<p>I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.</p>

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus. De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar. Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.

<p>Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus.</p><p>De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar.</p><p>Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.</p>

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal. Svenskt Näringsliv tycker däremot inte att lagen tar hänsyn till kompetens och att detta beror på att anställningstiden är kriteriet i turordningen istället för kompetens, som i sig inte täcks av tillräckliga kvalifikationer. / The final paper discusses the point of views between two central labor unions and one central employer union when it comes to the law of employment protection in Sweden and competence, in relation to the labor market of today and redundancies in companies and firms.  The aim and object with the paper is to ask how the three different unions define the word competence when they speak of the regulation of employment security and if this law takes competence within the employees in consideration when a company is faced with redundancies.  Conclusions made are that the three different unions differs when they speak about competence in relation to the emplyment protection law and that this can be reflected in the various groups that they represent and might even concern ideology to a certain point.

This thesis aims to investigate the signification of qualification requirements that an employer imposes for resettlement in redundancy dismissals. Furthermore the aim is to examine how the requirement relates to the development of society and highlight possible consequences for the employment protection. To determine applicable law a legal dogmatic method is used. This method is supplemented with a sociological perspective to illustrate the connection between the application of the requirement and the development from an industrial society to a knowledge society. Based on this thesis, following conclusions were drawn. In the assessment of the requirement the Labour Court takes into account whether the requirement is reasonable, substantially and non-discriminatory. The requirement is a minimum criteria where the worker meets the same requirements as a new employee, and that is generally imposed on the current post. However, essential factors such as company size, financial situation, if the post in question is of a specialized nature, matters for the assessment. The Labour Court also reason about what would be a reasonable period of apprenticeship, which differs from case to case. What constitutes a reasonable time will depend partly on the above facts and also on the employee's ability to learn based on previous qualifications. Regarding the concept of qualification formal, informal and personal qualifications are included. In formal qualifications education, certifications and language skills are counted. The informal requirements consist of practical experience and the personal requirements include physical, mental abilities, behavior and personal suitability. During the later period of LAS the largest proportion of cases that investigates sufficient qualifications consists of education requirements, compared to the earlier period when practical experience was dominating. Today there are also fewer workers that fulfill the condition than during the early years of LAS and the most common reason is lack of education. The opinion that education is of importance to achieve the competence required in today's production efficient society leads to qualified jobs and a higher standard of qualification requirements. There is a clear connection between education and employment. Among the less educated; older and foreign-born people are overrepresented. The level of education also differs between the various sectors and between different classes. Even young people without secondary education, young people with disabilities and foreign-born youths are particularly vulnerable to being caught in long periods of unemployment. In summary, these groups tend to be marginalized and get a protection that does not provide the same conditions as if they were higher educated, Swedish-born and from a privileged class.

Syftet med vår studie var studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan och hur den används i verksamheten för att främja barns lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att den pedagogiska dokumentationen ses som viktig men att den inte nödvändigtvis sammankopplas med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Förskollärarna i studien lyfter att den pedagogiska dokumentationen synliggör barns lärande och verksamhetens innehåll men att dilemman som tidsbrist och bristande kompetens påverkar arbetet.

IIISammanfattningSyftet med denna fallstudie var att förstå och förklara i vilken utsträckning motivation påverkar anställda med professionell kompetens(kunskapsarbetare)till att stanna kvar inom ett företag. Bakgrunden till studien var att allt fler företag intar en professionell karaktär i takt med det växande kunskapsekonomiska samhället. Således blir det viktigt för företagen att behålla värdefull kompetens. Särskilt viktigt kan det vara i en mindre stad,då allt fler yngre kompetens tenterar till att föredraatt börja sin karriär i större städermed fler valmöjligheter. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är en kvalitativ enfallsstudie. Där tvåperspektiv har behandlatsför att få en djupare förståelse av undersökningen. Perspektiven innefattar ett strategiskt perspektiv ochkunskapsarbetarnas perspektiv. Sammanlagt har sju intervjuer genomförts, två från det strategiska perspektivet och rastrerande från kunskapsarbetarnasperspektiv. En teoretisk referensram användes som grund för attutforma intervjufrågorna samtanalysera resultatet. Den teoretiska referensramen grundar sig på teorier somvalts ut för att kunna besvara studiens syfte. Då studien innehar en explorativ karaktär har allt väsentlig information som kan antas besvara frågeställningen tagits med. Studiens resultat påvisaratt det råder en koppling mellan kunskapsarbetarnas arbetstillfredsställelse och motivation. Vidare upptäcktes fyrafaktorer somvisadespåverkakunskapsarbetarnas motivation till att stannapositivt. Dessa faktorer är; Självförtroende, utmaningar, erkännande och kompetensutveckling.Dessa faktorer visade sig bidra till ökad arbetstillfredsställelsehos kunskapsarbetarna, somsedan bidrog till ökad motivation. Vilket isin tur påverkade kunskapsarbetarnas intentioner till att stanna kvar inom företaget.

The essay concerns &quot;the knowledge society&quot;, IT and the possibilities of school being changedto meet the future. The purpose was to reflect the ideas of researchers and authorities concerningwork and education in &quot;the knowledge society&quot; and to illuminate/shed light on theimportance of information technology in this connection, to map organizational and pedagogicalshortcomings in the current school system and the changes that can be needed, and to investigatehow these changes can affect teachers, pupils and librarians.The investigation, which was a text analysis of normative and futurist sources, was especiallydirected towards how modem information technology can influence education/teaching.The differences between researchers and authorities were most obvious in the view of theimportance of knowledge of facts and central control mechanisms for standards or grading.For the authorities, who were devoid of a thought out/carefully prepared and consequent viewof knowledge and by that also of pedagogics, the information technique was the foremostcause of a change in pedagogy. The researchers also perceived the possibilities of IT, butemphasized the importance of pedagogical innovations irrespective of the technology

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla.   Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.