Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka material/ hjälpmedel som används för att hjälpa barnen med koncentrationssvårigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjälpmedel. Metod För att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkät. Webbenkäten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en särskoleverksamhet. Resultat Resultatet av enkäten visade att pedagogerna använde olika färdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansåg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material. Betydelse för läraryrket Min förhoppning är att denna undersökning ska hjälpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lättare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning är också att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gällande hjälpmedel för barn med behov.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen. Anpassningen av miljön är av stor betydelse för att elevernas handikapp inte ska skapa problem. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om diagnosen ADHD. Vi vill även se hur dessa uppfattningar eventuellt påverkar undervisningen. I studien gjordes intervjuer, sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav fyra var intervjuer med lärare och två intervjuer med elever med diagnosen ADHD. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats. Lärarnas övergripande uppfattning är att elever med ADHD är mer krävande, rörligare och hörs mer än elever utan ADHD. De menar även att orsaken till ADHD kan vara ärftlig eller att barnet påverkas under nyföddhetstiden som kan vara fallet med förtidigt födda barn. Lärarna anser att dessa elever behöver stöd och struktur i skolan för att fungera bra.

<p>Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier. </p><p>Det vi kommit fram till är att koncentrationssvårigheter kan vara svårigheter med att sitta stilla, lyssna och förstå instruktioner. Koncentrationssvårigheter kan också vara impulsivt beteende och sociala svårigheter. Förebyggande och åtgärdande handlingar som vi kommit fram till är att läraren ska utgå från eleven och dennes förutsättningar. Läraren ska även vara tydlig i sina instruktioner och kunna sätta gränser och regler. Vi tycker att lärare inte alltid ser till elevens bästa utan låter ibland problemet vara.</p>

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier. Det vi kommit fram till är att koncentrationssvårigheter kan vara svårigheter med att sitta stilla, lyssna och förstå instruktioner. Koncentrationssvårigheter kan också vara impulsivt beteende och sociala svårigheter. Förebyggande och åtgärdande handlingar som vi kommit fram till är att läraren ska utgå från eleven och dennes förutsättningar. Läraren ska även vara tydlig i sina instruktioner och kunna sätta gränser och regler. Vi tycker att lärare inte alltid ser till elevens bästa utan låter ibland problemet vara.

Kärnsymptomen inom ADHD innefattar hyperaktivitet/ impulsivitet, och ouppmärksamhet. Ytterligare symptom är nedsättningar i exekutiv funktion, känslo- och beteendemässig reglering och en ökad känslighet för stimuli. Inom arbetslivet blir bristande exekutiva funktioner och sociala interaktioner påtagliga för vuxna med ADHD. Stökiga arbetsplatser, nedsatt koncentration och irritabilitet är några av svårigheterna som kan uppstå för vuxna med ADHD, vilket kan orsaka ytterligare motgångar. Syftet med denna litteraturöversikt med systematik var att undersöka verksamma interventioner riktade till vuxna med ADHD. Interventioner som återfanns var professionellt stöd och implementering av strategier, Psykoedukation, KBT och Mindfulness. Dessa interventioner visade delvis förbättring gällande kärnsymptom, exekutiva funktion samt gav en ökad tillfredsställelse inom vardagslivet. Analysen i diskussionen från denna studie ger en antydan om att dessa interventioner kan tillämpas i arbetslivet, dock krävs ytterligare forskning kring detta.

<p>Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.</p><p>This research paper addresses the issues surrounding the student’s day-to-day life with a focus on the classroom. It also discusses pedagogical methods, resources, and support, as well as social relationships, and routines in relation to the students in question. In order to develop a more complete understanding of the two students and their situation, I have chosen to do a qualitative study where I’ve observed the students in their classroom for four days, and interviewed the adults that interact with the students the most on a day to day basis. The interviewees include the students’ classroom teacher, their assistant teacher, as well as the students’ mothers.</p><p>I begin the paper by describing ADHD, as well as the potential causes and treatments. I also present the two predominant opinions regarding the source of ADHD that exist in Sweden today. The first is a biological perspective, which states that ADHD is passed on genetically, and the second is a sociological perspective, which states that ADHD is acquired through exposure to a range of social and environmental factors. However, I have based my research on the biological perspective because it is currently the most widely accepted, and because the biological model of explanation is the model most of the current literature is based on.</p><p>As a result of my research, I have concluded that students with ADHD can have a wide range of different symptoms despite having the same diagnosis. Hellström states that teachers should be aware that all students with ADHD are unique individuals, and it is therefore difficult to prescribe a general set of guidelines to follow when working with such students. One must take each individual’s needs into consideration and decide which methods and solutions work best for each particular individual (Hellström 2007, s. 1). Hellström’s statement is consistent with the conclusions I came to after conducting my research. The classroom teacher saw the students as very different individuals and adapted their education according to their very different needs despite the fact that they have the same diagnosis.</p>

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom. This research paper addresses the issues surrounding the student’s day-to-day life with a focus on the classroom. It also discusses pedagogical methods, resources, and support, as well as social relationships, and routines in relation to the students in question. In order to develop a more complete understanding of the two students and their situation, I have chosen to do a qualitative study where I’ve observed the students in their classroom for four days, and interviewed the adults that interact with the students the most on a day to day basis. The interviewees include the students’ classroom teacher, their assistant teacher, as well as the students’ mothers. I begin the paper by describing ADHD, as well as the potential causes and treatments. I also present the two predominant opinions regarding the source of ADHD that exist in Sweden today. The first is a biological perspective, which states that ADHD is passed on genetically, and the second is a sociological perspective, which states that ADHD is acquired through exposure to a range of social and environmental factors. However, I have based my research on the biological perspective because it is currently the most widely accepted, and because the biological model of explanation is the model most of the current literature is based on. As a result of my research, I have concluded that students with ADHD can have a wide range of different symptoms despite having the same diagnosis. Hellström states that teachers should be aware that all students with ADHD are unique individuals, and it is therefore difficult to prescribe a general set of guidelines to follow when working with such students. One must take each individual’s needs into consideration and decide which methods and solutions work best for each particular individual (Hellström 2007, s. 1). Hellström’s statement is consistent with the conclusions I came to after conducting my research. The classroom teacher saw the students as very different individuals and adapted their education according to their very different needs despite the fact that they have the same diagnosis.