I likhet med övriga yrkesprogram, ingår arbetsplatsförlagd utbildning (APL) som en viktig del i Restaurang- och Livsmedelsprogrammet. Detta då eleverna inte enbart kan tillgodogöra sig alla de kunskaper som krävs för yrket i en skolmiljö. Dock visar flera rapporter från Skolverket och Skolinspektionen att samarbetet mellan skola och APL-platser brister. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur yrkeslärare och handledare samverkar kring bedömning av elevers kunskaper under APL samt vilka förmågor och färdigheter eleverna bedöms på under APL. Genom att använda kvalitativa intervjuer, med sex yrkeslärare och sex handledare gavs möjlighet att få en större förståelse för hur dessa två grupper uppfattar och beskriver samarbetet med att bedöma elever under APL. Resultatet av studien visar hur dessa två grupper har svårt att mötas i ett gemensamt språk kring bedömning. Som en följd av detta försöker yrkeslärare bland annat skapa egna bedömningsmatriser, ett sätt att översätta betygskriterierna, vilket skapar otydlighet hos handledare om vad som ska bedömas. Vidare framträder hur yrkeslärare och handledare inte tolkar värdeorden i betygskriterierna på samma sätt. Vilket ytterligare kan bidra till att kommunikationen brister. Slutligen visar resultaten att yrkeslärare och handledare beskriver bedömning av elevens förmågor och färdigheter utifrån den kontext de själva verkar inom, där yrkeslärare bedömer eleverna utifrån skolans perspektiv och handledare efter ett branschperspektiv, att de ska bli anställningsbara. Detta skapar svårighet, hos eleven, att veta vad denne verkligen blir bedömd på under sin APL.

I föreliggande studie söker vi kunskap om lärares användning, tillgång, digitala kompetens såväl som erfarenheter och uppfattningar angående digitala verktyg inom matematikundervisningen för årskurs 1-3 genom en enkätstudie. Studiens data analyserades med hjälp av de kvantitativa analysmetoderna univariat analys och innehållsanalys. Vårt resultat indikerar att; 1. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag för eget bruk och för elevers bruk men inte inom matematikundervisningen 2. Tillgången till digitala verktyg bland respondenterna ser olika ut, där tillgången till vissa verktyg är god men andra bristfällig 3. Kompetensutvecklingsbehovet är stort när det gäller digitala verktyg även om respondenterna överlag anser sig ha god digital kompetens 4. Erfarenheter och uppfattningar av digitala verktyg skiljer sig stort beroende på vem som tillfrågas men att vikten bör ligga på hur man som lärare använder och implementerar digitala verktyg i matematikundervisningssammanhang. Vår slutsats är att lärares användning, tillgång och kompetens angående digitala verktyg är bristfällig och att det kommer bli en utmaning att implementera nya skrivningar (Skolverket, 2017a) angående digitalisering i praktiken.

Vi vill med detta examensarbete söka oss en bild av vår samtid och de förändringsprocesser som bidragit till att vi har den skola vi har idag. Med ett ökat krav på individers förmåga att kunna anpassa sig till olika sammanhang och lära livet ut vill vi titta närmare på vilka idéer om ett livslångt lärande som framträder i Lgr11. Likaså vill vi söka oss en bild av vilken roll svenskämnet har för förverkligandet av livslångt lärande i ett föränderligt samhälle, så som det konceptualiseras i kursplanen. För att problematisera detta utför vi en kvalitativ textanalys för att kritisk granska innehållet i Lgr11, kapitel ett och två samt kursplanen för svenskämnet. Som blivande svensklärare ser vi hur spänningar mellan olika sociala, politiska, ekonomiska och kulturella diskurser kombinerat med globaliseringen av samhället skapat ett behov av att elever utvecklar kompetenser för att kunna möta ett framtida samhälle. Samtidigt som Lgr11 är tolkningsbar och innehåller kompromisser där olika instanser och intressenter försöker få inflytande på hur skolan ska formas, innehåller texterna även kvarlevor från äldre styrtexter. Häri kan det uppstå en krock mellan olika kunskapstraditioner och lärandesyn. Den kunskaps- och lärandesyn en lärare arbetar efter är avgörande för hur ovanstående teorier kommer att synliggöras i undervisningen. I ett föränderligt samhälle med ökade krav på kompetens och lärande under hela livet ställs likvärdighetsperspektivet och även demokratiuppdraget på sin spets.

