Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka hinder och möjligheter som fanns för personer över 65 år med låg inkomst att följa de rekommenderade riktlinjerna för fysisk aktivitet. Metod: Studien tillämpade en deskriptiv ansats för att sammanfatta tidigare forskning, där den utvärderade och kategoriserade varierande studier som hade undersökt dessa faktorer. Resultat: Genom innehållsanalys av 15 artiklar framkom framstående hinder såsom fysiska svårigheter, psykologiska utmaningar, socioekonomiska förhållanden och miljöbarriärer. Däremot framkom möjligheter såsom stöttande sociala relationer, lättillgänglig omkringliggande miljö och individanpassade interventionsprogram. Resultaten pekade på att äldre med låg inkomst ställdes inför signifikanta hinder som försvårade deras deltagande i fysisk aktivitet, samtidigt som det också kunde vidtas åtgärder för att främja en mer hälsosam livsstil. Dessa kunskaper kan vara betydelsefulla för att planera framgångsrika åtgärder som främjar tillgängligheten och engagemanget i fysisk aktivitet hos denna målgrupp, en punkt som är grundläggande för att främja deras generella hälsa och välmående. Slutsats: Studien lyfte fram betydelsen av att se till det större sammanhanget och inkludera varierande faktorer som kunde ha effekt på äldre personers förmåga att delta i fysisk aktivitet. Genom att upptäcka såväl inre som yttre hinder och möjligheter bland denna särskilda grupp, framhävdes betydelsen av olika åtgärder som inkluderade stöttning från samhället, utvecklingen av interventionsprogram och förändrade miljömässiga förhållanden i en positiv riktning. För den kommande forskningen är det viktigt att skapa och tillämpa dessa varierande åtgärder, i syfte att försäkra att alla äldre, oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar, kan dra nytta av de nödvändiga resurser och den hjälp de behöver, för att möjliggöra regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. Genom samarbete inom hälso- och sjukvården, samhällen och bland beslutsfattare kan effektiva åtgärder skapas för att möta behoven hos personer över 65 år med låg socioekonomisk status, och därigenom skapa en mer tillgänglig och engagerande miljö för fysisk aktivitet.