<p>Abstract</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar.</p><p>I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner.</p><p>Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar. Det sker ett samspel mellan tonåringar och föräldrar där ömsesidigt lärande ingår. Margaret Meads begrepp Prefigurativ kultur tar upp att även föräldrar lär sig av sina barn, vilket innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det ”vanliga” där föräldrarna är de som är upplysta och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder.</p>

Abstract Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar. I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner. Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar. Det sker ett samspel mellan tonåringar och föräldrar där ömsesidigt lärande ingår. Margaret Meads begrepp Prefigurativ kultur tar upp att även föräldrar lär sig av sina barn, vilket innebär att socialisationen blir lite förändrad mot det ”vanliga” där föräldrarna är de som är upplysta och där barnet ska lära av dem. Relationen mellan föräldrarna och tonåringarna har även fått inslag av det som Giddens benämner som rena relationer där ömsesidigheten och tilliten är viktig och där tilliten ständigt återskapas. Genom att använda mobiltelefonen som ett informations- och kontaktverktyg byggs relationen gemensamt upp och det blir en ständigt pågående aktivitet mellan tonåring och förälder.

Bakgrund:Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer någon att avsluta sitt liv. Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och ibland även egna suicidtankar. Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer skuld än föräldrar som förlorat sina barn i traumatiska olyckor. Många föräldrar upplever en otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att deras barn begått suicid. Metod: Litteraturstudien baserades på sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionellt stöd och Bristande stöd. Utmärkande resultat visar att föräldrar har svårigheter att hitta professionellt stöd och har ett större behov av hjälp från sjukvården och stödgrupper än det stöd som de erhållit. Många föräldrar som är i behov av professionell hjälp får på egen hand söka stöd. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt skick för att själva söka hjälp. Slutsats:Föräldrar som förlorat ett barn i suicid önskar stöd i olika former. Sjukvården har brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. En anledning till att resurser för efterlevande är begränsade kan bero på stigmatiseringen som existerar kring självmord.

Bakgrund: När en förälder drabbas av cancer påverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar då de samtidigt befinner sig i en känslomässig utvecklingsperiod där deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen från föräldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och två underkategorier. Oro och rädsla inför framtiden, behov av information och delaktighet, behov av stöd samt att kunna utvecklas av erfarenheten. Resultatet visade att ungdomar hanterade sin förälders cancersjukdom på ett varierande sätt. En del valde att fly undan situationen medan andra valde att finnas närvarande för att hjälpa och stödja den sjuka föräldern. Dessa ungdomar uttryckte att de kom sin familj närmare och att de värderade livet på ett annat sätt än tidigare. Slutsats: Ungdomars rädsla och oro medför ett behov av information och delaktighet för att få en ökad förståelse och kontroll över situationen. Genom att erbjuda stödgrupper och samtal till ungdomar blir de uppmärksammade och en trygghet skapas. Sjuksköterskor bör i sin profession sträva efter lyhördhet för ungdomarnas unika och individuella behov i samband med förälderns cancersjukdom.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige drabbas årligen ungefär 250 – 300 barn mellan 0 – 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera. Syfte Att belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Femton artiklar identifierades som besvarade föreliggande studies syfte. Resultat Kommunikation, information, socialt och emotionellt stöd samt omsorg är de fyra teman som presenteras i resultatet. Kommunikation ansågs vara viktig då den kunde ha en lugnande effekt hos föräldrar. Information var ett verktyg som kunde ge föräldrarna större inblick i barnets sjukdom vilket i sin tur leder till ökad möjlighet att kunna hantera situationen. Socialt och emotionellt stöd behövdes och kunde hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor. Omsorg i form av att vårdpersonalen visade empati samt brydde sig om barnen var betydelsefullt. Slutsats Föräldrar till barn med en cancersjukdom går igenom en svår tid medan deras barn vårdas. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om föräldrarnas behov för att kunna erbjuda dem den hjälp och det stöd de behöver. En bra vårdrelation kan leda till att föräldrarna känner sig lugna och trygga med den omvårdnad som deras barn får.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar  Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län. Den kvalititativa delen består av en öppen fråga som avslutade enkäten. I analysen av underökningens resultat har vi använt oss av utvecklingsekologisk teori som kompletterats med begreppen skydds och riskfaktorer. Resultaten har även analyserats mot bakgrund av tidigare forskning. Resultaten visar att socialsekreterarna generellt har god erfarenhet av att arbeta med barnavårdsärenden och att de möter barn med frihetsberövade föräldrar i sin yrkesroll. De anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behov av specifika insatser men att insatser till målgruppen är mycket begränsade. Samverkan och samarbete mellan socialtjänst och andra myndigheter och organisationer är bristfällig vilket bekräftas av kommentarerna i den öppna frågan. Vidare belyser resultatet i enkäten hur barn med frihetsberövade föräldrar kommer till socialtjänstens kännedom. Resultaten säger dock inget om brister vad gäller anmälningsskyldigheten jämlikt 14 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:45) (SoL). Kommentarerna i den öppna frågan gav fördjupad information om brister i anmälningsskyldigheten. Där framkom att andra myndigheter och aktörer inte alltid anmäler till socialtjänsten att ett barn har en förälder frihetsberövad och att detta är problematiskt. Anmälningar från andra myndigheter och aktörer är en förutsättning för socialtjänsten ska kunna ge barnen det stöd och de insatser de är i behov av. Bland kommentarerna i den öppna frågan lämnas förslag på utvecklings- och förbättringsarbete för målgruppen. Här nämner socialsekreterarna bland annat stödgruppsverksamhet som exempel på insats. Genom vår undersökning har vi kunnat få en god beskrivning av hur socialtjänstens stöd ser ut för målgruppen i Uppsala län.