I Sverige har utvecklingen gått från faktabaserad miljöundervisning till undervisning om hållbar utveckling som inte bara ska behandla fakta, utan även värderingar, känslor och de utmaningar som världen står inför. Komplexiteten i att undervisa om hållbar utveckling i kombination med att lärare förväntas inkludera det i sina undervisningsämnen sätter stor press på lärarna, inte minst för att många saknar eller tror att de saknar kunskap om hållbar utveckling och hur man kan undervisa om det. Detta bidrar till att lärare undervisar om hållbar utveckling i mindre grad än vad som förväntas från bland annat de globala målen och läroplanen. Med det som grund har den här studien syftat till att försöka minska glappet genom att ta fram ett övningsmaterial som kan användas ämnesövergripande på gymnasiet. Viktiga didaktiska aspekter och kunskapsaspekter togs fram från intervjuer med verksamma gymnasielärare respektive forskare inom polymerteknik. Från intervjuerna med lärarna framkom det att eleverna ska ges möjlighet att diskutera, se olika perspektiv, att undervisningen behandlar ämnen som eleverna kan relatera till. Det mest centrala som framkom i intervjuerna med forskarna var de konflikter som finns kring plast, som hur avfallshantering ska skötas, fördelning av markanvändning och hur ansvaret för nedskräpningen ska fördelas. Detta tillsammans med didaktisk forskning och aktuellvetenskap om plast blev resultatet tre stycken övningar med intressekonflikter som ett genomgående tema där eleverna ges möjlighet att utveckla flera viktiga kompetenser som behövs för att uppnå de globala målen. / In Sweden, the development has gone from a fact-based environmental education to teachingon sustainable development that will not only deal with facts, but also values, feelings and the challenges facing the world. The complexity of teaching about sustainable development combined with what teachers are expected to include in their subjects puts great pressure on them, because many lack or believe they lack knowledge about sustainable development and how to teach about it. This contributes to teachers teaching about sustainable development to a lesser extent than expected from the global goals and curriculum. With that as a basis, this study aims to reduce that gap by developing an education material that can be used across subjects in high school. Important didactic aspects and knowledge aspects derived from interviews with active high school teachers and researchers in polymer technology. From the interviews with the teachers, it emerged that the students should be given the opportunity to discuss, see different perspectives, and that the teachers should include areas that the students care about and can relate to. The most central that emerged in the interviews with the researchers were the conflicts that revolves around plastic, such as how waste management is to be handled, distribution of land use and how responsibility for littering should be distributed. This, together with didactic research and current science onplastic, resulted in three exercises with conflicts of interest as a pervasive theme where students are given the opportunity to develop several important skills needed to achieve theglobal goals.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med långtidsarbetslösa uppfattar fenomenet livslångt lärande. Uppfattningarna leder oss mot en djupare förståelse för hur fenomenet livslångt lärande konstrueras och hur denna konstruktion formar den praktik där studie- och yrkesvägledaren och den arbetslöse befinner sig. För att fånga dessa uppfattningar av livslångt lärande utgår studien från en fenomenografisk ansats och empirin samlas in genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer i långtidsarbetslöshet. Studiens resultat visar på att konstruktionerna kring fenomenet livslångt lärande hos respondenterna innehåller uppfattningar om livslångt lärande som ett verktyg till den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Inbyggt i denna konstruktion återfinns även uppfattningar om en idealbild kring hur individer ska kunna ta del av den del av det livslånga lärande som erbjuds inom ramen för utbildning eller arbete. För de individer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och faller utanför denna ram blir studie- och yrkesvägledaren en central person. / The purpose of this study is to investigate how study and career counsellors who work with the long- term unemployed perceive the phenomenon of lifelong learning. The perceptions lead us to a deeper understanding of how the phenomenon of lifelong learning is constructed and how this construction shapes the practice where the study and career counselor unemployed are. To capture these perceptions of lifelong learning, the study is based on a phenomenographic approach and the empirical data is collected through interviews with eight study and career counsellors who work with individuals in long-term unemployment. The results of the study show that the constructions around the phenomenon of lifelong learning in the respondents contain perceptions of lifelong learning as a tool for the economic development in our country. Built into this construction are also perceptions of an ideal picture of how individuals should be able to take part in the part of life-long learning that is offered within the framework of education or work. For those individuals who are in long-term unemployment and fall outside this framework, the study and career counsellor becomes a key person. The study and career counselor ́s constructions of lifelong learning affect professional practice, which need to be made visible and reflected on.

