No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma söker. Syftet är att belysa hur diskurser om moderskap förhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat på mitt material utifrån två tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tvåsamhet: (hetero)sexualitet, monogami, kön och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion. Materialet har studerats utifrån queerteori i bemärkelsen att jag har tittat på normer kring sexualitet, kön och genus, men även feministisk medieforskning avseende kvinnors medierepresentation och teori kring reality-tv som genre med genrespecifika egenskaper, har använts. Jag har kommit fram till att moderskap i en svensk mediekontext idag representeras i nära relation till kön och sexualitet. En viktig del i representationer av den goda modern är prioriteringen av barnen och deras intressen. Kärnfamiljen (mamma, pappa, barn) är en annan central kod som ingår i en livsstil som är eftersträvansvärd och kan anses ge en högre social status än livet som ensamstående mamma.

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer. Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3. De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.