Syftet med arbetet var att beskriva hur pedagoger resonerar kring inskolning i förskolan samt hur man som pedagog arbetar med anknytning under och efter inskolningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog. Det visade sig att alla respondenterna arbetade med den föräldraaktiva inskolningen i sin verksamhet. Det verkar däremot finnas ett ”problem” med hur de ska arbeta med denna metod. För de arbetar olika med organisationen av inskolningen, med anknytning och med separation. Det kan därför vara bra att de olika arbetslagen är väl medvetna om hur de arbetar med inskolning på deras avdelning. Det framkom också att föräldrarna är en betydelsefull del i inskolning för att göra barnet tryggt och för att göra en grund till anknytningsprocessen. Det är viktigt att pedagogerna anpassar inskolningar till individen och inte efter en speciell mall för att det är barnet som är den som ska bli trygg i verksamheten

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på föräldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollärare och barnskötare beskriver föräldrasamverkan och dess betydelse och innehåll. Studien är av en kvantitativ karaktär med kvalitativa inslag där enkäter använts som datainsamlingsmetod. Enkäten rymde både kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrågor samt kvalitativa öppna frågor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv på föräldrasamverkan. Resultatet av studien visar att föräldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mängd olika former i förskolans vardag. Pedagogerna i studien säger sig välkomna föräldrars tankar och åsikter. Slutsatser som kan dras av studien är att den dagliga kontakten vid hämtning och lämning av barn är den vanligast förekommande formen av samverkan mellan förskolan och hemmet samt att samtal och samarbete oftast grundas i någon form av upplevt problem.

Bakgrund: Barn till föräldrar med svår psykisk eller somatisk sjukdom, med missbruk eller som avlidit, har ökad risk för framtida psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen fick ett tillägg 2010/2011 med syfte att uppmärksamma och stärka gruppen barn som anhöriga. Tilläget i lagen har tagit lång tid att implementera i sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva i vilken omfattning distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten identifierar barn till förälder/annan närstående med missbruk, psykisk ohälsa, allvarlig fysisk sjukdom eller när förälder/annan närstående avlider och om dessa barn följs upp med information, råd och stöd. Metod: En omarbetad version av en enkät som använts i en uppsats på Masterprogrammet i hälsovetenskap vid Karlstad universitet användes. Enkäten skickades först ut som webbenkät men på grund av låg svarsfrekvens distribuerades en pappersenkät under distrikssköterskedagarna i Umeå. Studien vände sig till 190 distriktssköterskor på hälsocentraler i Västerbotten, varav 79 deltog. SPSS 23 användes för analysering av materialet. Resultat: Resultatet visar att vetskap om riktlinjer samt utbildning inom området bidrar till att barn som anhöriga identifieras i högre grad. Kunskap om journalföring samt vetskap om riktlinjer är låg och det är få distriktssköterskor som har fått utbildning inom ämnet barn som anhörig.  Slutsats: Utbildning, kunskap om riktlinjer och journalföring är de viktigaste faktorerna för att öka medvetenheten om barn som anhöriga.     Nyckelord: Barn som anhöriga; psykiskt sjuk förälder; somatiskt sjuk förälder; förälder med missbruk; familjefokuserad omvårdnad.

Bakgrund: Många människor lider av psykisk ohälsa och flera av dessa har barn. Barn har inte förutsättningar som att göra sin röst hörd och många barn lider i det tysta. Bristen på kunskap om psykisk ohälsa i samhället kan leda till att det ses som något tabubelagt, något man inte talar så högt om. Denna stigmatisering försämrar utsatta barns förutsättningar. Syfte: Att lyfta fram barns upplevelser av att leva eller ha levt med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie har genomförts, genom att söka i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline, Psykinfo. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med studiens syfte. Kvalitativa studier har valts förutom en som både var kvalitativ och kvantitativ. Studiernas resultat har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet har visat att barns upplevelser ofta bestått av olika känslor, som till exempel rädsla över förälderns psykiska ohälsa eller rädsla av att själva insjukna i psykisk ohälsa, skam och skuld. Andra upplevelser har varit ensamhet, ansvar i tidig ålder, betydelsen av vårdens och närståendes stöd samt olika hanteringsstrategier. Barnen behöver stöd och information för att klara vardagen och ha ett tillfredställande liv. Slutsats: Genom att utbilda vårdpersonal i hur de ska förhålla sig och bemöta dessa barn kan chanserna öka att barnen i framtiden kan få leva ett så normalt liv som möjligt med goda förutsättningar