A programme analysis of the compulsory courses at the bachelor level of the KTH Royal Institute of Technology study programme Engineering Chemistry was conducted in order to evaluate how sustainable development is integrated and progressed as well as the attitudes toward sustainable development from the faculty. The analysis built on governing documents as well as interviews with examiners and students. To evaluate the results of this data corpus, thematic analysis was applied, which resulted in themes of environmental focus, poor progression, vague learning objectives and student-teacher disconnect. However, the sustainable development content within the courses appeared to be majorly integrated. In order to use these results for an evaluation of sustainable development the CDIO standard framework was applied, in combination with an unpublished framework by Anders Rosén. This resulted in the programme being evaluated to beat level 2 in the sustainable development standard, with high proximity to level 3. This evaluation culminated in a development project, where suggestions mainly focused on increasing content pertaining to skills for sustainable development, covering more than environmental sustainability as well as increasing integration and progression throughout the programme. / En programanalys av de obligatoriska kandidatkurserna på civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi på KTH genomfördes för att utvärdera hur hållbar utveckling integreras och huruvida det finns en etablerad progression samt lärarkårens attituder gentemot ämnet. Analysen tog empiri från styrdokument samt intervjuer med examinatorer och studenter. För att utvärdera resultaten av denna data tillämpades innehålls respektive tematisk analys, vilket resulterade i teman: fokus på miljö, svag progression, vaga lärandemål och skilda uppfattningar mellan lärare och studenter. Integrationen framstod som välutförd genom programmet enligt lärarkåren. För att kunna bruka dessa resultat i utvärderingen av hållbar utveckling tillämpades CDIO:s standarder i kombination med fyr-aspekt ramverket. Detta gav programmet en nivå av 2 i standarden för hållbar utveckling, med en hög närhet till nivå 3. Utvärderingen resulterade i ett utvecklingsprojekt, resulterande i förslag med huvudsakligt fokus på att öka innehållet av färdigheter för hållbar utveckling, bredda från enbart miljömässig hållbarhet samt öka integration och progression genom hela kandidaten.

A programme analysis of the compulsory courses at the bachelor level of the KTH Royal Institute of Technology study programme Engineering Chemistry was conducted in order to evaluate how sustainable development is integrated and progressed as well as the attitudes toward sustainable development from the faculty. The analysis built on governing documents as well as interviews with examiners and students. To evaluate the results of this data corpus, thematic analysis was applied, which resulted in themes of environmental focus, poor progression, vague learning objectives and student-teacher disconnect. However, the sustainable development content within the courses appeared to be majorly integrated. In order to use these results for an evaluation of sustainable development the CDIO standard framework was applied, in combination with an unpublished framework by Anders Rosén.  This resulted in the programme being evaluated to be at level 2 in the sustainable development standard, with high proximity level 3. This evaluation culminated in a development project, where suggestions mainly focused on increasing content pertaining to skills for sustainable development, covering more than environmental sustainability as well as increasing integration and progression throughout the programme. / En programanalys av de obligatoriska kandidatkurserna på civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi på KTH genomfördes för att utvärdera hur hållbar utveckling integreras och huruvida det finns en etablerad progression samt lärarkårens attituder gentemot ämnet. Analysen tog empiri från styrdokument samt intervjuer med examinatorer och studenter. För att utvärdera resultaten av denna data tillämpades innehålls respektive tematisk analys, vilket resulterade i teman: fokus på miljö, svag progression, vaga lärandemål och skilda uppfattningar mellan lärare och studenter. Integrationen framstod som väl utförd genom programmet enligt lärarkåren. För att kunna bruka dessa resultat i utvärderingen av hållbar utveckling tillämpades CDIO:s standarder i kombination med fyr-aspekt ramverket. Detta gav programmet en nivå av 2 i standarden för hållbar utveckling, med en hög närhet till nivå 3. Utvärderingen resulterade i ett utvecklingsprojekt, resulterande i förslag med huvudsakligt fokus på att öka innehållet av färdigheter för hållbar utveckling, bredda från enbart miljömässig hållbarhet samt öka integration och progression genom hela kandidaten.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. / The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

