The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci’s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919’s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony. The study shows that, as the usage of popular culture has not become a more frequent tool recommended from the Swedish government, it has become more accepted that teachers do use it in various forms and that the demand of a canonised aesthetical selection has become almost eradicated.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94. / The government of Sweden is about to present a proposition for a new curriculum for Swedish elementary school, which will come into effect the academic year 2011/2012. The purpose of this thesis is to investigate the concept of creativity, and put it in relation to the new curriculum, in order to predict the scope creativity will have in this. This purpose requires that I also study earlier curricula (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94) and identify the scope for creativity in these. My results are not final, with the new curriculum not being presented yet. I have, however, by means of interpretation of relevant documents and a discussion of these, concluded that the new curriculum will provide less opportunities for creativity in Swedish elementary school than the current curriculum, Lpo 94, does.

<p>Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.</p>

Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.

Vi vill med detta examensarbete söka oss en bild av vår samtid och de förändringsprocesser som bidragit till att vi har den skola vi har idag. Med ett ökat krav på individers förmåga att kunna anpassa sig till olika sammanhang och lära livet ut vill vi titta närmare på vilka idéer om ett livslångt lärande som framträder i Lgr11. Likaså vill vi söka oss en bild av vilken roll svenskämnet har för förverkligandet av livslångt lärande i ett föränderligt samhälle, så som det konceptualiseras i kursplanen. För att problematisera detta utför vi en kvalitativ textanalys för att kritisk granska innehållet i Lgr11, kapitel ett och två samt kursplanen för svenskämnet. Som blivande svensklärare ser vi hur spänningar mellan olika sociala, politiska, ekonomiska och kulturella diskurser kombinerat med globaliseringen av samhället skapat ett behov av att elever utvecklar kompetenser för att kunna möta ett framtida samhälle. Samtidigt som Lgr11 är tolkningsbar och innehåller kompromisser där olika instanser och intressenter försöker få inflytande på hur skolan ska formas, innehåller texterna även kvarlevor från äldre styrtexter. Häri kan det uppstå en krock mellan olika kunskapstraditioner och lärandesyn. Den kunskaps- och lärandesyn en lärare arbetar efter är avgörande för hur ovanstående teorier kommer att synliggöras i undervisningen. I ett föränderligt samhälle med ökade krav på kompetens och lärande under hela livet ställs likvärdighetsperspektivet och även demokratiuppdraget på sin spets.