Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka hinder och möjligheter som fanns för personer över 65 år med låg inkomst att följa de rekommenderade riktlinjerna för fysisk aktivitet. Metod: Studien tillämpade en deskriptiv ansats för att sammanfatta tidigare forskning, där den utvärderade och kategoriserade varierande studier som hade undersökt dessa faktorer. Resultat: Genom innehållsanalys av 15 artiklar framkom framstående hinder såsom fysiska svårigheter, psykologiska utmaningar, socioekonomiska förhållanden och miljöbarriärer. Däremot framkom möjligheter såsom stöttande sociala relationer, lättillgänglig omkringliggande miljö och individanpassade interventionsprogram. Resultaten pekade på att äldre med låg inkomst ställdes inför signifikanta hinder som försvårade deras deltagande i fysisk aktivitet, samtidigt som det också kunde vidtas åtgärder för att främja en mer hälsosam livsstil. Dessa kunskaper kan vara betydelsefulla för att planera framgångsrika åtgärder som främjar tillgängligheten och engagemanget i fysisk aktivitet hos denna målgrupp, en punkt som är grundläggande för att främja deras generella hälsa och välmående. Slutsats: Studien lyfte fram betydelsen av att se till det större sammanhanget och inkludera varierande faktorer som kunde ha effekt på äldre personers förmåga att delta i fysisk aktivitet. Genom att upptäcka såväl inre som yttre hinder och möjligheter bland denna särskilda grupp, framhävdes betydelsen av olika åtgärder som inkluderade stöttning från samhället, utvecklingen av interventionsprogram och förändrade miljömässiga förhållanden i en positiv riktning. För den kommande forskningen är det viktigt att skapa och tillämpa dessa varierande åtgärder, i syfte att försäkra att alla äldre, oberoende av deras socioekonomiska förutsättningar, kan dra nytta av de nödvändiga resurser och den hjälp de behöver, för att möjliggöra regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. Genom samarbete inom hälso- och sjukvården, samhällen och bland beslutsfattare kan effektiva åtgärder skapas för att möta behoven hos personer över 65 år med låg socioekonomisk status, och därigenom skapa en mer tillgänglig och engagerande miljö för fysisk aktivitet.

This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.