The engineering education has changed and evolved over decades in harmonywith societies challenges. Today, sustainable development is of great importanceand one way of equipping future engineers with the competencies to tackle these challenges is through Challenge Driven Education (CDE). CDE is a relatively new educational concept which brings together universities andexternal stakeholders to jointly foster the engineers of tomorrow. The research focuses on the challenge owner’s perspective, which is a sub-category of external stakeholder. The challenge owner could be a company or organisation providing the students with challenges and also takes an active role in the students path to solve them. Through qualitative interviews in Sweden and Tanzania this study investigates some aspects of the CDE concept and develops a product in the form of a guide.First, it was investigated which competencies for sustainability that could be considered important in future engineers, according to interviewees. It was also investigated which competencies were developed during CDE projects. Results show that UNESCO’s key competencies correlates well with interviewees views, justifying the legitimacy of the framework. However, some skills and attributes mentioned in interviews lie outside of UNESCO’s framework but where still considered important. This implies the need to supplement orevolve the framework in order to be a more comprehensive tool for improving CDE and the engineering education. Secondly, several differences on how CDE is portrayed and executed where found in the interviews. From the Tanzanian context a somewhat limited view of the challenge owner was identified and findings show possibilities of broadening the perspective of the challenge owner role. Also, findings shows a need to emphasise the importance of sustainable development and societal contributions in the future development of CDE. Lastly, in order to facilitate communication with potential challenge owners in future CDE collaborations in Tanzania, the need for a guide was identified. Using an iterative design method, a guide based on interviewees feedback and the findings from this study was created. The main purpose is to present a widened view of CDE and to inspire potential challenge owners to join. / Ingenjörsutbildningen har, i linje med samhälleliga förändringar, ändrats och utvecklats i årtionden. Idag är arbetet mot hållbar utveckling av hög prioritet och ett sätt att utrusta framtidens ingenjörer med kompetenser för att ta sig an dessa utmaningar är genom Challenge Driven Education (CDE). CDE är ett relativt nytt utbildningskoncept som för samman universitet och externa intressenter för att gemensamt fostra morgondagens ingenjörer. Studien utgår från de så kallade challenge owners perspektiv, vilket är en underkatergori till de externa intressenterna. Challenge owners kan vara företag eller organisationer som förser studenterna med utmaningar och som även tar en aktiv roll i studenternas arbete med att lösa dessa. Genom kvalitativa intervjuer i Sverige och i Tanzania undersöker denna studie några aspekter av CDE-konceptet och utvecklar en produkt i form av en guide:Först undersöktes vilka nyckelkompetenser för hållbar utveckling var relevantaför framtida ingenjörer enligt intervjupersonerna. Det undersöktes ävenvilka kompetenser som utvecklades under CDE-projekt. Resultaten visar att UNESCO’s nyckelkompetenser korrelerar väl med de intervjuades syn på vad som behövs, något som ger legitimitet till ramverket. Dock visar resultaten att några färdigheter och egenskaper som ansågs viktiga ligger utanför UNESCO’s ramverk. Det antyder att det finns ett behov att komplettera eller utveckla ramverket för att göra det till ett mer heltäckande verktyg i syfte att förbättra CDE och ingenjörsutbildningen i stort. I intervjuerna identifierades sedan flera variationer i hur CDE beskrivs och tillämpas. Från den tanzanska kontexten identifierades en något begränsad syn på vad en challenge owner är och resultaten visar på möjligheten att bredda synen på challenge owner-rollen. Resultaten visar också på vikten av att betona hållbar utveckling i CDE-projekt samt att CDE kan bidra till samhällsutvecklingen. Något som ansågs viktigt för att utveckla och ta CDE-konceptet vidare. Slutligen identifierades ett behov att underlätta kommunikation med potentiella challenge owners i framtida CDE-samarbeten i Tanzania. Genom att använda en iterativ design metod skapades en guide. Guiden är baserad på feedback från intervjudeltagarna samt resultat och slutsatser från denna studie. Det övergripande syftet med guiden är att presentera en breddad bild av CDE samt att inspirera potentiella challenge owners att engagera sig i CDE.