Detta arbete presenterar en studie som behandlar energiomvandlingar i kursen Kemi 1 i gymnasieskolan, där kemiska modeller i läroböcker har analyserats utifrån komplexitetsnivå. En modell som i detalj redogör för viktiga begrepp, samt sätter in dem i ett större sammanhang har högre komplexitet än andra förenklade modeller. Arbetet syftar till att ge inblick i vilka komplexitetsnivåer kemiska modeller har, samt i vilken grad modellerna öppnar upp möjligheter för elever att utveckla högre kognitiva förmågor. Detta har undersökts genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker i kemi för gymnasiet, med hjälp av analysverktyget ”Komplexitetsnivåer i Naturvetenskapliga Modeller” (KNM), som byggs upp av teorierna bakom Modellen för hierarkisk komplexitet i kemi (MHC-C), Blooms taxonomi för lärandemål och Shavelsons ramverk. Resultatet visar att komplexitetsnivån varierar både inom och mellan läroböcker, vilket belyser lärarens viktiga roll vid planering av undervisning och val av läromedel. En slutsats som kan dras av analysresultatet är att komplexitetsnivån i modellerna är av betydelse för vilken möjlighet elever har att uppnå högre kognitiva förmågor.