divination, narrative about the past and as maps of the deep self.

The prime focus of this dissertation is the relationship between natural philosophy, magic and religion. This is studied through an emphasis on ritual and ritualising practices centred on predicting and causing effect through ritual action. A focus therefore follows on astrological, healing and Christian practices, studied through almanacks and healing texts. The analysis is limited geographically to Denmark, and more specifically to Copenhagen and Scania. Conclusions drawn include the need to emphasise a continuity in ideas throughout the early modern period. This is demonstrated by showing a gradual shift in ritualised practices from the catholic era to and throughout the protestant era during the 1500s. Furthermore, astrologyis seen as an important ritualised practice that spans the spheres of both natural philosophy, magic and religion. Astrology as a ritualised practice is also shown to have been used foracademic, theological and agricultural purposes. The ritualised astrological practices within these spheres are confirmed to vary in execution but also show many similarities in regards to underlying ideas. Such ideas include sympathetic links between nature and the body and between the celestial spheres and earth. Christian ideas are also demonstrated to permeate ritual practices in the astrological, magical and medicinal fields. Re-ritualisation of healing and astrological practices are also concluded to have been used as a tool for implementing reformation ideals

I detta arbete har jag haft för avsikt att utmana mina färdigheter i komposition. Detta gjorde jag genom att sätta upp ramar i form av stjärntecken att hålla mig inom. I genomförandet av undersökningen har jag läst horoskop från diverse tidningar och utefter dessa texter improviserat fram melodiskt och harmoniskt material för att skapa fyra låtar. Även stjärntecknets astrologiska ”personlighet” har vävts in i kompositionerna. Namnen på låtarna är Fiskarna, Vågen, Oxen och Skytten. Varje låt är baserat på stjärntecknet med samma namn. Arbetet resulterade även i en femte låt som bär namnet Zodiac och är en sammanfattning av de andra fyra styckena. Målet för kompositionerna var att skrivas i genren frijazz. Jag har därför lyssnat mycket på den sortens musik för att få inspiration under arbetets gång. Även grupper som rör sig inom modern jazz har givit mig oväntat många idéer för fria improvisationskoncept. Jag har också utmanat min kompositions frekvens, delvis genom att skriva de fem låtarna på nio dagar och även försöka att inte överarbeta det jag skrivit. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra kompositörer till att utforska nya typer av kompositionsmetoder och skapa annorlunda tankesätt som kan inspirera nya fantastiska melodier och konstverk.

<p>I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria.</p><p>Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området.</p><p>Följande frågeställningar besvaras i studien:</p><p>1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag?</p><p>Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet.</p><p>2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet?</p><p>Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen.</p><p>3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp?</p><p>Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering.</p><p>4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet?</p><p>I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris.</p><p>5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age?</p><p>Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.</p>

<p>Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.</p><p>För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:</p><p>1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?)</p><p>2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?)</p><p>3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)</p><p>4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)</p><p>5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)</p><p>Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?</p>

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria. Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området. Följande frågeställningar besvaras i studien: 1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag? Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet. 2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet? Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen. 3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp? Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering. 4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet? I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris. 5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age? Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild. För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden: 1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?) 2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?) 3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?) 4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?) 5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?) Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?

It is known to most of us that in order to succeed with a translation you need good language skills, both in the source language and in the target language. But in the work of translating a text in a specific field, the translator also needs certain knowledge of that specific domain. In this essay, I analyze to what extent one needs that knowledge, and to what extent dictionaries, secondary literature and research on the Internet can help during the translation process.   The main subject for this essay is however an analysis of the translation of astrological terms, taken from a French book on medical astrology from which I have translated three whole chapters. The target language is Swedish. These two languages have separate origins, and therefore the terminologies could differ a lot. But, since the subject – astrology – comes from Ancient Greece and doesn’t depend on neither the French nor the Swedish culture, it is more likely that the astrological technolect looks partly the same in both languages: the terminology should presumably have been borrowed from the language of the ancient Greeks.   The seven translation strategies suggested by Jean-Paul Vinay and Jean Darbelnet in Stylistique comparée du français et de l’anglais, written in the 1950’s, helped me analyze the translation. With their method, I could for example see if the translation was mostly literal or oblique, and what kind of strategy is preferable in the translation of technolects.

This thesis examines the medical content of Early Modern Swedish almanacs between the years 1608-1731. The aim of the study is to uncover the understanding of health, illness and the human body that is prevalent within the almanacs. This has been found to be strongly related to the medical paradigm of humorism, or Galenic Medicine. The almanacs also reveal the connection between the intellectual fields of medicine and astrology during the Early Modern Era, which I argue to be largely overlooked within the history of medicine in Sweden. Another central aspect of the study has been to analyze how the medical content and medical understanding changed during the studied period. The part of the almanacs called elections, were found to change quite drastically, and disappeared from the almanacs around 1700. When analyzing medical texts in the almanacs however, this change was not evident, indicating, among other results, that the relation between medicine and astrology remained.

Denna studie undersöker ungdomars upplevelse av astrologi och annan spiritualitet i dagens senmoderna samhälle. Syftet har varit att komma åt ungdomarnas livsvärldar och undersöka på djupet hur de upplever astrologi och om det används för att hantera svåra livskriser, där fokuset främst har legat på covid-19-pandemin. Grunden till vårt syfte kommer från ett intresse för att undersöka hanteringen av coronapandemin på individnivå, där vi är särskilt intresserade av att undersöka om spiritualiteten har någon plats i ungdomars sätt att hantera svåra livskriser i det senmoderna samhället. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Giddens teorier om det senmoderna samhället, ontologisk trygghet och självets reflexiva projekt. Vidare har den tagit stöd i sekulärt existentiellt meningsskapande coping. Utifrån en hermeneutisk metodansats har tio semistrukturerade intervjuer hållits med ungdomar mellan åldrarna 18 till 25. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som belyser att dagens ungdomar tenderar att ta det som det kommer och lita på att situationer löser sig. Deras tillvägagångssätt för att klara av att finna sig i det varierar, men vi menar att astrologin och spiritualiteten ändå har en märkbar närvaro på ett eller annat sätt.