Bakgrund: Barn till föräldrar med svår psykisk eller somatisk sjukdom, med missbruk eller som avlidit, har ökad risk för framtida psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen fick ett tillägg 2010/2011 med syfte att uppmärksamma och stärka gruppen barn som anhöriga. Tilläget i lagen har tagit lång tid att implementera i sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva i vilken omfattning distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten identifierar barn till förälder/annan närstående med missbruk, psykisk ohälsa, allvarlig fysisk sjukdom eller när förälder/annan närstående avlider och om dessa barn följs upp med information, råd och stöd. Metod: En omarbetad version av en enkät som använts i en uppsats på Masterprogrammet i hälsovetenskap vid Karlstad universitet användes. Enkäten skickades först ut som webbenkät men på grund av låg svarsfrekvens distribuerades en pappersenkät under distrikssköterskedagarna i Umeå. Studien vände sig till 190 distriktssköterskor på hälsocentraler i Västerbotten, varav 79 deltog. SPSS 23 användes för analysering av materialet. Resultat: Resultatet visar att vetskap om riktlinjer samt utbildning inom området bidrar till att barn som anhöriga identifieras i högre grad. Kunskap om journalföring samt vetskap om riktlinjer är låg och det är få distriktssköterskor som har fått utbildning inom ämnet barn som anhörig.  Slutsats: Utbildning, kunskap om riktlinjer och journalföring är de viktigaste faktorerna för att öka medvetenheten om barn som anhöriga.     Nyckelord: Barn som anhöriga; psykiskt sjuk förälder; somatiskt sjuk förälder; förälder med missbruk; familjefokuserad omvårdnad.

Growing up with parental substance abuse is a common social problem in the present society. The extent of this social problem is hard to determine and a childhood marked by parental substance abuse leads to an increased risk of serious consequences to the child, both during childhood and as an adult. The aim of this study is to examine, analyze and make these consequences visible in order to increase the knowledge and further improve the opportunities to be able to help these children in time. The scoping review methodology has been used in this study and the empirics consist of 15 scientific studies. The result shows that children tend to be negatively affected by growing up with parental substance abuse. During childhood, these children tend to feel bad and have feelings of sorrow, anxiety and fear. Children growing up in these types of families also tend to take an unnatural proportion of responsibility. Another recurring pattern is lack of trust, as well in their parents as in people outside their own family. Growing up in these conditions also increases the risk of not being able to finish school, to develop mental illness and to get into social problems later in life. The most important conclusion is that the parent’s substance abuse generally implies negative consequences to their children, but also that a lot of factors are involved and that all children are therefore affected in different ways and variations. / I dagens samhälle är det många barn som växer upp med föräldrar som har ett missbruk. Omfattningen av detta sociala problem är väldigt svår att fastställa och en uppväxt med föräldrar som har ett missbruk riskerar att ge allvarliga konsekvenser för barnet, såväl under barndomen som i vuxen ålder. Syftet med detta examensarbete är att undersöka, analysera och synliggöra dessa konsekvenser för att öka kunskapen och i större mån kunna hjälpa dessa barn i tid. Metoden litteraturöversikt har tillämpats och empirin i denna studie utgörs av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barn i regel påverkas negativt av en uppväxt med föräldrar som har ett missbruk. Under uppväxten tenderar barn till föräldrar med missbruk att må dåligt och känna känslor som ledsamhet, oro och rädsla. I många fall behöver barn till föräldrar med missbruk ta onaturligt mycket ansvar för familjen. Ett återkommande mönster har också varit brist på tillit, både gentemot sina föräldrar men också till människor utanför familjen. Barn som växt upp under dessa förhållanden har också en avsevärt högre risk att till exempel inte klara av skolan, att utveckla psykisk ohälsa eller att senare i livet själva hamna i sociala problem. Den viktigaste slutsatsen är att föräldrarnas missbruk i regel innebär negativa konsekvenser för barnen, men också att många faktorer påverkar och att alla barn påverkas olika mycket och på olika sätt.