I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen.

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci’s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919’s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony. The study shows that, as the usage of popular culture has not become a more frequent tool recommended from the Swedish government, it has become more accepted that teachers do use it in various forms and that the demand of a canonised aesthetical selection has become almost eradicated.

Följande studie utforskar hur kulturella stereotyper framställs genom interaktionen under två separata intervjuer i talkshowen Malou Efter Tio. Programledaren Malou von Sivers har fått kritik för hur hon intervjuar två rapartister med skilda kulturella bakgrunder. Greekazo som associeras med minoritetsbefolkningen och Einár som associeras med majoritetsbefolkningen. Studien undersöker och jämför interaktionerna i de två intervjuerna utifrån teorierna samtalsanalys, intersektionalitet och olika koncept för representation i media. Analysen genomförs med samtalsanalys som metod och utgår från två separata transkriberingar av materialet. Resultatet visar att Malou von Sivers samspel med de två gästerna skiljer sig, där båda intervjuerna formar stereotypa uppfattningar kring rappgenren. Genom slutdiskussionen förs en diskussion om att det sker en problematisk representation av båda rapartisterna. Framför allt eftersom det upprättas en skillnad mellan rapartisterna genom intervjuerna då de tillskrivs olika egenskaper som baseras på deras etniska tillhörighet. Detta visar på starka maktrelationer som existerar i talkshowen och också på hur ojämlikhet som finns i samhället uppkommer i programmet. Utifrån vårt resultat kan vår studie synliggöra och uppmärksamma hur samtalsstrukturen i den här talkshowen flätas samman med maktstrukturen i vårt samhälle. / The following study examines how cultural stereotypes are reproduced through the interaction during two separate interviews from the talk show Malou Efter Tio. The host Malou von Sivers has been criticized for how she is interviewing two rap artists with different cultural backgrounds. Greekazo, associated with the minority population and Einár, associated with the majority population. The study examines and compare the two interviews based on the theories conversation analysis, intersectionality and several concept of representation in media. Conversation analysis is also used as a method and the analyzation is based on two separate transcriptions of the material. The results showed that Malou von Sivers interplay between two guests were different, however both interviews reproduce stereotypical perceptions about the rap genre. Furthermore, the results are discussed which shows that both representations of the rap artist are problematic. Especially since a difference is established between the rap artists through the interviews as they are attributed different characteristics based on their ethnicity. This shows the strong power relations that exist in the talk show and also how inequality that exist in our society arises in the program. Based on our results, our study exposes and pays attention to how the conversational structure of this talk show is intertwined with the power structure in our society.

Syftet med denna studie är att undersöka antivaccin-diskurser på Facebooksidan Kavla Ner och jämföra dem med tre antivaccin-diskurser tidigare funna av Kata (2010). Tidigare forskning visar att antivaccin-grupper utnyttjar postmodernistiskt tänkande och att sociala medier är ett kraftfullt verktyg vad gäller åsiktsbildning om vaccin. Därtill kan konspirationsteorier som sprids om vaccin bidra till en ökad tro på att vaccin är farligt.Materialet som analyseras är 30 inlägg från Facebooksidan Kavla Ner och studien bygger på Faircloughs (1992) tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Texterna har analyserats med hjälp av analysverktygen lexikala val och modalitet. Detta görs med utgångspunkt i teorier om ideologi och diskurs, postmodernism samt kulturell hegemoni.Resultatet av analysen visar förekomsten av antivaccin-diskurser och att två av de funna diskurserna stämmer överens med de Kata (2010) funnit. Därtill gjordes nya upptäckter i form av en ny diskurs och de kategoriserande teman Kata funnit utvecklades. Resultatet visade att en stor mängd av inläggen är färgade av ett postmodernistiskt tänkande. Konspirationsteorier visade sig också vara vanligt förekommande i inläggen. Slutsatsen av studien är att de sociala praktiker som påverkar antivaccin-diskursen även skulle kunna påverka andra områden, vilket ytterligare förklarar vikten av att förstå fenomenet vaccinmotstånd. / The purpose of this bachelor thesis is to examine anti-vaccine discourses on the Kavla Ner Facebook page and to compare them to three anti-vaccine discourses previously found by Kata (2010). Research shows that anti-vaccine communities utilize postmodern ways of thought, and that social media is a powerful tool when it comes to affecting people's opinions about vaccination. Furthermore, conspiracy theories which are spread on the internet can contribute to belief that vaccines are dangerous.The material which has been analyzed consists of 30 posts from the Kavla Ner Facebook page and the method is based on Fairclough’s (1992) three-dimensional model for critical discourse analysis. The texts have been analyzed using the tools lexical choices and modality, while drawing on theories about ideology and discourse, postmodernism and cultural hegemony.The result shows the presence of anti-vaccine discourses on the Facebook page, and that two of the discourses are consistent with those found by Kata (2010). In addition, a new discourse was found and the categorizing themes by Kata were expanded. Conspiracy theories proved to be common in the posts. The results also showed that a large number of the posts are characterized by postmodernist thinking. Finally, it is concluded that the social practices which influence the anti-vaccine discourse could affect other areas, which further explains the importance of understanding the phenomenon of vaccine resistance.